Warning: Undefined array key "HTTP_ACCEPT_LANGUAGE" in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 29

Warning: Undefined variable $lang in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 38
Bibeln på ett år | ❻ Parallell
Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - lördag 3/9

Hes 24-27


Hes 24-27

Liknelse om den kokande grytan
1Och Herrens (Jahves) ord kom till mig i det nionde året [sedan Jehojachins exil, se Hes 1:2] i den tionde månaden på den 10:e dagen i månaden [15 jan, 588 f.Kr.] han sa:

2Människobarn, skriv åt dig namnet på dagen, på denna dag, samma dag som Babels kung har belägrat Jerusalem. 3Och tala i en liknelse om det upproriska huset och säg till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):
Ställ fram grytan, ställ fram den
    och häll även vatten i den.
4Samla i den bitarna [av kött] som tillhör den,
    varje god del [de finaste delarna], låret och skuldran,
fyll den med utvalda ben.

5Ta det utvalda av flocken
    och stapla veden under den,
låt den koka ordentligt
    så att dess ben också sjuder i dess mitt.
6Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så:
Ve den blodiga staden,
    grytan vars ärg (orenhet; den blågröna missfärgningen av koppar – hebr. chela) är därinne
    och vars ärg (orenhet) inte har gått ut därifrån.
För ut den bit för bit,
    ingen del har fallit över den.

[Hebr. chela används bara här och i vers 11 och två ggr i vers 12. Betydelsen är inte helt klar, men från vers 11 bör det handla om ärgen från bronskärlet. Ordet har sin rot i hebr. chala som har att göra med lidande, sjukdom och att avlida.]

7För hennes blod är i hennes mitt,
    hon har ställt det på den kala klippan,
hon häller ut det över marken
    för att täcka det med jord,
8för att låta raseriet komma så att hämnd kan tas
    har jag ställt hennes blod på den kala klippan så att det inte ska döljas.
9Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):
Ve över den blodiga staden!
    Även jag ska göra eldhögen stor,
10stapla upp veden,
    antända elden så att köttet kan bli förtärt,
och göra i ordning blandningen
    så att även benen kan brännas.
11Jag ska ställa den tom på kolet
    så att den kan bli het och dess botten bränns
så att orenheten smälter i den
    och dess ärg (missfärgningar, orenhet) kan förtäras.
12Den har tröttat ut sig själv med hårt arbete [med att blir skrubbad ren],
    likväl har dess stora ärg (orenhet, missfärgningar) inte gått ur den
    – in i elden [igen] med sin ärg (orenhet, missfärgningar).

[Versen är svåröversatt. Sista delen kan vara en uppmaning, eller ett konstaterande.]
13I din orenhets oanständighet har jag renat dig, men du blir inte längre renad från dina orenheter förrän jag har tillfredsställt mitt raseri över dig.
     14Jag Herren (Jahve) har talat det, det ska ske och jag ska göra det. Jag ska inte ta tillbaks det, jag ska inte skona, inte heller ångra, efter dina vägar (sätt att leva) och efter dina handlingar ska jag döma dig förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).

Budskap angående Hesekiels frus död
15Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:

16Människobarn jag tar bort från dig dina ögons önskningar i ett slag, du ska inte klaga, inte gråta och dina tårar ska inte rinna ner. 17Sucka i tysthet. Sörj inte för de döda, bind din huvudbindel över dig och sätt dina skor på dina fötter och dölj inte din överläpp och ät inte männens bröd.
     18Så talade jag till folket på morgonen och min hustru dog på kvällen, och jag gjorde på morgonen som jag var befalld.
     19Och folket sa till mig: "Ska du inte berätta för oss vad dessa ting är (betyder) till oss, eftersom du gör så?"
     20Och jag sa till dem: Herrens (Jahves) ord kom till mig och han sa: 21Säg till Israels hus: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Se jag ska vanhelga min helgedom, er styrkas stolthet, era ögons begär och era själars längtan, och era söner och era döttrar som ni har lämnat bakom ska falla för svärdet. 22Och ni ska göra som jag har gjort, ni ska inte täcka era överläppar, inte äta männens bröd, 23och era bindlar ska vara på era huvuden, och era skor på era fötter, ni ska inte klaga, inte gråta men ni ska tyna bort i era synder och stöna (jämra er) den ene till den andre. 24Så ska Hesekiel bli ett tecken för er, efter allt han har gjort ska ni göra, och när det sker ska ni veta (bli intimt förtrogna med) att jag är Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
     25Och du människobarn, ska det inte vara så att den dagen då jag tar ifrån dem deras starka fäste, deras äras glädje, deras ögons önskningar, deras själs längtan, deras söner och deras döttrar, 26att den dagen ska han som flytt komma till dig för att förmå dig att höra det med dina öron?
     27Den dagen ska din mun öppnas tillsammans med honom som har flytt och du ska tala och inte mer vara stum. Så ska du bli ett tecken för dem och de ska veta att jag är Herren (Jahve).

