Warning: Undefined array key "HTTP_ACCEPT_LANGUAGE" in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 29

Warning: Undefined variable $lang in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 38
Bibeln på ett år | ❻ Parallell
Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - tisdag 4/10

Mat 4 ,Luk 4-5 ,Joh 1:15-51


Mat 4

Ut i öknen för att prövas

Mellan Jerusalem och Jeriko finns denna bergiga och karga vildmark.

©rom1017.se

1Sedan [direkt efter att den helige Ande hade kommit över honom, se Matt 3:16] blev Jesus ledd av Anden upp i öknen [som ligger på högre höjd än Jordandalen där han befann sig] för att bli prövad (testad) av djävulen. 2Jesus fastade (åt ingen mat) i fyrtio dagar och fyrtio nätter [på liknande sätt som Mose och Elia också gjort, se 2 Mos 34:28; 1 Kung 19:8]. Efter detta blev han hungrig.

[Från Mark 1:13 och Luk 4:2 är det tydligt att djävulen frestade honom under hela denna sexveckorsperiod och den kulminerar i följande tre specifika frestelser.]

1) Förvandla stenar till bröd
3Då kom frestaren [djävulen, han som förleder] fram och talade till honom: "Om du är Guds Son, tala då så att de här stenarna blir bröd (mat)."

[Inget direkt citat, men om stenar kan bli Abrahams barn (Matt 3:9) eller ge israeliterna vatten i öknen (2 Mos 17:1-7), då skulle de också kunna bli till bröd och mätta Jesu hunger. Djävulen tvivlade inte på att Jesus var Guds Son (Jak 2:19), ifrågasättandet rörde snarare vilken typ av son skulle han vara.]

4Men han [Jesus] svarade och sa: "Det står skrivet [5 Mos 8:3]:
Människan ska inte leva bara av bröd [som ensam/enda näringskälla],
    utan av varje ord som kommer från (utgår genom) Guds mun."

[Den grekiska prepositionen dia, som här översätts "från", har innebörden: genom, mellan, tvärs över, fram och tillbaka till andra sidan, se Jes 55:11.]
2) Kasta dig ner från templet

Den högsta punkten på templet är det sydöstra hörnet av tempelområdet, kanske var det hit som djävulen förde Jesus.

5Sedan tog djävulen honom till den heliga staden [Jerusalem] och ställde honom på den högsta platsen på templet [kan syfta på tempelbyggnaden eller hela tempelområdet], 6och sa till honom: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner, för det står skrivet [Ps 91:11-12]:
Han ska befalla sina änglar [att vaka] över dig
    och de ska lyfta upp dig på sina händer
    så att din fot inte stöter emot någon sten."

[Djävulen utelämnar den sista delen "på alla dina vägar" från citatet i Ps 91:11 där det står "Han ska befalla sina änglar att skydda dig på alla dina vägar." Det ingick inte i Guds plan för Jesus att han skulle kasta sig ner från templet och göra ett spektakulärt under. När vi vandrar på Guds väg finns hans beskydd också för oss]
7Jesus upplyste (gr. phemi) honom: "Det står också (även) skrivet [5 Mos 6:16]:
Du ska inte pröva (fresta) Herren din Gud."
3) Tillbe mig

Frestelsens berg, den plats dit Jesus enligt traditionen fördes av djävulen för att frestas.

©rom1017.se

8Igen tog djävulen honom till ett mycket högt berg och visade alla världens riken och deras prakt (ära, glans). 9Han sa till honom [Jesus]: "Jag ger dig allt detta om du faller ner och tillber (hyllar) mig."

[Jesus motsäger inte att djävulen skulle kunna ge honom alla riken. Djävulen kallas ju den här världens härskare och gud, se Joh 12:31; 2 Kor 4:4. I den tredje och sista frestelsen försöker djävulen inte dölja sina intentioner med bibelcitat; han vill ha Guds plats av tillbedjan.]

10Då sa Jesus till honom: "Gå bort Satan, för det står skrivet [5 Mos 6:13]:
Du ska tillbe Herren din Gud, bara (endast – gr. monos) honom ska du tjäna (dyrka)."
11Då lämnade djävulen honom och änglar kom och betjänade honom.

Jesus bosätter sig i Kapernaum

Jesus flyttar från sin hemort Nasaret till Kapernaum där han bor i Petrus hus.

12När Jesus fick höra att Johannes hade blivit fängslad, återvände han till Galileen. [Han gick till sin hemstad Nasaret, se Luk 4:14-31.] 13Han lämnade Nasaret och bosatte sig i Kapernaum, en stad längs med sjön [Gennesarets sjö] i regionen Sebulon och Naftali. 14Han gjorde det för att uppfylla en av Jesajas profetior [Jes 9:1-2]:
15 [Du] Sebulons och Naftalis land [motsvarar övre och nedre Galileen],
    sjövägen [handelsvägen Via Maris],
    landet på andra sidan [väster om] Jordan,
    hedningarnas Galileen:

16Det folk som sitter i mörker
    har sett ett stort ljus,
över dem som sitter i dödsskuggans land
    har ett ljus gått upp.

[Matteus citerar fritt från Jesajas profetiska ord om Messias skrivna 700 f.Kr. Han ändrar citatet från "vandrar" till "sitter" som beskriver en än större uppgivenhet och apati än i Jesajas dagar. Det hebreiska namnet på Kapernaum är Kfar Nachum. Det är samma namn som profeten Nahum. Betydelsen är "Nahums by" eller mer ordagrant "tröstens by".]
17Från och med nu började Jesus predika [och fortsatte på samma tema som Johannes Döparen, se Matt 3:2] och sa:
"Omvänd er (förändra ert sätt att tänka, och agera),
    för himmelriket (himlarnas kungarike) är nära."
[Frasen "Från och med nu började Jesus" återfinns även i Matt 16:21 och markerar ett skifte i Jesu liv. Här i kapitel fyra startar hans publika tjänst. I kapitel 16 sker en vändpunkt och vandringen mot korset och uppståndelsen påbörjas.]

