Parallell - onsdag 28/12
Upp 6-11
De sju sigillen öppnas (kap 6-8)
Sju sigill öppnas där det sista innefattar sju basuner. Den sista basunen består i sin tur av sju skålar.
Det finns likheter mellan de sju sigillen och Jesu tal om den sista tiden i Matt 24-25. De följer samma ordning:
- Falska messias – Matt 24:4; Upp 6:2
- Krig – Matt 24:6-7; Upp 6:3-4
- Svält – Matt 24:7; Upp 6:5-6
- Död – Matt 24:7-9; Upp 6:7-8
- Martyrskap – Matt 24:9-10, 16-22; Upp 6:9-11
- Solen, månen och stjärnorna – Matt 24:29; Upp 6:12-14
- Guds dom – Matt 24:32-25:26; Upp 6:15-17
Sigillen kunde placeras på utsidan eller insidan av dokumentet. Fanns det på insidan förseglade det en sektion i taget, och för varje sigill kunde ännu ett stycke läsas. Eftersom Johannes ser alla sju sigillen var bokrullen förseglad med sju utvändiga sigill, se Upp 5:1. Det innebär att det var först när det sista sigillet bröts, som bokrullen kunde öppnas, se Upp 8:1.]
Första sigillet – en vit häst
1Sedan såg jag (och jag såg) när Lammet bröt (öppnade) ett [det första] av de sju sigillen (inseglen).
Då hörde jag en av de fyra varelserna [det som liknade ett lejon, se Upp 4:7] säga med en röst likt åskan [mäktig och kraftfull]: "Kom!"
[Tidigare hade Johannes hört Jesu röst som en basun och dånet av väldiga vatten, se Upp 1:10, 15. Denna röst kommer däremot från en av de fyra varelserna framför tronen, se Upp 4:6-11. Detta är den första beskrivningen av deras röster och i så fall den varelse som "liknade ett lejon", se Upp 4:7.]
2Sedan såg jag (och jag såg), och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer) en vit häst, och han som satt på den hade en båge [antingen en pilbåge eller en symbol på löfte]. Han fick en segerkrans, och han drog ut som segerherre för att segra.
[De dubbla verben "såg" och uppmaningen "se" ger uttryck för en kontrast och en ny dimension i synen, samma fras återkommer i vers 5 och 8. Bågen tillsammans med segerkransen och beskrivningen om att "han går ut för att segra" verkar tala om krig. Detta är enda gången båge, gr toxon används i NT. Ordet kommer från tikto som betyder att föda fram, ett frö som bär frukt eller metaforiskt för att skapa en ny början. Bågen kan också symbolisera att ryttaren kommer med löfte om fred, jfr 1 Mos 9:13. De fyra hästarna hör ihop, se Sak 6:1-8. Det finns likheter med Jesus som kommer på en vit häst, se Upp 19:11-16, men troligare är att det är en falsk messias. Den vita hästen och ryttaren kan symbolisera de initiala fredliga löften en erövrare först ger. Om man ser en parallell till Matt 24:4-5, 24, gäller den första varningen just falska messiasfigurer som ska förleda många.]
Andra sigillet – en röd häst
De fyra hästarna och ryttarna, illustration från revelationillustrated.com.
©Pat Marvenko Smith
4En annan häst kom ut, en eldröd, och han som satt på den fick makt att ta bort freden från jorden så att människor skulle slakta varandra. Och han fick ett stort svärd.
Tredje sigillet – en svart häst
5När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje varelsen [som hade ett ansikte som en människa, se Upp 4:7] säga: "Kom!"
Sedan såg jag (och jag såg), och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer) en svart häst, och han som satt på den hade en våg i sin hand. 6Och jag hörde liksom en röst mitt ibland de fyra varelserna: "Ett mått vete [gr. choinix – en dagsranson, omkring en liter] för en denar [den vanliga dagslönen för en arbetare] och tre mått [omkring tre liter] korn för en denar. [Mer än ett tiodubbelt matpris.] Däremot olivoljan och vinet får du inte skada."
[Efter svärdet, som talar om krig, kommer ofta svält. Det kan också ha att göra med kraftig inflation och en ekonomisk obalans.]
Fjärde sigillet – en grön häst
7När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde varelsen [som liknade en örn, se Upp 4:7] säga: "Kom!"
8Sedan såg jag (och jag såg), och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer) en grön häst, och han som satt på den hette Döden, och Hades (dödsriket) följde honom. De fick makt över en fjärdedel av jorden, att döda med svärd och med svält och med pest och genom jordens vilda djur. [I domen över Jerusalem nämns svält, vilddjur, svärd och pest, se Hes 14:21.]
[Det grekiska ordet för den fjärde hästens färg är gr. chloros. Ordet används genomgående i Bibeln för grönska och det gröna gräset, se Upp 8:7; 9:4; Mark 6:39. Ordet användes även bland grekerna om den gulgröna färgen på en sjuk persons hud. Brevets läsare associerade troligtvis till Sakarja 6 där han ser röda, svarta, vita och spräckliga hästar, se Sak 6:2. Jämför man Sakarjas och Johannes syn motsvarar den vita och svarta färgen varandra exakt, medan Sakarjas röda färg har intensifierats till eldröd. Den spräckliga färgen motsvarar den sista grönaktiga chloros-färgade hästen. Ytterligare en ledtråd till den sista hästens färg finns i Sak 1:8, där ordet för vinranka används för att beskriva den spräckliga hästens kulör. Vinrankan är först ljusgrön när den skjuter skott, mörknar för att till sist bli brunaktig. Det verkar som om den sista hästen är grön, med flera gulgröna eller bruna nyanser. Syftar dessa färger på riken kan det finnas en koppling till Nebukadnessars syn med en staty med fyra delar. Den fjärde, foten som bestod av både lera och järn som blandats, symboliserade att det ska vara ett splittrat rike, se Dan 2:36-40.]
