Parallell - torsdag 17/3
5 Mos 21-23
Lagar för olösta mordfall1Om någon hittas död i landet, som Herren (Jahve) din Gud (Elohim) har gett dig för att besitta (inta), liggandes på fältet och det är okänt hur han har blivit slagen. 2Då ska de äldste och dina domare träda fram och de ska mäta avståndet till städerna som finns runt omkring honom som dödats. 3Och det ska ske att den stad som är närmast mannen som dödats, de äldste i den staden ska ta en kviga från sin hjord som inte har använts till arbete och som inte har gått i något ok. 4De äldste i den staden ska föra ner kvigan till en djup dal, som varken plöjs eller besås och där i dalen ska de bryta nacken av kvigan. 5Och prästerna, Levis söner, ska komma dit, de som Herren (Jahve) din Gud (Elohim) har utvalt att betjäna honom, och de ska välsigna Herrens (Jahves) namn och i enlighet med deras ord ska alla tvister och alla bråk (konflikter, här används ett ord som ordagrant betyder att bli slagen) avgöras. 6Och alla äldste i staden, som är närmast den döda mannen, ska tvätta sina händer över kvigan vars nacke de har brutit i dalen. 7Och de ska tala och säga:
"Våra händer har inte spillt detta blod, inte heller har våra ögon sett det. 8Förlåt Herre (Jahve) ditt folk Israel, som du har återlöst, och tillåt inte [skulden av] oskyldigt blod att vara kvar mitt bland ditt folk Israel". Så ska blodet förlåtas dem [i den staden]. 9Så ska du ta bort [skulden för] oskyldigt blod från din mitt, när du gör det som är rätt i Herrens (Jahves) ögon.
Giftermål med en tillfångatagen kvinna
10När du går vidare för att strida mot dina fiender och Herren (Jahve) din Gud (Elohim) ger dem i dina händer och du för bort dem som fångar, 11och ser en vacker kvinna bland fångarna och upptänds av åtrå till henne, så att du vill ta henne till hustru, 12då ska du föra hem henne till ditt hus och hon ska raka sitt huvud och klippa sina naglar, 13och hon ska ta av sig sin fångdräkt och ska stanna i ditt hus och sörja sin far och sin mor en hel månad (dagarna av ett helt månvarv). Sedan kan du gå in till henne och bli hennes make och hon ska bli din kvinna. 14Och det ska ske att om du inte finner tillfredsställelse i henne, då ska du låta henne gå vart hon vill, men du får inte sälja henne för pengar. Du ska inte behandla henne som en slav, för att inte förnedra henne.
Den förstföddes rätt
15Om en man har två fruar, älskar den ena och hatar den andra [hebreiskt språkbruk för att älska mindre, i jämförelse med den andra] och båda har fött barn åt honom, både den älskade och den hatade, och om den förstfödde sonen tillhör den som han hatar, 16då ska det vara så att när den dagen kommer då hans söner ska ärva vad han haft, då får han inte göra den älskade hustruns son till förstfödd framför den hatade [mindre älskade] hustruns son, som är den förstfödde. 17Han ska erkänna den förstfödde, sonen till den hatade hustrun, genom att ge honom en dubbel arvslott av allt han haft, för han är förstlingsfrukten av hans styrka. Förstfödslorätten (hebr. bechorah) tillhör honom.
Dubbelt arv – även i språket!
Det hebreiska språket har en intressant detalj som också visar på ett dubbelt arv. Verbet för att vara förstfödd är hebr. bachar. Ordet består av tre bokstäver: Bet, Chet och Resh. De 22 hebreiska bokstäverna (Alef, Bet, Gimel, osv) är också talvärden (1-9, 10-90, 100, 200, 300 och 400). Det som är speciellt med detta bachar är att varje bokstavs numeriska värde är dubbelt så stort som bokstaven före dem i alfabetet. Bet är den andra bokstaven i alfabetet och har talvärdet 2 (den första bokstaven Alef har värdet 1). Chet har värdet 20 (den föregående bokstaven Jod har värdet 10). Resh har värdet 200 (den föregående bokstaven Kaf har värdet 100). Faktum är att bara tre bokstäver uppfyller detta kriterium, och det är dessa tre bokstäver som bildar detta ord!