Lärjungarna kallas

Här någonstans söder om Kapernaum i trakten kring fiskeorten Tabgha kallade Jesus flera lärjungar.

18Medan han vandrade längs med Galileiska sjön, fick han se två bröder, Simon som [senare också] kallas Petrus och hans bror Andreas, fiska med ett kastnät i sjön. [Denna typ av cirkulära kastnät, med en radie på omkring sex meter, kastades ut från stranden eller från en båt. När nätet sjunkit snörptes det ihop undertill och fångade fisken.] 19Han sa till dem: "Följ mig [bli mina lärjungar] och jag ska göra er till människofiskare." 20På en gång lämnade de sina nät (generellt ord för olika typer av nät) och följde honom.

[Bröderna Simon Petrus och Andreas kände redan Jesus sedan deras gemensamma tid hos Johannes Döparen ett par månader tidigare, se Joh 1:35-42. Nu tar de ett steg till och lämnar sina arbeten för att följa Jesus på heltid.]

21När han gick vidare därifrån såg han två andra bröder, Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes. [De var också fiskare.] De satt i båten tillsammans med sin far Sebedeus och gjorde i ordning (lagade) sina nät. Han kallade dem [på samma sätt som han gjort med Simon Petrus och Andreas]. 22På en gång lämnade de båten och sin far och följde honom.

[I parallellstället från Luk 5:4-11 beskrivs mer i detalj hur de har fiskat hela natten utan att få något. Jesus säger till Petrus att lägga ut näten på nytt i djupt vatten och de får en enorm fångst. Denna händelse visar på Jesu omsorg om lärjungarnas familjer; de lider inte nöd och får tid på sig att anställa nya fiskare.]

Jesus undervisar och botar sjuka

Magdala upptäcktes av en slump 2009 när ett hotell skulle byggas strax norr om Tiberias. Magdala hade då legat begravd under lera i nästan 2 000 år. Ett av fynden var den bäst bevarade synagogan från Jesu tid. Ett vägarbete i december 2021 ledde till att en andra synagoga upptäcktes bara 160 meter från den första, men på andra sidan väg 90.

23Jesus gick omkring i (runt i) hela Galileen. [På en gång fick de fyra första lärjungarna följa med Jesus på den första av tre längre resor i Galileen som omnämns i Bibeln.] Han undervisade i synagogorna. Han predikade evangeliet (det glada budskapet) om riket och helade alla slags sjukdomar (kroniska, obotliga sjukdomar) och alla slags krämpor (tillfälliga sjukdomar) bland folket.

[Ordet evangelium betyder glädjebud och segerbudskap. Ordet användes i den romerska världen om det glada budskapet kurirerna från fronten kom och läste upp i Rom efter stora segrar.]

24Ryktet om honom spred sig i hela [den romerska provinsen] Syrien [hedniskt område norr om Galileen]. Man förde till honom alla som led av olika slags sjukdomar (kroniska, obotliga sjukdomar) och plågor (var drabbade av tortyrliknande smärtor), de under demoniskt inflytande (demoniserade), de som var fallandesjuka (ordagrant "blir sjuk under månens inflytande", grekiska ordet beskriver sjukdomar med periodiskt återkommande anfall och kramper) och de som var paralyserade (lama) och han helade dem.

[Matteus är noga med att särskilja demoniskt inflytande från vanliga fysiska sjukdomar.]

25Stora skaror följde honom. De kom från Galileen, Dekapolis [ordagrant "De tio städerna", ett område öster om Galileiska sjön, som från början bestod av tio städer], Jerusalem, Judéen och från den andra [östra] sidan av Jordan [Pereen].

Luk 4-5

Jesus prövas av djävulen

Öster om Jerusalem breder den judeiska öknen ut sig. Det var i detta område Jesus vistades i fyrtio dagar.

1Sedan återvände Jesus, uppfylld (och ledd) av den helige Ande, från [floden] Jordan och fördes av Anden omkring i öknen (ödemarken) 2under fyrtio dagar. Där frestades han (hans karaktär prövades ständigt) av djävulen. Under dessa dagar åt han inget [på liknande sätt som Mose och Elia också fastat, se 2 Mos 34:28; 1 Kung 19:8], och när de [de fyrtio fastedagarna] var över blev han hungrig.

1) Förvandla stenar till bröd
3Då sa djävulen till honom: "Om du är Guds Son, befall då att den här stenen blir till ett bröd (mat)." [Om stenar kunde bli Abrahams barn (Luk 3:8) eller ge israeliterna vatten i öknen (2 Mos 17:1-7), då skulle de också kunna bli till bröd och mätta Jesu hunger. Djävulen frestar Jesus att använda sin förmåga till sitt eget behov, se även Luk 3:22; 23:35-39. I Matt 4:3 är stenar och bröd i plural.]
     4Men Jesus svarade:
"Det står skrivet [5 Mos 8:3]: Människan ska inte bara leva av bröd."

[Matt 4:4 har med det fullständiga citatet att människan inte bara ska leva av bröd, utan av varje ord som kommer från Guds mun.]
2) Tillbe mig
5[Ordningen i Lukas uppräkning skiljer sig från Matteus och han skiftar plats mellan den andra och tredje frestelsen. Genom att lägga händelsen i Jerusalem sist, betonar han staden Jerusalem som har en central plats i hans två böcker. Det är sannolikt att Matteus ordning är den kronologiska eftersom beskrivningen och konjunktionerna är mer precisa. Han använder det grekiska tote som anger tid, medan Lukas använder det grekiska kai som inte indikerar någon tidsmässig ordning.]