Femte sigillet – kristna martyrer i himlen
Bara Gud kan ge en rättvis dom.
©Tori Rector, flickr CC
När Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret själarna av dem som hade blivit slaktade för Guds ord och för vittnesbördet som de hade. 10De ropade med stark röst: "Härskare (Mästare – gr. despotes), du som är helig och sann! Hur länge ska det dröja innan du dömer jordens invånare och straffar dem för vårt blod?" 11Och var och en av dem fick en vit dräkt, och de blev tillsagda att vila ännu en liten tid, tills deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de, hade blivit fulltaliga.
Sjätte sigillet – himmel, hav och land skakas
12Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning. Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod. [Joel 2:31] 13Himlens stjärnor föll ner på jorden, som när fikonträdet fäller sina omogna frukter när det skakas av en kraftig vind. 14Och himlen försvann som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sina platser. [Jesaja beskriver samma händelse med samma språkbruk, se Jes 34:4. Här sker en förändring i de tre rumsdimensionerna och kanske även i tiden och i fler av de totalt 10 dimensioner som den moderna kvantfysiken talar om, se 1 Mos 1:1; Ps 18:10; Job 9:8; Jes 40:22.]
15Jordens kungar och deras stormän [ländernas högsta politiska ledare] och befälhavarna [militära ledare], de rika och mäktiga [med ekonomiskt inflytande] och alla slavar och fria gömde sig i hålor och bland bergens klippor, 16och de sa till bergen och klipporna: "Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede! 17Deras vredes stora dag (tid) har kommit, och vem kan då bestå?" [Luk 23:30]
[Det sjunde sigillet öppnas i kapitel 8. Innan dess får Johannes se ännu en syn i kapitel 7 som har att göra med de troende.]
[Mellan det sjätte och sjunde sigillet kommer nu ett avbrott. Samma struktur med en parallellhandling finns även mellan den sjätte och sjunde basunen, se kapitel 10-11. Frågan som ställdes i förra kapitlet vem som kan bestå får nu sitt svar. Två grupper beskrivs, de 144 000 och en oräknelig skara. Den första gruppen är judar från de tolv stammarna, den andra hedningar från alla nationer. Den första gruppen är räknade, den andra en oräknelig skara. Den första gruppen blir märkta här med Guds sigill, den andra gruppen står i himlen inför Guds tron. Läser man Jesu tal om den sista tiden från Matteus parallellt med detta kapitel kan de 144 000 vara Guds speciella vittnen under vedermödan, se Matt 24:14.]
De 144 000
1Efter detta såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn [de fyra väderstrecken] och hålla tillbaka jordens fyra vindar så att ingen vind skulle blåsa över jorden eller havet eller något träd. [Vind används ofta symboliskt för Guds dom, se Jer 18:17; 49:36-37; Dan 7:2.]
2Jag såg en annan ängel som kom upp från öster (där solen går upp) med den levande Gudens sigill. Han ropade med stark röst till de fyra änglarna som hade fått makt att skada jorden och havet: 3"Skada inte jorden eller havet eller träden förrän vi har satt sigill på vår Guds tjänares pannor!"
[Ännu en gång lånas en bild från Hesekiels vision där en man klädd i linne får uppdraget att gå igenom staden och rita ett tecken i pannan på alla de som gråter och suckar över synden de ser omkring sig, se Hes 9:4. Längre fram i Uppenbarelseboken tvingas Guds motståndare att ta emot ett märke på högra handen eller pannan, se Upp 13:16.]
4Jag hörde antalet av dem som hade fått sigillet, 144 000 från Israels söners alla stammar:
5av Juda stam 12 000 [Jesu släkt, se Upp 5:5; 1 Mos 29:35] som fått sigillet,[De tolv stammarna härstammar från Jakobs tolv söner. Detta är den enda uppräkningen av stammarna i NT och är ovanlig på flera punkter. Detta är den enda gången Juda nämns först, kanske är det för att Jesus var av den stammen, se Upp 5:5; Matt 1:2; Luk 3:33. Jakobs äldste son Ruben kommer som nummer två och sist kommer den yngste Benjamin, dock kommer de andra inte i födelseordning.
av Rubens stam 12 000 [1 Mos 29:32],
av Gads stam 12 000 [1 Mos 30:11],
6av Ashers stam 12 000 [1 Mos 30:13],
av Naftalis stam 12 000 [1 Mos 30:8],
av Manasses stam 12 000 [Josefs ena son, se Jos 14:4; 1 Mos 41:51],
7av Simeons stam 12 000 [1 Mos 29:33],
av Levis stam 12 000 [prästerna, som normalt inte räknades upp, se 1 Mos 29:34],
av Isaskars stam 12 000 [1 Mos 30:18],
8av Sebulons stam 12 000 [1 Mos 30:20],
av Josefs stam 12 000 [1 Mos 30:24]
och av Benjamins stam 12 000 [den yngsta, se 1 Mos 35:18] som fått sigillet.
Dans och Efraims stam saknas helt och är ersatta med stammarna Levi och Josef för att behålla antalet tolv. Levi tjänade i templet och hade inget landområde, bara några enstaka städer. Kanske nämns inte Dan och Efraim eftersom det var de stammarna som ledde israeliterna in i avgudadyrkan, se 5 Mos 29:18-21; 1 Kung 12:25. En annan förklaring kan finnas i Jakobs sista välsignelser över sina söner där han profeterar att Dan ska vara med och döma, se 1 Mos 49:16. I andra uppräkningar är det inte ovanligt att Josefs namn ersätts av hans två söner, Manasse och Efraim. Speciellt här är dock att bara Manasses namn finns med, se vers 6.