En rebellisk son
18Om en man har en uppstudsig och rebellisk son som inte vill lyssna på sin fars röst och på sin mors röst [båda föräldrarnas röster], och som inte vill lyssna på dem, trots att de tuktar (fostrar, tyglar; är stränga mot) honom, 19då ska hans far och hans mor ta tag i honom och föra ut honom till de äldste i staden och till dess port (den offentliga platsen i staden) [2 Mos 21:15; 3 Mos 20:9]. 20De ska säga till stadens äldste: "Detta är vår uppstudsiga och rebelliska son, han lyssnar inte på vår röst. Han är en frossare och en drinkare." [Exakt samma ord som används i n Ords 23:20-22.] 21Och stadens alla män ska stena honom med stenar så att han dör. Så ska du ta bort ondskan från din mitt och hela Israel ska höra detta och frukta (ta varning).
Dödsstraff – behandla ändå den döda kroppen med respekt
22[Efter ett stycke som har handlat om dödstraff, se vers 18-21, följer nu instruktioner att behandla kroppen med respekt.]
Om en man har begått en synd som är värd döden och han blir dödad och du hänger honom på ett träd, 23då ska hans kropp inte lämnas kvar i trädet över natten, utan du ska begrava honom samma dag [Jesu kropp togs ner från korset i enlighet med detta bud]. För den som är hängd är en förbannelse (något lätt, en bagatell – hebr. klala) för Gud (Elohim). [Gal 3:13] Du ska inte förorena ditt land som Herren (Jahve) din Gud (Elohim) har gett till dig som ett arv.
[Trots att klala är det mildaste ordet för förbannelse som finns i bibelhebreiskan och handlar om att vara missunnsam, se ner på någon, vanära eller ta lätt på det hela som en bagatell, så betraktar Gud detta ändå som en stor synd som fördärvar landet med orenhet.]
Diverse lagar
1Om du ser att din broders oxe eller får är på villovägar, ignorera det inte [göm dig inte och låtsas att du inte ser], du ska vara angelägen om (se till) att föra tillbaks dem till din broder [2 Mos 23:4-5]. 2Om din broder inte är en nära släkting och du inte känner honom, ska du föra dem till ditt hus och de ska vara där till dess din broder kommer och frågar efter dem, då ska du ge tillbaks dem till honom. 3Så ska du göra med hans åsna, och så ska du göra med hans mantel, och så ska du göra med alla din broders förlorade tillhörigheter, som han har tappat bort och som du har återfunnit, ignorera det inte (du får inte gömma dig själv). 4Om du ser din broders åsna eller oxe falla på vägen, ignorera det inte [göm dig inte och låtsas att du inte ser], du ska vara angelägen om (se till) att hjälpa honom resa upp det igen.
5En kvinna ska inte bära manskläder, inte heller ska en man bära kvinnokläder, för den som gör detta är en styggelse för Herren (Jahve) din Gud (Elohim).Lagar om äktenskap6Om ett fågelbo råkar komma i din väg, i något träd eller på marken, med ungar eller ägg, och fågelmamman sitter på ungarna eller på äggen (har ungarna under sina vingar eller ruvar på äggen) ska du inte ta fågelmamman med ungarna. 7Du ska skicka iväg fågelmamman, men ungarna kan du ta för dig själv, för att det ska gå väl för dig och dina dagar ska bli många.11Du ska inte bära blandat tyg, ull och linne tillsammans. [När man gör tyg ska det vara rent ylletyg eller rent linnetyg.] 12Du ska göra åt dig tvinnade tofsar på de fyra hörnen av din klädnad som du täcker dig själv med.
[Budet att bevara liv är ironiskt nog uppblandat med uppmaning att ta liv. I en kultur som var beroende av jordbruk och slakt av djur för mat, var dödande av djur tillåtet, se 1 Mos 9:2-3. Det ska dock ske med vishet och värdighet, fågelmamman skulle leva för att kunna ge mat även i framtiden. Ordningen här är först rena djur (oxe och får, vers 1), åsnan som var oren (se vers 3-4) och sist vilda fåglar.]8När du bygger ett nytt hus ska du göra ett räcke för ditt tak, så att du inte drar blod över ditt hus om någon faller ner därifrån.10Du ska inte plöja med en oxe och en åsna tillsammans. [Om två djur drar plogen gemensamt ska det vara antingen två oxar eller två åsnor, inte en av varje.]
[Husen som byggdes hade platta tak som användes för vila, arbete och bön, se t.ex. Dan 6:10; Apg 10:9; Matt 24:7. Det var vanligt att man vistades på taket och därför viktigt att göra vad man kunde för att förebygga olyckor. Rent strukturellt så finns en röd tråd på temat liv/död från dråp (5 Mos 19:1-21:23), ovillighet att rädda liv (5 Mos 22:1-4) och nu oaktsamhet som leder till död här i vers 4-8. Allt sammanfattas i budet "Du ska inte mörda", se 2 Mos 20:13; 5 Mos 5:17.]