Djävulen förde honom upp [på ett högt berg, se Matt 4:8] och under ett ögonblick visade han honom alla riken i världen. [Det var som om han reste runt jorden och fick se alla världens riken i en syn, och kanske främst det stora Romarriket som var den dominerande världsmakten då.] 6Han sa till Jesus: "Jag ska ge dig all denna makt (auktoritet) och härlighet, för den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill. 7Om du tillber mig [bara en gång] ska allt detta bli ditt." [Djävulen erbjuder en genväg, utan döden och lidandet på korset, till att bli den Messias som ska regera på jorden.]
     8Då sa Jesus till honom:
"Det står skrivet [5 Mos 6:13]: Du ska tillbe Herren din Gud, bara (endast – gr. monos) honom ska du tjäna (dyrka)."
3) Kasta dig ner från templet
9Han förde honom till Jerusalem och ställde honom på den högsta platsen på templet [kan syfta på tempelbyggnaden eller hela tempelområdet] och sa till honom: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner härifrån, 10det står ju skrivet [Ps 91:11-12]: Han ska ge sina änglar befallning om att bevara (skydda) dig. 11och de ska lyfta upp dig på sina händer så att din fot inte stöter emot någon sten."
     12Jesus svarade och sa till honom:
"Det är sagt [Skriften säger i 5 Mos 6:16]: Du ska inte pröva (fresta) Herren din Gud."
13När djävulen hade prövat honom på alla sätt lämnade han honom [temporärt] till en annan mer läglig tid.

Tillbaka till Galileen
14Jesus återvände i Andens kraft till Galileen och ryktet om honom spred sig i hela den regionen. 15Han undervisade i deras [det judiska folkets] synagogor och blev prisad av alla.

Jesus i Nasarets synagoga

Ingången till en modern rekonstruktion av Nasarets synagoga i utomhusmuseet Nazareth village.

16Jesus kom till Nasaret där han hade vuxit upp. [Nasaret är en mindre bergsby, 30 km sydväst om Kapernaum.] På sabbaten (lördagen) gick han till synagogan som han brukade göra.

[Det lilla samhället uppskattas ha haft endast omkring 400 invånare. Enligt traditionen läste sju av de närvarande i synagogan från Moseböckerna. De stod upp och läste åtminstone tre verser var utifrån en bibelstudieplan som gjorde att man läste hela Torah under ett år. Sedan kallades någon fram för att läsa från profeterna; ofta tillfrågades någon som var på besök att göra detta. Den som läst från profeterna satte sig sedan framför de församlade och gjorde några utläggningar om den nyss lästa texten.]

Jesus stod upp för att läsa [texten från profeterna], 17och man räckte honom [skriftrullen för] Jesaja bok. Han rullade fram bokrullen och hittade det ställe [i slutet på Jesaja, Jes 61:1-2] där det står skrivet:

I Qumran vid Döda havets norra kust hittades 1946 den stora Jesajarullen (1QIsa). Bilden visar tre kolumner med Jes 61:1-2 markerat, det var dessa rader Jesus läste i synagogan i Nasaret.

18"Herrens Ande är över mig, för han har smort mig
    att predika (proklamera) det glada budskapet (evangeliet) för de fattiga.
[Ordet evangelium betyder 'glädjebud' eller 'segerbudskap'. Ordet användes i den romerska världen om det glada budskapet kurirerna från fronten kom och läste upp i Rom efter stora segrar.]
Han har sänt mig på ett uppdrag att proklamera (ropa ut) frihet
    för de fångna (tillfångatagna och bortförda) och syn till de blinda.
Att befria (sända ut i frihet – gr. apostello)
    dem som är förtryckta (ordagrant: 'slagna i spillror', de som är under bördor, lever i misär).
19Att predika (förkunna, öppet berätta om) ett nådens år [jubelår] från Herren." [Ett år då Guds frälsning, nåd och favör överflödar, se 3 Mos 25:8-17.]

[Jesus avslutar läsningen abrupt (efter den första av tre strofer i Jes 61:2) och tar inte med: "och en Guds dag av hämnd". Detta måste väckt förundran, men orsakade även så småningom ilska, se vers 28. Åhörarna där i Nasaret hade säkert önskat att Jesus skulle läst dessa ord om hämnd, lagt ut texten och proklamerat dom över romarna och de hedningar som ockuperat deras land. Istället ger han två exempel på hedningar, under de stora profeterna Elia och Elishas tid, som Gud visat nåd, se vers 25-27. När Jesus kommer tillbaka till jorden den andra gången är det för att fullborda den sista delen av denna profetia i Jesaja. Då kommer han döma, ge glädje istället för sorg, högtidskläder för fest istället för aska och sorg, osv., se Jes 61:2-11; 5 Mos 32:35; Rom 12:19; 2 Thess 1:6-10.]

I synagogan satt man längs med väggarna så alla kunde se varandra. Bilden är från en nybyggd rekonstruktion av synagogan i Nasaret från Jesu tid.

20Sedan rullade han ihop bokrullen och gav tillbaka den till tjänaren [som ansvarade för bokrullarna] och satte sig ner. Alla i synagogan följde Jesus med sina blickar (tittade spänt på honom). 21Då började han tala och sa till dem: "I dag [2 Kor 6:2] har detta skriftställe gått i uppfyllelse medan ni hörde det läsas, och är nu uppfyllt." 22Alla vittnade om vad de hört Jesus säga (talade väl om honom, bekräftade vad de hört Jesus säga och göra), och de förvånades över de nådefulla (glädjefyllda, positiva) ord som kom från hans mun. [Nådefulla ord kan även översättas "orden om nåd", vilket passar in i vad Jesus just läst i vers 18-19.] De sa [också] gång på gång: "Är inte detta Josefs son?"

[Frågan förutsätter ett positivt svar. Utifrån Jesu respons i följande verser förstår vi att lokalbefolkningen var skeptiska. Jesus hade visserligen talat vackert och imponerande, men kunde en enkel ortsbo som de kände göra sådana anspråk? Detta var deras verkliga fråga, se även Matt 13:55-56.]

23Då sa han till dem: "Helt säkert (utan tvekan) kommer ni citera detta ordspråk mot mig: 'Läkare bota dig själv,' och säga: 'Vi har hört vad du gjorde i Kapernaum [den stad i Galileen där Jesus bodde och verkade], gör det också nu här i din hemstad [här i Nasaret]!' "
     24Sedan sa [tillade] han: "Sannerligen (Amen), säger jag er, ingen profet blir väl mottagen (respekterad) i sin hemstad (sitt eget land). [Jesus ger nu två exempel från Gamla testamentet där de stora profeterna Elia och Elisha betjänar hedningar och inte sina egna landsmän, israeliterna.]