I GT nämns de tolv sönerna 28 gånger. Uppräkningen är ibland baserad på födelseordning, se 1 Mos 29-30; placering i förhållande till tabernaklet, se 4 Mos 2; tilldelat landområde, se Hes 48; de tolv portarna, se Hes 48:30-35.
Ett annat sätt att tolka denna uppräkning är att se den som en bild på en militärisk mönstring, se 4 Mos 1. I några kapitel tidigare hörde Johannes om lejonet av Juda som är en tydlig referens till en segerkung, men fick se ett slaktat lamm, se Upp 5:5-6. På motsvarande sätt kan poängen här vara att Johannes "hör" om en militärisk mönstring, se vers 4, men sedan får se en enorm folkskara som ingen kunde räkna, av alla folk, stammar, länder och språk, se vers 9.
Det kan även finnas symbolik i de tal och namn som nämns:
- Talet 12 representerar Guds folk. Israeliterna var uppdelade i tolv stammar, Jesus kallade tolv lärjungar.
- Talet 144 är produkten av 12 multiplicerat med 12. Det beskriver fasthet och något som är fullständigt.
- Både talet 12 och 144 är multiplicerat med 1 000. Tusentalet står ofta för att det jordiska har fått bli genomsyrat av det himmelska. Anledningen är att 1 000 är 10 upphöjt till 3. Talet 10 står för världsligt styre och 3 är Guds tal.
Prisa Herren, han har sett mitt lidande och strider för mig – lyckan vänder.
Jag är lycklig, har kämpat och vunnit och glömt min sorg.
Herren har hört min bön, kommit till mig och belönar mig.
Gud ska bo hos mig, ska ge på nytt, min högra hands son!
I sammanhanget passar det bra in på Guds beskydd över sitt folk och leder fram till tillbedjan av Jesus som sitter på Faderns högra sida som presenteras i nästa stycke, se vers 10.
Det är viktigt att betona att varken tal- eller ordsymbolik är någon exakt vetenskap. Det ska inte användas för att skapa nya läror, men kan ibland förstärka ett budskap som redan är tydligt i texten. Se även inledningen till Uppenbarelseboken för mer om talsymbolik.]
En enorm folkskara inför tronen
9Efter [allt] detta såg jag, och se (ja, lägg märke till): en stor (väldig, enorm) folkskara som ingen kunde räkna, från alla folk (folkslag, etniciteter) och stammar och länder (folk, folkgrupper) och språk stående inför tronen och inför Lammet [i diminutiv form som gör att betydelsen mer blir "det älskade Lammet"], iklädda vita kläder (vita fotsida dräkter) [renhet och värdighet] och med palmblad i händerna [redo att fira segern]. 10Med hög (stark, väldig) röst ropade de [om och om igen] och sa:
"Frälsningen (räddningen, befrielsen) [hör] till [kommer från; finns hos]11Alla änglarna stod i en cirkel omkring tronen och kring de äldste och de fyra varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud 12och sa:
vår Gud – han som sitter på tronen –
och [det älskade] Lammet."
"Amen (detta är sanningen, låt det ske):13En av de [tjugofyra] äldste tilltalade sedan mig och frågade: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de?" 14Jag svarade honom: "Min Herre, du vet det."
Lovsången (priset) och
härligheten och
visheten och
tacksägelsen och
äran och
makten och
kraften
tillhör vår Gud i evigheters evighet.
Amen."
[Denna doxologi (lovprisning av Gud) är sjufaldig (sju substantiv), vilket pekar på fulländning och helhet. Detta förstärks också av inramningen med ordet amen (låt det ske) både först och sist!]
[Detta är andra och sista gången som en av de tjugofyra äldste talar direkt till Johannes. Den första gången var för att trösta honom då det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen, se Upp 5:5. Den äldste ger både en förklaring om varifrån de har kommit och vad som väntar dem.]
Då sa han till mig: "Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod. 15Därför står de inför Guds tron, och tjänar honom dag och natt i hans tempel [den inre allra heligaste delen, där Guds närvaro bor], och han som sitter på tronen ska slå upp sitt tält över dem. 16De ska inte längre hungra och inte längre törsta, varken solen eller någon annan hetta ska träffa dem [Jes 49:10] 17för Lammet som står mitt för tronen ska vara deras herde [Ps 23; Joh 10]. Han ska leda dem till livets vattenkällor [levande vatten, Joh 4:14]. Gud ska torka varje tår från deras ögon." [Jes 25:8]
[Det är viktigt att komma ihåg att Johannes inte alltid får se exakt hur den framtida härligheten ser ut. Här återger han svaret han "hör". Tidigare i vers 4 "hörde" han vilka de tolv stammarna var. Johannes skriver mer av vad han sett i sina syner än vad Paulus gör, se 2 Kor 12:1-6. Trots det är det tydligt att han följer den Bibliska principen att "vi lever här i tro, utan att se", se 2 Kor 5:7. Johannes skriver även i ett av sina brev att det ännu inte är uppenbart vad vi som Guds barn ska bli, men vi vet med säkerhet att när han uppenbarar sig ska vi bli lika honom, för då ska vi se honom som han verkligen är, se 1 Joh 3:2.]
Sjunde sigillet – inleds med tystnad
Sju sigill öppnas där det sista innefattar sju basuner. Den sista basunen består i sin tur av sju skålar.