9Du ska inte beså din vingård med två sorters (två som inte ska sammanfogas – hebr. kilajim) säd, då förlorar du sädens avskildhet (helighet; dvs sädens särart – hebr. qadash), som du har sått, tillsammans med tillväxten (skörden, avkastningen) i vingården.
[Det förekom att man odlade säd i vingården för att bekämpa ogräs. Men när man gör det så gäller samma regel som på åkern att inte blanda sädesslag av olika sorter på samma åker. Se även 3 Mos 19:19 där också det ovanliga kilajim används, även där i dualform. Roten kommer från verbet kala som betyder hindra. Den återfinns också i ordet kele som betyder fängelse/separation. Kilajim verkar vara ett specifikt ord som förbjuder sådant som skulle kunna leda till oönskad eller förbjuden korsbefruktning.]
13Om en man tar sig en hustru och går in till henne och hatar henne, 14och anklagar henne för att vara en lättsinnig kvinna och kallar henne för elaka saker och säger: "Jag tog denna kvinna och när jag gick in till henne fann jag inte hennes tecken på jungfrulighet", 15då ska ungmöns far och hennes mor föra fram tecknen på ungmöns jungfrulighet till de äldste i stadens port. 16Ungmöns far ska säga till de äldste: "Jag gav min dotter till denna man som hustru och han hatar henne, 17och han anklagar henne för att vara en lättsinnig kvinna och säger: 'Jag fann inte i din dotter hennes tecken på jungfrulighet', men detta är tecknen på min dotters jungfrulighet" och de ska sprida ut plaggen framför de äldste i staden. 18De äldste i staden ska ta mannen och tukta honom. 19De ska bötfälla honom med 100 shekel silver och ge dem till ungmöns far eftersom han har kallat en jungfru i Israel för elaka saker, och hon ska vara hans hustru och han får inte förskjuta henne i hela sitt liv (ordagrant alla dagar).
20Men om det är sant att man inte finner ungmöns tecken på jungfrulighet, 21då ska man föra ut ungmön framför dörren till hennes fars hus, och stadens män ska stena henne med stenar så att hon dör, eftersom hon har gjort lättsinniga saker i Israel och uppfört sig som en sköka i sin fars hus. Så ska du ta bort ondskan från din mitt.
22Om en man ertappas då han ligger med en gift kvinna som har en make, då ska de båda dö. Mannen som låg med kvinnan och kvinnan. Så ska du ta bort ondskan från Israel. [Joh 8:2-10] 23Om det finns en ungmö som är en jungfru som är trolovad med en man, och en annan man finner henne i staden och ligger med henne, 24då ska båda föras ut till stadens port och ni ska stena dem med stenar så att de dör. Ungmön därför att hon inte ropade när hon var i staden och mannen eftersom han har förödmjukat sin nästas hustru. Så ska du ta bort ondskan från din mitt.
25Men om mannen som finner ungmön som är trolovad ute på fältet, och mannen övermannar henne och ligger med henne, då ska endast våldtäktsmannen (mannen som låg med henne) dö. 26Mot ungmön ska du inte göra något, för det finns ingenting i ungmön som är värt döden. Utan som när en man reser sig mot sin granne och slår ihjäl honom, så är det också i detta fall, 27eftersom han fann henne ute på fältet och den trolovade ungmön ropade, men det fanns ingen som kunde rädda henne. [Ingen hörde hennes rop ute på fältet.]
28Om en man finner en ungmö som är en jungfru som inte är trolovad och övermannar henne och ligger med henne, och man finner dem, 29då ska mannen som låg med henne ge ungmöns far 50 shekel silver och hon ska vara hans hustru, eftersom han har förödmjukat henne. Han får inte förskjuta henne i hela sitt liv (ordagrant alla dagar). [2 Mos 22:16-17] 30En man ska inte ta sin fars [tidigare] hustru och ska inte avtäcka sin fars nakenhet. [3 Mos 18:7-8; 20:11]
Restriktioner för Guds församling
1[Här används hebr. qahal JHVH översatt "Guds församling". I den grekiska översättningen Septuaginta används gr. ekklesia (församling). Guds församling här syftar på de som samlas för högtider, gudstjänster och undervisning.]
Den som är krossad eller lemlästad i sina privata delar (genitalier) får inte komma in i Guds (Jahves) församling. [Den etiopiske finansmannen som Filippus möter var en kastrerad hoveunuck och fick bara beträda den yttre förgården, se Apg 8:26-40.]
2Ingen som är född i förbjudna relationer (utanför äktenskapet) [ordet används bara här och i Sak 9:6 om ett blandfolk som levde i Ashdod] får komma in i Herrens (Jahves) församling. Ända till den tionde generationen ska ingen av hans efterkommande komma in i Herrens (Jahves) församling.