25[Exempel 1 – Elia och änkan i Sarefat, se 1 Kung 17:8-24:]
Det jag säger är sant, det fanns många änkor i [hans hemland] Israel på Elias tid, när himlen inte gav regn på tre och ett halvt år och det blev svår hungersnöd i hela landet. 26Ändå sändes Elia inte till någon av dem utan till en änka i [den lilla byn] Sarefat i [vid Medelhavskusten i det hedniska land där huvudorten var] Sidon.

27[Exempel 2 – Elisha (Elisa) och den spetälske Naaman, se 2 Kung 5:1-14:]
Det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, och trots det blev ingen av dem botad, bara syriern Naaman."

28När de i synagogan hörde detta [berättelserna om att Gud också sökte hedningarna] fylldes de alla av ilska. 29[Samlingen avbröts abrupt och på ett vanvördigt sätt.] De rusade upp och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg som staden var byggd på. De hade tänkt knuffa ner honom där, 30men han gick rakt igenom folkhopen och fortsatte sin väg.

Jesus undervisar med makt

Jesus flyttar från sin hemort Nasaret till Kapernaum där han bor i Petrus hus.

31[Det har nu gått en vecka sedan den förra sabbaten i Nasaret. Vandringen från den högt belägna bergsbyn Nasaret ner till Kapernaum vid Galileiska sjön tar två till tre dagar. Jesus fortsätter sin vana att besöka synagogan på sabbaten, och han blir erbjuden att lägga ut texten.]

Han kom ned till Kapernaum, en stad i Galileen.

Han fortsatte att undervisa folket på sabbaten. 32De häpnade (blev helt överväldigade och förvånade) över hans undervisning, för hans ord hade auktoritet (makt). [Det var vanligt att man tog upp en problemställning, för att sedan citera vad andra tidigare rabbiner sagt, men Jesus talade med en egen auktoritet och sanning som fick folket att häpna.] 33I synagogan fanns en man som var besatt av en oren demonisk ande, och han skrek högt: 34"Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, Guds helige." 35Men Jesus förbjöd honom (gav en sträng tillsägelse): "Var tyst! Kom ut ur honom!" Demonen kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36Alla förundrades (blev helt mållösa, stela av en förundran som gränsade till rädsla) och frågade varandra: "Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och de far ut." 37Ryktet om honom spred sig överallt i trakten.

Petrus svärmor och andra sjuka botas

Ruinerna av staden Kapernaum är ett välbesökt turistmål. Bilden är tagen inifrån återstoden av en synagoga från 300-talet som antas vara byggd ovanpå den synagoga som fanns på Jesu tid.

38[I Kapernaum bodde Petrus, hans fru, hans svärmor och hans bror Andreas, se Matt 8:14. Jesus bodde också här under sin verksamma tid i Galileen. Simon Petrus var gift och Paulus nämner att Petrus hustru följde med på hans senare resor, se 1 Kor 9:5.]

Jesus stod upp [lämnade stolen där han suttit och undervisat] och gick in i Simons [Petrus] hus. Simons svärmor låg i hög feber (febertoppar), och de bad honom om hjälp för hennes skull.

[Beskrivningen med höga febertoppar (gr. puretos megas) stämmer bra in på symtomen för malaria. Som läkare (Kol 4:14) är Lukas noga med att ge utförliga beskrivningar av sjukdomar (Matteus och Markus skriver inte "hög feber", utan bara "feber", se Matt 8:14; Mark 1:30). Fiskebyn Kapernaum, med dess närhet till stillastående vatten, var en plats där denna pest kunde smitta via myggor. Arkeologiska analyser av benrester från gravar i området påvisar effekterna av denna typ av infektioner. Även fynd av amuletter med inskriptioner för att skydda sig mot dessa febersjukdomar, bekräftar att sjukdomen var fruktad vid den här tiden.]

39Han gick fram och böjde sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem [började servera sabbatsmåltiden som var förberedd sedan dagen innan].

40Vid solnedgången kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar. Han lade händerna på var och en och botade dem. 41Från många for det också ut demoner, som skrek: "Du är Guds Son." Han förbjöd dem (gav dem en sträng tillsägelse) och tillät dem inte att tala, eftersom de visste att han var den Smorde (Messias, Kristus). [Jesus vill inte bli hyllad på detta sätt.]

Jesus predikar i fler städer

Magdala upptäcktes av en slump 2009 när ett hotell skulle byggas strax norr om Tiberias. Magdala hade då legat begravd under lera i nästan 2 000 år. Ett av fynden var den bäst bevarade synagogan från Jesu tid. Ett vägarbete i december 2021 ledde till att en andra synagoga upptäcktes bara 160 meter från den första, men på andra sidan väg 90.

42Tidigt nästa morgon (under den sista nattväkten – mellan klockan tre och sex på söndagsmorgonen), gick han därifrån, bort till en enslig plats. Folket började leta efter honom och kom ända dit där han var, och de försökte hindra honom från att lämna dem. 43Men han sa till dem: "Jag måste förkunna evangeliet (de goda nyheterna) om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd." 44Han fortsatte att predika i synagogorna i de judiska områdena [i Galileen].

[Ordagrant "Judéen", vilket syftar på den judiska befolkningen generellt sett och inte på området Judéen söder om Jerusalem, och har översatts "de judiska områdena". Ordet används i den betydelsen även i Luk 1:5. Vissa manuskript har "Galileen", vilket bekräftar denna tolkning.]





Lärjungarna kallas

Två sightseeingbåtar utanför Ginosar vid västra stranden av Galileiska sjön.