När Lammet [den uppståndne Jesus] bröt det sjunde [sista] sigillet, blev det tyst [stilla, alla bävade] i himlen i omkring en halvtimme.
[Tystnaden markerar att något stort är på väg att hända. Det står i kontrast till den höga volym som beskrivits i föregående kapitel, se Upp 7:10-12. Hela himlen med alla änglar inväntar nu Guds dom över synden och ondskan. Sången som pågått kring tronen dag och natt, se Upp 4:8, stillas för en stund och det verkar som om alla håller andan inför vad som ska ske. Ingen specifik dom nämns när det sjunde sigillet öppnas, i stället fortsätter berättelsen med de sju basunerna på en gång. Det är troligt att det sjunde sigillet består av och också innehåller de sju basunerna.]
DE SJU BASUNERNA (kap 8-11)
Förberedelse inför de sju basundomarna
2Jag såg de sju änglarna som står inför Gud, och åt dem gavs sju basuner (militärtrumpeter).
[Basunen som användes i militärt syfte, för tankarna på hur Gud träder in i historien med både dom och seger. När israeliterna intog Jeriko bar sju präster sju basuner och de tågade sju varv runt staden, se Jos 6:1-4. Basunen användes också för att varna inför en kommande fara. Guds dom är nära förestående. Målet är omvändelse, se Upp 9:21.
Nu introduceras sju änglar som står inför Gud. En av dem kan vara Gabriel. När han blir sänd till jorden för att förmedla budskapet att Sakarias ska bli far till Johannes Döparen säger han: "Jag är Gabriel. Jag står inför Gud", se Luk 1:19. I de apokryfiska böckerna Tobit och Henok nämns sju ärkeänglar: Uriel, Rafael, Raguel, Mikael, Sarakael, Gabriel, Remiel. Eftersom talet sju ofta förekommer som en symbol för fulländning och fullkomlighet kan de sju änglarna symbolisera alla Guds änglar.]
3En annan ängel [Heb 1:14] kom och ställde sig vid altaret med ett rökelsekar av guld. Åt honom gavs mycket rökelse att lägga tillsammans med alla de heligas böner på guldaltaret framför tronen. [Samma beskrivning som i Upp 5:8. Böner beskrivs som rökelse, se Ps 141:2.] 4Och röken från rökelsen steg från ängelns hand tillsammans med de heligas böner upp inför Gud [i hans närvaro]. 5Ängeln tog rökelsekaret, fyllde det med elden från altaret och kastade ner det på jorden, och det blev åska, dån och blixtar och jorden skakade.
6De sju änglarna med de sju basunerna gjorde sig redo att blåsa i dem.
[Efter det sjätte sigillet hölls jordens vindar tillbaka, se Upp 7:1. Nu när Gudsfolket blivit märkta med Guds sigill i pannan fortsätter serien med basunstötarna. De första fyra är "naturliga" i det att de påverkar jorden, haven, sötvattnet och himlakropparna. De tre sista drabbar mänskligheten mer direkt.
Det finns en parallell till skapelsen i Första Moseboken. Då skapades himlar, hav och jord. Nu upplöses skapelsen. Intressant är att det sker i omvänd ordning. Först påverkas en tredjedel av jordens växtlighet, sedan haven och sötvattnen och sist himlarna:
Basun 1 – 1/3 av växtligheten brinner upp, se Upp 8:7; 1 Mos 1:29.
Basun 2 & 3 – 1/3 av haven och floderna påverkas, se Upp 8:8-11; 1 Mos 1:20.
Basun 4 – 1/3 av himlakropparna förmörkas, se Upp 8:12; 1 Mos 1:14-15.
Samma motsatta mönster till skapelsen återfinns även i de sju vredesskålarna:
Vredesskål 1 – bölder på människor, se Upp 16:2; 1 Mos 1:27.
Vredesskål 2 & 3 – hav och sötvatten till blod, se Upp 16:3-4; 1 Mos 1:20.
Vredesskål 4 – solen sveder, se Upp 16:8; 1 Mos 1:14.]
De fyra första basunstötarna
Den första basunen – en tredjedel av jorden påverkas
7Den första ängeln [av de sju] blåste i sin basun.
Då kom hagel och eld, blandat med blod, och kastades ner på jorden.
En tredjedel av jorden brann upp,[Hagel och eld motsvarar den sjunde plågan mot Egypten, se 2 Mos 9:13-35. Profeten Joel talar om "blod och eld" i de sista dagarna, se Joel 2:30-31. Den första domen påverkar vegetationen och rubbar balansen i naturen, vilket i sin tur påverkar livsmedelsförsörjningen.]
en tredjedel av träden (fruktträden) brann upp,
och allt grönt gräs brann upp.
Den andra basunen – en tredjedel av haven påverkas
8Den andra ängeln blåste i sin basun.
Då var det som om ett stort brinnande berg kastades i havet. [Det är något som liknar ett berg, kanske refererar det till ett vulkanutbrott eller en meteor som i sitt släptåg har giftiga gaser. Andra förslag är att det är ett symboliskt uttryck för miljöförstöringen i havet eller en atombomb. Världshaven täcker två tredjedelar av jordens yta. Babylon liknas vid ett berg, se Upp 18:21; Jer 51:25.]
En tredjedel av havet förvandlades till blod,[Vattnet som förvandlas till blod liknar den första plågan mot Egypten, se 2 Mos 7:14-21.]
9en tredjedel av allt liv i havet dog,
och en tredjedel av alla fartyg gick under.
Den tredje basunen – en tredjedel av sötvattnet blir otjänligt
10Den tredje ängeln blåste i sin basun.