3En ammonit eller moabit får inte komma in i Guds (Jahves) församling. Ända till den tionde generationen ska ingen av dem komma in i Herrens (Jahves) församling för evigt, 4eftersom de inte mötte dig med bröd och med vatten på vägen när du kom från Egypten, och eftersom de hyrde Bileam, Beors son från Petor i Aram-Naharaim, emot dig för att förbanna dig. [4 Mos 22-24] 5Likväl lyssnade inte Herren (Jahve) din Gud (Elohim) till Bileam, utan Herren (Jahve) din Gud (Elohim) vände förbannelsen till en välsignelse för dig, eftersom Herren (Jahve) din Gud (Elohim) älskar dig. 6Du ska inte söka deras frid (shalom) och inte heller deras välfärd i alla dina dagar för evigt. [Det är inte din sak att välsigna dem eller söka någon form av gemenskap med dem. Men du ska inte heller söka deras ofärd, utan bara låta dem vara.] 7Du ska inte hata en edomit, för han är din bror (ättlingar till Esau, bror till Jakob/Israel). Du ska inte hata en egyptier eftersom du var en främling i hans land. [På Josefs tid överlevde Guds folk en hungersnöd genom att flytta till Egypten, se 1 Mos 41-42.] 8Deras barn som är födda i tredje generationen [efter att två generationer levt i Israel] kan komma in i Herrens (Jahves) församling.
9När du drar ut i strid mot dina fiender, ska du hålla dig borta från all slags ondska. 10Om det finns någon man hos dig som inte är (rituellt) ren av anledningar som råkat drabba honom under natten [3 Mos 15:16], då ska han gå ut utanför lägret, han ska inte komma in i lägret. 11Men när kvällen kommer ska han bada sig själv i vatten, och när solen har gått ner får han komma in i lägret. 12Du ska också ha en plats utanför lägret dit du kan gå ut.
13Och du ska ha en spade bland dina vapen, och den ska du använda när du sätter dig ner utanför (lägret). Du ska gräva med den och lägga tillbaka och täcka över det som har kommit ut ur dig. [Bibeln har en tydlig föreskrift för hygienen runt toalettbesök] 14För Herren (Jahve) din Gud (Elohim) vandrar mitt i ditt läger för att befria dig och ge dig dina fiender framför dig. Därför ska ditt läger vara heligt, så att han inte ser något opassande hos dig och vänder sig bort från dig.
Visa godhet till nödställda (23:15-25:4)
15Du ska inte lämna ut en slav till hans herre som har flytt från sin herre till dig. 16Han ska bo med dig, i din mitt, på en plats som han ska välja inom dina portar [i dina befästa städer], där det passar honom bäst. Du ska inte behandla honom illa.
17Det ska inte finnas någon tempelprostituerad (hebr. qadesah) bland Israels döttrar, inte heller någon tempelprostituerad (hebr. qades) bland Israels söner. 18Du ska inte föra in skökolön eller betalningen för en hund [en manligt prostituerad] i Herren (Jahve) din Guds (Elohims) hus på grund av någon ed, för båda dessa är en styggelse för Herren (Jahve) din Gud (Elohim).
19Du ska inte låna ut med ränta till din bror, inte ränta på pengar, inte ränta på mat, inte ränta på någonting som man kan låna ut med ränta. 20Från en främling kan du ta ränta, men av din broder ska du inte ta någon ränta, för att Herren (Jahve) din Gud (Elohim) ska kunna välsigna dig i allt du använder dina händer till i landet som du går för att inta.
21När du ska avlägga en ed inför Herren (Jahve) din Gud (Elohim) ska du inte vara sen att infria den, för Herren (Jahve) din Gud (Elohim) ska begära den av dig, annars blir det en synd i dig. 22 Men om du avstår från att avlägga en ed blir det ingen synd i dig. 23Det som har gått ut över dina läppar (som du har sagt) ska du vara noggrann med att göra, i enlighet med den ed du frivilligt har gett till Herren (Jahve) din Gud (Elohim), det som du har talat [lovat] med din mun.
24När du kommer till din grannes vingård får du äta så mycket du vill, men du får inte lägga något i din korg. [Detta påminner om den svenska allemansrätten.] 25När du kommer till din grannes sädesfält får du plocka ax med din hand, men du får inte använda en skära på din grannes sädesfält. [Detta bud hänvisade Jesus till när lärjungarna plockade ax på sabbaten, se Mark 2:24.]
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- > ❻ Parallell