1Nu stod Jesus vid sjön Gennesaret [på den nordvästra stranden]. Folkskaran pressade (knuffade, tryckte) på honom för att höra Guds ord, 2och han såg två båtar ligga vid sjön; fiskarna hade gått ur dem för att skölja (rengöra) sina nät.
     3Han klev i en av båtarna, den som tillhörde Simon [som senare även kallades Petrus] och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig ner och fortsatte att undervisa folket från båten.

Simon Petrus stora fiskfångst
4När han hade slutat tala, sa han till Simon: "Lägg ut på djupt vatten och sänk ner era nät för fångst där."
     5Då svarade Simon: "Mästare, vi har arbetat hårt hela natten utan att ha fått något, men eftersom du säger det så ska jag sänka ner näten." 6När de hade gjort så fångade de så många fiskar i sina nät att de började brista.

Efter den mirakulösa fiskfångsten kallas Simon Petrus att bli en människofiskare.

7Då signalerade de till sina kompanjoner [Jakob och Johannes] i den andra båten att komma och hjälpa till. De kom och fyllde båda båtarna så att de började sjunka.
     8När Simon Petrus såg detta föll han ned vid Jesu knän och sa: "Gå bort från mig, Herre, för jag är en syndig människa." 9Han och alla som var med honom greps av bävan (blev stela av en förundran som gränsade till rädsla; ordagrant: ´omringade/gripna av bävan/förundran´ – gr. thambos gar periecho) på grund av den fångst av fiskar de fått, 10så även [lika mållösa var] Jakob och Johannes, Sebedeus söner, som var kompanjoner till Simon.
    Jesus sa till Simon: "Var inte rädd, från och med nu ska du fånga (skona, befria) människor." [Ordet "fånga" betyder ordagrant att fånga levande, rädda och skona liv. Den som "fångas" av Jesus får ett nytt verkligt liv. Ordet används bara här och i 2 Tim 2:26. Där används det om människor som hålls fångade i djävulens snara. Både Petrus och djävulen fångar människor, men Jesu tjänare "fångar" för att befria och djävulen för att binda till att göra hans vilja.]
     11När de fört in båtarna till land, lämnade de allting och följde honom.

[Petrus, Jakob och Johannes följde Jesus redan sedan tidigare, se Joh 1:28. Nu tog de ett steg till och lämnade sina arbeten för att gå in i heltidstjänst för Jesus. Den extra stora fångsten visar på Jesu omsorg om lärjungarnas familjer, de lider inte nöd och får tid på sig att anställa nya fiskare.]

En spetälsk man botas
12En gång när Jesus var i en av [de judiska] städerna [någonstans i Galileen, se Luk 4:43], kom en man som var full av spetälska. [Det grekiska ordet lepra är en generell term för olika sorters hudsjukdomar. De flesta bibelforskare anser att det inte är den spetälska som finns i dag, som också kallas Hansens sjukdom.] När mannen fick se Jesus kastade han sig ned på sitt ansikte och bönföll honom: "Herre, vill du, så kan du göra mig ren."
     13Jesus sträckte ut handen, rörde vid honom [vilket gjorde Jesus ceremoniellt oren] och sa: "Jag vill. Bli ren!" Genast försvann spetälskan.
     14Jesus förbjöd honom att tala om det för någon [som han skulle möta på vägen till templet i Jerusalem] och sa: "Gå och visa dig för prästen och ge det offer för din rening som Mose har bestämt [3 Mos 14:1-32]. Det blir ett vittnesbörd för dem." [Markus berättar hur mannen inte lydde Jesu uppmaning, se Mark 1:45.] 15Men ryktet om honom spreds bara mer och mer, och stora skaror samlades för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar. 16Men han drog sig undan (upprepade gånger) till öde trakter för att be. [Jesu popularitet drev honom till ännu mer bön, inte bara en gång utan ofta.]

En lam man botas
17Det hände sig en dag när han höll på att undervisa [i Petrus hus i Kapernaum, se Mark 2:1], att fariséer och de främsta Torah-lärarna satt där [bland åhörarna].

[Den grekiska texten framställer att Jesus var fullt upptagen med att undervisa folket, i motsats till fariséerna och de skriftlärda, som borde varit de som undervisade och visade på Guds kraft. Lukas använder ett ovanligt ord för "laglärd" här (gr. nomo-didaskalos) som närmast kan översättas med att ha den högsta akademiska titeln doktor inom ämnet Moseböckerna. Ordet används om Gamaliel, se Apg 5:34.]

De [fariséerna och de främsta lärarna] hade kommit från varenda by i Galileen [som Tsippori, Tiberias, Gamla, Magdala] och Judéen [från större städer som t.ex. Hebron] och från Jerusalem. Herrens kraft var över Jesus så att han kunde bota [de sjuka som kommit]. 18Då kom det några [fyra män, se Mark 2:3] bärande på en bår med en man som var förlamad, och de försökte komma in med honom [i huset] och sätta ner honom framför Jesus. 19Då de inte kunde ta sig in med honom på grund av allt folket, gick de upp på taket, tog bort teglet och firade ner honom på hans bår mitt framför Jesus. 20När han såg deras tro [både hos den sjuke mannen och hans fyra vänner] sa han: "Min vän, du har fått förlåtelse för dina synder." 21De skriftlärda och fariséerna tänkte (hade en inre dialog): "Vad är det för en hädare! Vem kan förlåta synder utom Gud?" 22Men Jesus visste deras tankar (och inre resonemang) och sa till dem: "Vad är det ni tänker i era hjärtan? 23Vilket är lättast, att säga: 'Du har fått förlåtelse för dina synder', eller: 'Stå upp och gå'? 24Men för att ni ska veta att Människosonen har makt (auktoritet) här på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – så sa han sedan till den lame – "Stå upp, ta din bår (bädd) och gå hem!"

[Mitt i svaret till de skriftlärda riktar sig Jesus sig till den lame i stället, och meningen avslutas inte i ord, utan genom handling!]

25Genast reste han sig, mitt för ögonen på dem, tog båren han hade legat på och gick hem, allt medan han prisade Gud. 26Alla slogs av häpnad och prisade Gud, och de fylldes av fruktan och sa: "Det är otroligt (ofattbart, något som vi inte kunnat drömma om i vår vildaste fantasi), det vi har sett i dag."