Då föll en stor stjärna från himlen, brinnande som en fackla
och den föll över en tredjedel av floderna och vattenkällorna.
11Stjärnans namn är Malört (gr. apsinthos).En tredjedel av vattnen förvandlades till malört,
[Malört är en växt med en grönaktig bitter olja. Den är ofta en symbol på sorg, se Ords 5:5; Jer 9:15.]
och många människor dog av vattnet som hade blivit bittert.
[På samma sätt som med den andra basunen finns det likheter med den första plågan i Egypten som förstörde dricksvattnet. Det finns även likheter med ökenvandringen där vattnet blev bittert i Mara, se 2 Mos 15:23-25.]
Den fjärde basunen – en tredjedel av himlakropparna förmörkas
12Den fjärde ängeln blåste i sin basun.
Då träffades en tredjedel av solen
och en tredjedel av månen
och en tredjedel av stjärnorna,
så att en tredjedel av dem förmörkades
och dagen förlorade en tredjedel av sitt ljus,
och natten likaså.
[Att solen förmörkas liknar den nionde plågan då Egypten drabbas av tre dagars mörker, se 2 Mos 10:21-23.]
Mellanakt – de tre återstående domarna introduceras
13[En varning ges nu att de tre sista basunstötarna kommer att få ännu större konsekvenser för jordens invånare än de fyra första.]
Och jag såg, och hörde en örn som flög uppe på himlen och ropade med stark röst:
"Ve [uttryck för intensiv förtvivlan],[De tre veropen beskriver de tre avslutande basunstötarna:
ve [uttryck för intensiv förtvivlan],
ve [uttryck för intensiv förtvivlan]
över jordens invånare [de ogudaktiga, se Upp 6:10]
för de basunstötar som är kvar,
när de tre andra änglarna blåser i sina basuner!"
Första veropet – 5:e basunen, Upp 9:1-12
Andra veropet – 6:e basunen, Upp 9:13-21
Tredje veropet – 7:e basunen, Upp 11:14-13:18.
Detta är den andra av tre örnar som nämns i Uppenbarelseboken. En av de fyra varelserna kring tronen liknade en örn, se Upp 4:7-8. Varelsernas trefaldiga "helig, helig, helig" står i kontrast till de trefaldiga veropen här. Den tredje och sista referensen till en örn är i Upp 12:14 där den ger beskydd.]
Avgrunden öppnas – helvetet bryter lös på jorden
Den femte basunen – första veropet
Ibland drabbas Israel av gräshoppsinvasioner. Bilden är från Ein Gedi vid döda havet 2013, då en stor svärm drog fram från Nordafrika.
Den femte ängeln blåste i sin basun.
Då såg jag en stjärna som hade fallit från himlen ner på jorden, och den fick nyckeln till avgrundens brunn (det bottenlösa djupet).
[Grekiska abyssos är de dödas plats, se Rom 10:7. Det är också ett fängelse för demoner, se Luk 8:31; 2 Pet 2:4. Det är där Satan kommer att bindas i 1 000 år, då Jesus regerar på jorden, se Upp 20:1-3. Det är ur avgrunden vilddjuret stiger upp, se Upp 11:7; 17:8. Avgrunden är inte samma sak som "eldsjön", den slutgiltiga platsen för Satan och alla som följer honom, se Upp 20:10. Avgrunden är en andlig, dold värld som står under Guds auktoritet, se Upp 20:1. Johannes ser inte själva fallet av stjärnan. Den är redan på jorden och kan referera till stjärnan Malört i föregående kapitel, se Upp 8:10-11, ängeln med nyckeln, se Upp 20:1 eller Satan, se Upp 12:4; Jes 14:12.]
2Den öppnade avgrundens brunn, och rök steg upp ur brunnen som röken från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen. 3Ur röken kom gräshoppor ut över jorden, och de fick samma makt som skorpionerna på jorden. 4De blev tillsagda att inte skada markens gräs eller något annat grönt eller något träd, utan bara de människor som inte hade Guds sigill på pannan. 5De fick inte tillåtelse [av Gud] att döda dem, men de fick plåga dem i fem månader [en begränsad tid, identisk med en naturlig skorpions livslängd], och smärtan från dem var som smärtan när en skorpion sticker en människa. 6I de dagarna ska människorna söka döden men inte finna den, de ska längta efter att dö men döden ska fly ifrån dem.
Leiurus quinquestriatus i Negevöknen i Israel. Skorpionen kallas dödsskorpion eftersom arten är en av de giftigare.
12Det första veropet är över. Se, efter det kommer två till.
Den sjätte basunen – andra veropet
13Den sjätte ängeln blåste i sin basun. [Den sjätte basunen motsvarar också det andra veropet, se Upp 8:13; 11:14.]
Då hörde jag en röst från de fyra hornen på guldaltaret inför Gud, 14och den sa till den sjätte ängeln som hade basunen: "Släpp lös de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat."
15De fyra änglarna som hade hållits redo för den timmen, den dagen, den månaden och det året släpptes lösa för att döda en tredjedel av människorna. 16Antalet ryttare i dessa ryttarhärar var tjugo tusen gånger tiotusen (200 miljoner). Jag hörde deras antal. [När Johannes skrev detta var hela jordens befolkning omkring 200 miljoner och den romerska armén 300 000. En armé på 200 miljoner ryttare måste ha varit en ofattbar siffra, som om den ska tolkas bokstavligt, först kunde bli aktuell när jordens befolkning ökade till miljarder på 1900-talet.]
17I min syn såg hästarna och deras ryttare ut så här: ryttarna hade eldröda, mörkblå och svavelgula bröstpansar. Hästarna hade huvuden som lejon, och ur deras munnar kom eld, rök och svavel. 18Av dessa tre plågor – elden, röken och svavlet som kom ur deras munnar – dödades en tredjedel av människorna. 19Hästarnas makt ligger i deras mun och deras svansar, för deras svansar liknar ormar och har huvuden, och med dessa gör de skada.
20[Den sjätte basunen har ljudit och den andra serien av verop går mot sitt slut. Man skulle kunna tro att fem månaders plågor, se vers 5, följt av död från eld och svavel skulle ha fört människorna till omvändelse. I stället beskrivs hur man fortsätter med samma förakt för Gud och hans bud. Det mest skrämmande med Upp 9 är kanske inte basundomarna, utan synden som människorna fortsätter med.]
Resten av människorna [två tredjedelar, se vers 15], de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk.
De slutade inte att tillbe onda andar (demoner)
och avgudar (avbilderna) av guld, silver, brons, sten och trä
som varken kan se eller höra eller gå. [2 Mos 20:4]
[Bakom de skapade avgudabilderna som dyrkas finns en ond makt, se 1 Kor 10:19-22. Ordet avbild refererar tillbaka till bildförbudet i 2 Mos 20:4. En avbild är en kopia av det verkliga. Här omfattas även falska idéer och tankar om Gud.]
21De omvände sig inte från (förändrade inte sitt tänkesätt mot):
mord,[Den mänskliga synden kan delas in i två kategorier – synd mot Gud och synd mot människor, se Luk 10:27. Vers 20 handlar om avgudadyrkan – att inte älska Gud och sätta honom främst, den första delen av de tio budorden, se 2 Mos 20:1-10. Vers 21 berör synder mot andra människor – att inte älska sin medmänniska, den andra delen av de tio buden, se 2 Mos 20:12-17. Här känner vi igen buden att inte mörda, att inte begå äktenskapsbrott och att inte stjäla. Johannes lägger även till en punkt som handlar om ockult verksamhet med droger. Häxkonst och missbruk av droger hör hemma i den här kategorin, eftersom det påverkar andra människor negativt. Dessa punkter beskriver utvecklingen i ett gudsfrånvänt samhälle. Som det går med religionen, så blir det med moralen.]
droger (svartkonst, ockult verksamhet),[Grekiska ordet pharmakos, vårt ord farmaceut kommer från detta ord. Ofta kombinerades droger och magi, så därför översätts ordet ibland till svartkonst, se Gal 5:20; Upp 18:23; 21:8]sexuell omoral[Det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Vårt ord "pornografi" är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat", dvs. en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt.]och stölder.
Mellanakt – innan den sjunde basunen (10:1-11:14)
En mäktig ängel med en liten bokrulle
1[Hittills har Johannes sett allt i den andra synen, som startade i kapitel 4, från himlen. Perspektivet verkar nu skifta från himlen till jorden. Johannes blir även personligt involverad i synen när han får äta bokrullen.]
Sedan såg jag en annan väldig (mäktig, stark) ängel (budbärare) komma ner från himlen. [Detta är en annan ängel än den som ställde frågan vem som kunde öppna bokrullen med de sju sigillen, se Upp 5:2.]
Ängeln (budbäraren) var klädd (svept) i ett moln [som ofta beskriver Guds närvaro, se 2 Mos 16:10; Luk 9:34],
med regnbågen [som är ett tecken på Guds förbund och hans trofasthet, se 1 Mos 9:11-17] över sitt huvud.
Hans ansikte var som solen [liknar beskrivningen av Jesus i Upp 1:16]
och hans ben som eldpelare. [Under uttåget ur Egypten ledde Gud israeliterna med en eldstod, se 2 Mos 13:21.]
2I [vänstra] handen hade han en liten bokrulle som var öppnad.
[Johannes konstruerar ett nytt grekiskt ord biblaridion, "liten bokrulle". Ordet används bara här och i vers 9-10. Kanske för att särskilja denna bokrulle från den förseglade bokrullen, gr. biblion, som Lammet tog ur Guds högra hand, se Upp 5:7. Den förseglade bokrullen i kapitel 4-5 skildrade hela den framtida historien. Här kan det vara en bokrulle som symboliserar slutfasen, vilket placeringen mellan den sjätte och sjunde basunen kan indikera. Ängeln håller bokrullen i sin vänstra hand eftersom han senare lyfter upp den högra mot himlen, se vers 5. Rullen verkar innehålla den skrivna ordern för det uppdrag ängeln är på väg att fullborda på jorden. Att den är öppnad beskriver att tiden för Guds slutgiltiga dom är inne, se vers 6. Boken är liten i förhållande till den väldige ängelns hand, men även för Johannes var den inte större än att han senare kunde "äta upp" den.]
Ängeln satte sin högra fot på havet
och sin vänstra på jorden
[beskriver både den enorma storleken på ängeln, men också hans auktoritet över hela jorden]
3och ropade med stark röst
som ett rytande lejon. [Hos 11:10; Amos 3:8]
[Alla änglar är mäktiga och starka, se Ps 103:20. Somliga har större kraft och auktoritet än andra. Denna ängel, och den som Johannes tidigare sett i Upp 5:2, benämns som mäktig och stark och har påfallande likheter med beskrivningarna av den uppståndne Jesus som skildras i inledningen, se Upp 1:7, 15, 16. Det kan vara Jesus som uppenbarar sig som en ängel och budbärare, vilket har skett många gånger i GT. I så fall är den lilla bokrullen identisk med den tidigare förseglade rullen, se Upp 5:1. Ängelns position på både hav och land visar på fullständigt ägarskap över hela jorden. Budskapet berör hela jorden. Snart kommer Antikrist under en kort tid att regera, men innan det sker ska Guds Son göra anspråk på jorden, se Ps 2:6-9. Satan ryter som ett lejon för att skrämma, se 1 Pet 5:8. Lejonet av Juda ryter för att kungöra sin seger, se Ps 95:3-5; Jes 40:12-17.]