Levi (Matteus) kallas
27Efter detta gick Jesus ut [från huset i Kapernaum efter helandet av den lame mannen], och fick se en tullindrivare (publikan) som hette Levi [även kallad Matteus] sitta vid tullhuset. Han sa till honom: "Följ mig." 28Han lämnade allt och reste sig upp och följde honom.

[Levi är troligen hans familjenamn, medan Matteus är hans förnamn. Tullstationen låg vid utkanten av staden, antingen vid handelsvägen "Via Maris" som gick från Damaskus till Medelhavet, eller vid Galileiska sjön där skepp som skulle förtullas anlände från territorier utanför Herodes Antipas styre.]

Fest eller fasta?

Ruinerna i Kapernaum. Någonstans i de mer välbärgade kvarteren bodde Matteus och bjöd in till fest.

29[Den glade och nyfrälste] Levi [även kallad Matteus] ordnade med en stor fest i sitt hus, och det var många tullindrivare och andra där tillsammans med dem [Jesus och lärjungarna]. 30Men fariséerna och deras skriftlärda klagade på Jesu lärjungar (viskade irriterat i låg ton till dem) och sa: "Hur kan ni äta och dricka tillsammans med tullindrivare och syndare?" 31Jesus svarade: "Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. 32Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse, utan syndare."
     33De [fariséerna] sa till honom: "Johannes lärjungar fastar ofta och ber böner (regelbundna böner för specifika behov), och det gör fariséernas lärjungar också, men dina lärjungar äter och dricker."

[Man syftar antagligen på den fest som Jesus och lärjungarna besökte hos den nyfrälste Matteus, se vers 29. Kanske råkade den infalla på en måndag eller torsdag, som var de rättrogna judarnas fastedagar. Man kunde dock inte anklaga Jesu lärjungar för att inte be, och nämner inget om det.]

34Jesus svarade dem: "Kan man låta bröllopsgästerna [brudgummens vänner som ansvarar för att ordna festligheterna] fasta så länge som brudgummen fortfarande är med dem? [Nej, det kan man inte.] 35Men det kommer en tid när brudgummen ska tas ifrån dem, och då ska de fasta."

36Han berättade också en liknelse för dem:
"Ingen river av ett stycke från en ny (fräsch, formbar) mantel
    och syr på den på en gammal (stel) mantel.
Om man gör så har man rivit sönder den nya (fräscha) manteln
    och biten från den nya (fräscha) passar inte den gamla.

37På samma sätt häller man inte färskt (nytt) vin
    i gamla vinsäckar (lädersäckar).
Om man gjorde så skulle det färska (nya) vinet spränga sönder vinsäckarna [när det jäser],
    och vinet skulle spillas ut och vinsäckarna skulle förstöras.

38Nej, färskt vin hälls i nya (fräscha) vinsäckar.

[Två olika ord för ny används i dessa verser. Det grekiska ordet kainos syftar på något nytt, men har inte så mycket med mantelns eller vinsäckens ålder att göra, utan fokuserar mer på dess kvalitet och formbarhet. Synonymerna fräsch och formbar vill visa på denna betydelse. Det andra ordet är neos som handlar om ålder och översätts 'färskt'. Minsta spår av orenhet i en säck gör att jäsningsprocessen startar. Därför är det viktigt att helt rena säckar används. Eftersom det inte finns någon behållare eller säck som kan stå emot de gaser som uppstår vid jäsningsprocessen, kan det nya vinet, som är det bättre, syfta på alkoholfritt vin som inte har jäst.]

39Ingen som är van att dricka gammalt vin längtar efter nytt, för han säger: 'Det gamla är gott (bättre).' "

[Det är inte Jesus som säger "att det gamla är bättre", utan han citerar den allmänt rådande uppfattningen. Utifrån sammanhanget, där det nya i två exempel stått för Gudsriket som Jesus presenterade, blir detta ett ironiskt fördömande. Fariséerna var nöjda med det gamla och hade inte ens någon längtan efter något nytt. Vanans makt är stor.]

Joh 1:15-51

Johannes Döparens vittnesbörd
15Johannes [Döparen] vittnar (lägger öppet fram fakta, berättar) om honom,
    och ropar med hög röst och säger:
"Det var om honom jag sa: Han som kommer efter mig är över mig (har högre rang),
    eftersom han existerade före mig."
Jesus är hos Gud
16Genom hans fullhet (överflöd) [Joh 1:14; Kol 1:19; 2:9] har vi alla fått
    nåd och åter nåd (gåva på gåva, välsignelse efter välsignelse),
17för undervisningen (Torah – gr. nomos) gavs genom Mose [2 Mos 19-40],
    nåden och sanningen kom genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) [Guds utvalde, se Luk 23:35].

[Det finns ingen motsättning mellan Mose och Jesus eller mellan undervisningen i GT och "nåden och sanningen". Gud förmedlar sin nåd genom dem båda. De är båda gåvor och blir "gåva på gåva". Det finns en fin koppling till 2 Mos 34:6-7 där frasen "rik på nåd och sanning" används. Vid detta tillfälle visade Gud på ett konkret sätt sin nåd mot Mose och israeliterna genom att förnya sitt förbund med en ny uppsättning stentavlor – redan när Moseböckerna gavs var det i nåd! Johannes visar nu hur Jesus fullbordar löftet som gavs där om "nåd mot tusenden". Jesus fullkomnar Skriften, se Matt 5:17-18. Den som älskar Jesus följer också budorden, se Joh 14:15.]

18Ingen har någonsin sett Gud,
    men den Enfödde, som själv är Gud, och (ordagrant: Enfödd Gud, den som är) i Faderns famn ["riktad in mot" Faderns bröst], han förklarade honom [lade fram honom helt och hållet].