När han hade ropat,
talade de sju åskorna (tordönen) med sina röster.
4När de sju åskorna hade talat skulle jag just skriva [ner vad de sagt, på Jesu uppmaning Upp 1:19], men jag hörde en röst från himlen: "Försegla det som de sju åskorna har sagt och skriv inte ner det."
[Uppenbarelsebokens huvudsakliga uppgift är inte att dölja Guds syften, utan att uppenbara dem, se Upp 22:10. Vad "de sju åskorna" sa är den enda delen i denna bok som är dold. Guds röst liknas ofta vid åska, se Ps 29; Job 26:14; Joh 12:28-29, och sju står ofta för något fulländat och fullkomligt. I Upp 4:5 står det att det kom "åska från tronen", vilket också indikerar att det är Guds röst som Johannes hörde. Åska är ofta förknippat med dom, se 1 Sam 2:10; Upp 8:5; 11:19; 16:18. Troligtvis talar denna röst om Guds fullständiga och slutgiltiga dom över jorden. Det är dock meningslöst att spekulera kring vad som blev sagt, se 5 Mos 29:29.]
5Ängeln som jag såg stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen 6och svor vid honom
som lever i evigheters evighet [Dan 12:7],
som har skapat himlen och det som finns i den
och jorden och det som finns på den
och havet och det som finns i det:
"Ingen mer fördröjning (väntan är över, tidsfristen är ute).8Rösten som jag hade hört från himlen talade till mig igen och sa: "Gå och ta den öppnade bokrullen ur handen på ängeln som står på havet och på jorden." 9Jag gick då bort till [den stora] ängeln och bad honom ge mig den lilla bokrullen. Han svarade mig: "Ta den och ät upp den! Den ska svida i din mage [ge halsbränna, eftersom budskapet handlar om Guds dom, se Hes 2:10] men vara söt som honung i din mun [eftersom det är Guds ord och också handlar om nåd och frälsning]."
[Nu finns ingen återvändo, den sista delen i Guds plan sätts i verket, se 2 Pet 3:9. Här används ordet chronos för tid. Ordagrant står det "ingen mer tid". Det kan dock inte betyda att tiden skulle upphöra för att gå in i en "tidlös evighet". Uppenbarelseboken talar om mätbar tid både på jorden och i himlens värld, se Upp 8:1; 10:7; 12:1.]
7Men i de dagarna när den sjunde ängelns röst hörs och han ska börja blåsa i sin basun [se Upp 11:15], då är Guds mysterium (hemlighet) fullbordat, så som han har förkunnat i det evangelium som han har gett sina tjänare, profeterna."
[Frasen "Guds hemlighet" används av Paulus om den smorde Kungen, se Kol 2:2. Det profeterna i GT har sagt – att Messias en dag ska komma tillbaka och regera – är på väg att fullbordas. När den sjunde basunen ljuder i nästa kapitel, börjar de händelser som leder till Satans slutgiltiga besegrande. Se även Amos 3:7; 1 Pet 1:10-12.]
[Att "äta bokrullen" illustrerar hur Johannes måste bli ett med det profetiska budskapet på samma sätt som maten vi äter blir en del av oss och ger liv åt kroppen. Bibeln beskrivs ofta som bröd, se Matt 4:4; mjölk, se Heb 5:11-14; kött, se 1 Kor 3:2; honung, se Ps 119:103; 19:9-10. Hesekiel var med om en liknande upplevelse, Hes 2:8-3:3. Att bokrullen både svider i magen och smakar sött innebär att den talar både om dom och frälsning, se Ps 119:103; Jer 15:16; Hes 2:8-3:3.]
10Jag tog bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade ätit den sved det i min mage. 11Sedan sa han till mig: "Du måste profetera på nytt om många folk och länder (folkslag) och språk och kungar."
Templet och de två vittnena i Jerusalem
I dag finns inget tempel i Jerusalem. Denna datorgenererade bild från Tempelinstitutet visualiserar hur byggandet av det tredje templet skulle kunna se ut.
Jag fick en mätstång som liknade en stav, och han sa:
"Stå upp och mät Guds tempel och altaret och dem som tillber där inne. 2Men lämna templets yttergård och mät den inte, för den är given åt hedningarna och de ska trampa (ockupera) den heliga staden [Jerusalem] under sina fötter i fyrtiotvå månader [vilket motsvarar 3,5 år, se även Dan 7:25; 12:7; 12:11-12].4Dessa [vittnen] är de två olivträden och de två ljusstakarna [ljusbärarna] som står inför jordens Herre.
[Både Hesekiel och Sakarja har liknande syner om en man med en mätstav, se Hes 40:3; Sak 2:1-2. Vid dessa tillfällen verkade mätningen symbolisera gudomligt beskydd, se Sak 1:16.]
3Jag ska låta mina två vittnen profetera under 1 260 dagar [motsvarar också 3,5 år – 42 månader med 30 dagar i varje månad], klädda i säcktyg."
[Eftersom dessa två vittnen är hatade av alla jordens folk och man vill skada dem, se vers 5, handlar deras profetiska tal troligtvis om synd och Guds dom.]
[För att ett vittnesbörd ska vara sant krävs två vittnen, se 5 Mos 19:15. Bilden med en ljusstake och två olivträd återfinns i Sakarja kapitel fyra. Där symboliserar de två olivträden ståthållaren Serubbabel, se Hag 2:21, och översteprästen Josua som Gud använde för att bygga upp templet igen efter befrielsen från fångenskapen i Babylon 500 f.Kr. Det är därför troligt att de två vittnena också här är två verkliga personer. Det är möjligt att de också har en roll i templets återuppbyggande. Några förslag på personer är:
- Två nu okända personer, eftersom de inte nämns vid namn.
- Henok och Elia, eftersom de inte dog en naturlig död, se 1 Mos 5:24; 2 Kung 2:11.
- Mose och Elia, eftersom tecknen de gör har samma karaktär och de samtalade med Jesus på förklaringsberget. Elia profeteras att komma tillbaka innan Herrens dag och föra judar tillbaka till sina fäders tro, se Mal 4:5-6.
5Om någon vill skada dem, kommer eld ur deras mun och förtär deras fiender. [Profetiska ord om dom liknas vid eld, se Jer 5:14. När Elia talade kom eld från himlen, se 2 Kung 1:10.] Ja, om någon vill skada dem måste han dödas på det sättet. 6De har makt att stänga himlen så att inget regn faller under de dagar de profeterar [som Elia gjorde, se 1 Kung 17:1], och de har makt att förvandla vattnen till blod [som Mose gjorde, se 2 Mos 7:19] och att slå jorden med alla slags plågor så ofta de vill.
7När de har fullgjort sitt vittnesbörd, ska vilddjuret [Antikrist, som beskrivs mer detaljerat i kapitel 13, se Upp 13:1; 17:8; Dan 7] som kommer upp ur avgrunden [avgrundens brunn, se Upp 9:1] strida mot dem, besegra dem och döda dem. [I Daniels profetia sägs samma sak om det nya elfte hornet som sköt upp senare bland de tio hornen på det fjärde och sista förskräckliga odjuret, se Dan 7:21.] 8Deras lik ska bli liggande på gatan i den stora stad som andligt (bildligt, symboliskt) talat kallas Sodom och Egypten och där även deras Herre blev korsfäst.
[Jesus korsfästes strax utanför Jerusalem, se Heb 11:12. Det är troligt att "den stora staden" syftar på den verkliga staden Jerusalem. Det är den stad där templet står. De symboliska namnen refererar till platser som Gud tidigare i historien dömt. Staden Sodom var känd för sin synd, och då särskilt sexuella perversiteter, se 1 Mos 19. Egypten var ett land som förtryckte Guds folk i slaveri, se 2 Mos 7-12.]
9I tre och en halv dagar ska människor från alla folk, stammar, språk och nationer (etniciteter) se dem ligga där, och de ska inte tillåta att deras döda kroppar läggs i någon grav.
[På grund av det varma klimatet i Mellanöstern begravdes kroppen samma dag som dödsfallet inträffat. Att inte begrava någon visade på vanvördnad och förakt. Så djupt hatade var dessa två profeter, att de förvägras en begravning. Hur folk från hela världen skulle kunna se denna händelse, måste ha varit svårt att förstå på Johannes tid. I dag med nyhetsrapportering dygnet runt och modern teknik är det inte konstigt hur hela världen skulle kunna följa händelseutvecklingen i Jerusalem.]
10Jordens invånare gläder sig över dem och jublar och skickar gåvor till varandra, eftersom de båda profeterna hade plågat dem som bor på jorden.
11Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de stod upp på sina fötter igen, och de som såg dem blev skräckslagna. [1 Mos 2:7; Hes 37:10] 12Sedan hörde de [två vittnena] en stark röst från himlen som sa till dem: "Kom hit upp!" Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem. [Elia hämtades upp till himlen på liknande sätt, se 2 Kung 2:11.]
13I samma stund (timme) blev det en stor jordbävning, och en tiondel av staden störtade samman. Vid jordbävningen dödades 7 000 människor. De som överlevde greps av skräck och gav ära åt himlens Gud.
14Det andra veropet är över. Se, det tredje [och sista veropet, se Upp 8:13] kommer snart (snabbt).
Den sjunde basunen – tredje veropet
15Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen:
"Väldet (makten) över världen tillhör nu vår Herre16De tjugofyra äldste som satt på sina troner inför Gud föll ner på sina ansikten och tillbad Gud. 17De sa:
och hans Smorde (Kristus, Messias).
Han ska vara kung i evigheters evighet."
"Vi tackar dig, Herre Gud Allsmäktig,19Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån, åska, jordbävning och stora hagel.
du som är och som var.
[Frasen "och som kommer", se Upp 1:8; 4:8, saknas här och i Upp 16:5. Jesus är nu, som nästa vers indikerar, i en process att fullborda allt och komma tillbaka.]
Du har tagit makten,
din stora makt, och börjat regera (som kung).
18Folken vredgades,
men din vrede har kommit.
Tiden har kommit när de döda ska dömas
och du ska löna dina tjänare profeterna
och de heliga.
Löna både små och stora, de som vördar ditt namn,
och fördärva dem som fördärvar (moraliskt korrumperar) jorden."
[I vers 15-17 beskrivs vad som sker i himlen när den sjunde basunen ljuder. Vad som sker på jorden beskrivs när berättelsen återupptas i kapitel 16. Johannes hör en "stark röst från templet" säga vad som ska ske på jorden, se Upp 16:1. I kapitel 12-17 presenteras och beskrivs huvudaktörerna som finns med i den slutgiltiga upplösningen från ett annat perspektiv.]
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- > ❻ Parallell