[Ordföljden i grekiskan inleds med Gud för att skapa eftertryck, ordagrant "Gud har ingen någonsin sett", se 2 Mos 33:20; 1 Joh 4:12; Joh 4:24. Uppenbarelser i GT var aldrig fullständiga, se 2 Mos 33:23. Jesus har synliggjort Fadern. Han har undervisat och öppnat vår förståelse för Gud, se Kol 1:15.]

DEL 1 – TECKEN FÖR VÄRLDEN (1:19-12:50)

Den första veckan (1:19-2:11)


Dag 1 – Johannes Döparen

©FreeBibleImages.org

19[Johannesevangeliet inleds ordagrant i grekiskan med orden "I begynnelsen". Senare i kapitlet används frasen "nästa dag" tre gånger för att kulminera med "tredje dagen", se Joh 1:29, 35, 43; 2:1. Johannes verkar göra en medveten anspelning till skapelseberättelsen i Första Moseboken och använder den som en mall, se 1 Mos 1. Här i vers 19 börjar i så fall första dagen, vilket är logiskt eftersom vers 29 uttryckligen säger att där börjar "nästa dag".
    Rubrikerna i detta stycke följer dagarna som formar en "första vecka". Den kulminerar med bröllopet i Kana, som i så fall skulle kunna motsvara Adams och Evas bröllop! Enligt rabbinsk tradition markerar Adams sömn, när Gud skapar Eva, att en natt passerar, se 1 Mos 1:19-24. Rabbinerna resonerar vidare att det då följaktligen är först på sjunde dagen han möter sin brud, och hon blir hans fru! I 1 Mos 2:24 finns en tydlig referens till äktenskap och bröllop.]


Här är vad Johannes svarade, när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom: "Vem är du?"
     20Han bekände (berättade sanningen) och försökte inte undvika sanningen utan sa öppet: "Jag är inte den Smorde (Messias)."
     21De frågade honom: "Så vem är du då? Är du Elia?"
    Han sa: "Nej, det är jag inte."
    "Är du Profeten?"
    "Nej", svarade han.
     22Då sa de till honom: "Vem är du? Svara oss så att vi kan ge svar till dem som har skickat oss. Vad säger du om dig själv?"
     23Han bekräftade (upplyste – gr. phemi) med profeten Jesajas ord: "Jag är rösten av en som ropar högt i öknen: 'Förbered (utjämna) vägen' [Jes 40:3]."
    

Jordandalen nära Betania. I bakgrunden syns de judeiska bergen.

24Några av de utsända var fariséer, 25de frågade honom: "Varför döper du om du varken är den Smorde (Messias), Elia eller Profeten?"

[Det fanns många typer av reningsdop på Jesu tid. Innan en pilgrim gick in i templet krävdes ett reningsbad. Prästerna hade också dagliga rituella reningsdop. Till skillnad från dessa återkommande dop är kanske proselytdopet det mest betydelsefulla. En hedning som konverterade till judendom döptes i vatten. När nu Johannes uppmanar judar att omvända sig och döpa sig, jämställer han dessa judar med hedningar, i behov av omvändelse.]

26Johannes svarade på deras fråga och sa: "Jag döper [bara] i vatten, men mitt ibland er står en ni inte känner. 27Han är den som kommer efter mig, jag är inte ens värdig att knyta upp remmen på hans sandal [den lägsta sysslan som en slav utförde]."

28Allt detta hände i Betania, på andra [östra] sidan av Jordan, där Johannes döpte.

[Betania betyder "träldomshuset", "sorgens hus" och "betryckets hus". Johannes nämner två platser som heter Betania i sitt evangelium. Sex dagar före den sista påsken kommer Jesus till Betania strax öster om Jerusalem som var Martas, Marias och Lasarus hemby, se Joh 12:1. I både den inledande och avslutande "heliga veckan" omnämns alltså ett Betania. Jesus börjar sin tjänst i Betania, på jordens lägsta punkt, underifrån som Guds lamm. Han avslutar sin tjänst i det andra Betania strax intill det högt belägna Jerusalem, där han fullbordar det judiska hoppet om att gå ut ur träldomshuset, se 2 Mos 12.]

Dag 2 – Guds Lamm

Johannes använder tidsangivelsen "nästa dag", se Joh 1:29, 35, 43. Tillsammans med den "tredje dagen" i Joh 2:1 och de två dagar det tar att gå till Kana, formas en "första vecka".

29Nästa dag ser han [Johannes Döparen] Jesus komma emot honom och säger: "Se, Guds Lamm som tar bort (lyfter upp; bär bort) världens synd! 30Detta är mannen som jag talade om när jag sa: 'Efter mig kommer en man som är före mig (har en högre rang än jag), eftersom han existerade före mig.' 31Jag själv kände honom inte (hade inte en klar förståelse över vem han var), men för att han ska bli uppenbarad (manifesterad) för Israel kommer jag och döper i vatten."
     32Johannes vittnade vidare och sa: "Jag har sett Anden komma ner från himlen (skyn) som en duva, och bli kvar (stanna) över honom [för att aldrig lämna honom]. 33Jag kände honom inte (förstod inte vem han var), men han som sände mig för att döpa i vatten [Gud själv] sa till mig: 'Den som du ser Anden sänka sig och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.' 34Jag har sett [att det hände, jag såg det med egna ögon] och jag har vittnat om att han är Guds Son."

Dag 3 – de första lärjungarna
35Nästa dag stod Johannes [Döparen] där igen med två av sina lärjungar (efterföljare, lärlingar). [Andreas, Simon Petrus bror, se vers 40, och Johannes, evangeliets författare.] 36När han [på avstånd] fick se Jesus gå förbi sa han: "Se, där är Guds Lamm."
     37De båda lärjungarna [Andreas och Johannes, evangeliets författare] hörde honom [Johannes Döparen] tala, och de följde Jesus. 38Jesus vände sig om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: "Vad söker (önskar) ni?"
    De sa: "Rabbi, var bor du?" [Det arameiska ordet] Rabbi betyder lärare (mästare). [Johannes förklarar judiska termer och uttryck för sina grekiska läsare, se Joh 1:41, 42; 9:7; 20:16. Även geografin förklaras, se Joh 6:1.]
     39Han sa till dem: "Kom med och se." Så de gick med honom och såg var han bodde, och var med honom den dagen. Det var omkring tionde timmen (sent på eftermiddagen vid fyratiden).

[Judisk tid räknades från klockan sex på morgonen då solen gick upp, medan romersk tid räknades från midnatt – på samma sätt som vi gör i dag. Tionde timmen är alltså fyra på eftermiddagen judisk tid, eller klockan tio på förmiddagen romersk tid. De övriga evangelierna använder med säkerhet judisk tid, och det är troligt att Johannes också gör det. Romersk tideräkning användes bara i officiella och juridiska dokument, annars räknades tiden från soluppgången. Dagens mitt markeras på romerska solur med VI, inte XII. De fem tidsangivelser som finns i Johannesevangeliet är: omkring tionde timmen, som nämns i denna vers; omkring sjätte timmen, se Joh 4:6; exakt sjunde timmen, se Joh 4:52; omkring sjätte timmen, se Joh 19:14.]

40En av de två som hade hört vad Johannes [Döparen] sagt och följde Jesus var Andreas, Simon Petrus bror. 41Han sökte och fann först sin egen bror Simon och sa till honom: "Vi har funnit (upptäckt efter att ha sökt, börjat erfara) Messias."

Det [hebreiska] ordet [Messias är en titel som] betyder "den Smorde" (Kristus).

[Det hebreiska Mashiach och det grekiska Christos, translittererat till Kristus, har samma betydelse. Johannes har för vana att förklara ord, namn och judiska begrepp. I nästa vers är det betydelsen av Petrus namn, se även Joh 4:9; 4:25; 6:1; 12:41; 19:31.]

42Andreas tog sedan Simon [Petrus] till Jesus.
    Medan Jesus tittade på (in i, direkt på) honom sa han: "Du är Simon, Johannes son, du ska heta Kefas" – det [arameiska] namnet betyder Petrus [en liten sten].

Dag 4 – fler lärjungar kallas
43Nästa dag ville Jesus gå till Galileen. [Troligen för att gå på bröllopet som det berättas om i Joh 2:1.] Han träffade Filippus [som senare blir en av de tolv lärjungarna] och Jesus sa till honom: "Följ mig." 44Filippus var från (född i) Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus.
     45Filippus sökte upp Natanael och sa till honom: "Vi har sökt och funnit honom som Mose har skrivit om i undervisningen (Torah – gr. nomos) och som profeterna har skrivit om – Jesus från Nasaret, Josefs [adopterade] son." 46Natanael sa till honom: "Kan något gott komma från Nasaret?"
    Filippus svarade: "Kom och se."

[Jesus föddes i Betlehem men växte upp i Nasaret i Galileen som var en illa ansedd stad. Jesus uppfyllde profetian att kallas en nasaré, se Matt 2:23. Profeterna talar om rotskottet (hebr. netzer), vilket är snarlikt Nasaret, se Jes 11:1; Jer 23:5; Sak 6:12. Det nedvärderande uttrycket nasaré får också sin uppfyllelse i hur Jesus blev föraktad, se Ps 22:7-8; Jes 53:3. Filippus respons är inte en argumentation utan en inbjudan att få möta Jesus själv.]

47Jesus såg Natanael komma mot honom och sa om honom: "Se, här är en sann (verklig, äkta) israelit, i vilken det inte finns något svek (falskhet)."

[Natanael är ett hebreiskt namn som betyder "Gud ger" eller "gåva från Gud". Han kom från staden Kana i Galileen, se Joh 21:2. Jesus gör en jämförelse med Natanaels förfader Jakob. Namnet Jakob betyder: "svindlare, en som ligger i bakhåll och attackerar". Den ordagranna betydelsen är "den som håller i hälen", se 1 Mos 25:26. Namnet beskrev Jakobs karaktär innan Gud gav honom ett nytt namn – Israel, se 1 Mos 32:27-28. Namnet Israel har flera betydelser: "att kämpa mot Gud" eller "att Gud kämpar för oss", "att Gud regerar" eller "att regera tillsammans med Gud". Jakob fick i en dröm se en stege rest till himlen, se 1 Mos 28:10-17. Jesus är den stegen, vers 51.
    Natanael är troligtvis samma person som lärjungen Bartolomeus. Det är inte ovanligt att man hade flera namn. Han nämns alltid tillsammans med Filippus, se Matt 10:3; Mark 3:18; Luk 6:14.]


48Natanael frågade honom: "Hur känner du mig?" [Hur vet du dessa saker om mig?]
    Jesus svarade honom: "Innan Filippus kallade på dig, när du fortfarande satt under fikonträdet, såg jag dig."

[Fikonträdet är en bild för nationen Israel, se Jer 8:13; 24:1-10; Hos 9:10. Att sitta under fikonträdet var en rabbinsk bild för att be och studera Skriften. Ens eget fikonträd syftar också på ens eget hem, se Mika 4:4; Sak 3:10. Fikonträdet med sina breda tjocka blad gav gott skydd mot solen. Något i Jesu svar måste ha gjort att Natanael gick från att vara en skeptiker till att bli en troende, se vers 49. Natanael, som sökt sig ner till Jordandalen för att lyssna på Johannes Döparens undervisning, var sannolikt bekant med den rabbinska undervisningen om bön som sa: "Den som när han ber, inte ber för att Messias ska komma, har ännu inte bett."]

49Natanael sa: "Rabbi (lärare), du är Guds Son, du är Israels Kung!"
     50Jesus svarade: "Du tror (litar, förtröstar) på mig eftersom jag sa till dig att jag såg dig under fikonträdet? Du ska få se större saker än detta." 51Sedan sa han till honom: "Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er, efter detta ska ni alla se himlen öppnas, och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen."

[Jesus är Jakobs stege, se vers 47. Han den som förbinder himlen med jorden, det övernaturliga med det naturliga! Det är också intressant att riktningen är att änglar "stiger upp" och sedan ner, se 1 Mos 28:12.]







Igår

Planer

Stäng  


Parallell