Dom över hednanationer (kap 25-32)
1Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:

Ammon
2Människobarn vänd ditt ansikte mot Ammons söner och profetera mot dem. 3Och säg till Ammons söner: Hör Herrarnas Herres (Adonaj Jahves) ord: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):

Eftersom du säger: Haha! (hebr. heach – ett uttryck för skadeglädje) mot min helgedom när den blev vanhelgad och mot Israels land när det gjordes öde och mot Juda hus när de gick i fångenskap, 4se därför ska jag ge dig till österns söner som en egendom och de ska placera sina läger i dig och göra sina boningar i dig, de ska äta din frukt och de ska dricka din mjölk. 5Och jag ska göra Rabbah till en betesmark för kameler och Ammons söner till en viloplats för flockar, och ni ska veta att jag är Herren (Jahve).
     6Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Eftersom du har klappat i händerna och stampat med fötterna och gläder dig i hela din själs förakt (hån – hebr. sheat) över Israels mark, 7därför har jag sträckt ut min hand över dig och ska ge dig som ett byte till länderna, och jag ska hugga av dig från folken, och jag ska låta dig förgås ur länderna, jag ska fördärva dig och du ska veta att jag är Herren (Jahve).

Moab
8Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):

Eftersom Moab och Seir säger: Se, som med alla folk är det med Juda hus, 9därför ska jag öppna Moabs flank på sidan av städerna, på sidan av hans städer som är på hans gränser, det sköna landet, Beit-Jeshimot, Baal-Meon och Kirjatajim 10tillsammans med Ammons söner till österns söner, och jag ska ge dem som en besittning så att Ammons söner inte längre ska kommas ihåg bland folken. 11Och jag ska verkställa domen över Moab, och de ska veta att jag är Herren (Jahve).

Edom
12Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):

Eftersom Edom har handlat i stor hämnd mot Juda hus och har förolämpat dem djupt och hämnats på honom, 13Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Jag ska sträcka ut min hand över Edom och jag ska hugga bort människa och djur från det, och jag ska göra det öde. Från Teman ända till Dedan ska de falla för svärdet. 14Och jag ska lägga min hämnd över Edom genom mitt folk Israels hand, och de ska göra i Edom efter min vrede och efter mitt raseri, och de ska känna min hämnd förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).

Filistéerna
15Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):

Eftersom filistéerna har agerat med hämnd och har tagit hämnd med förakt i själen, med fördärv för gammalt hat, 16därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så:
    Se, jag ska sträcka ut min hand över Filistéen, och jag ska hugga bort kereteerna och fördärva kustlandets kvarleva. 17Och jag ska verkställa stor hämnd över dem med rasande tillrättavisning, och de ska veta att jag är Herren (Jahve), när jag ska lägga min hämnd över dem.

Tyros
1[De fyra föregående domarna har inte haft något datum. Datumet här visar på ännu större allvar för denna dom. Det 11:e året är antal år efter Jehojachins exil (Hes 1:2).]

Och det hände i det 11:e året på den första dagen i månaden att Herrens (Jahves) ord kom till mig, han sa: 2Människobarn, eftersom Tyros har sagt mot Jerusalem: Haha! (hebr. heach – ett uttryck för skadeglädje) hon är bruten, det var folkets port, hon är vänd till mig, jag ska fyllas med henne som är ödelagd. 3Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Se jag är emot dig Tyros och jag ska låta många länder komma upp mot dig som havet låter sina vågor komma upp. 4Och de ska fördärva Tyros murar och bryta ner hennes torn. Jag ska även skrapa bort jorden från henne och låta henne bli en kal klippa. 5Hon ska bli en plats där man kastar ut nät mitt i havet, för jag har talat det förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve), och hon ska bli ett byte för folken. 6Och hennes döttrar som är på fälten ska bli slagna med svärd, och de ska veta att jag är Herren (Jahve).
     7Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Se (hebr. hinneh – syftar på en framtida händelse), jag ska föra upp över Tyros Nebukadnessar, Babels kung, från norr med hästar och med vagnar och med ryttare och ett kompani med mycket folk. 8Han ska slå dina döttrar på fältet med svärd, och han ska bygga (kasta upp) belägringsmur mot dig och ösa upp en jordramp mot dig och sätta upp sköldar mot dig.

[Författaren har noggrann kunskap om belägring och antik krigsföring. Utgrävningar i Lachish i Juda har bekräftat denna typ av jordramp på stadens östra sida. Tyros var svår att inta eftersom staden låg på en ö nära kusten. Enligt den judiske historikern Josefus varade den babyloniska belägringen av Tyros i 13 år (ca 586-573 f.Kr.). En babylonisk text säger att Nebukadnessar var närvarande under belägringen. Den långa belägringen avslutades med ett fredsfördrag där det kungahuset i Tyros skulle deporteras till Babylon. Kungen av Tyros fick visserligen stanna kvar, men han kontrollerades av en babylonisk kommissionär. Tyros makt var i praktiken uttömd av den långa belägringen.]

9Och murbräckan ska han sätta mot dina murar och dina torn ska han bryta ner med sina yxor. 10Eftersom hans hästar är många ska deras damm övertäcka dig. Vid ljudet av ryttarna och hjulen och vagnarna ska dina murar skaka när han drar in i dina portar som män drar in i en stad när man har gjort en bräsch. 11Med hästhovarna ska han trampa ner alla dina gator, han ska slå ditt folk med svärd och din styrkas pelare ska falla ner på marken. 12Och de ska tillspilloge dina rikedomar och ta dina handelsvaror som byte, och de ska bryta ner dina murar och fördärva dina omtyckta hus, och dina stenar och ditt timmer och ditt tegel ska de lägga mitt i vattnet. 13Och jag ska låta oljudet av dina sånger tystna och ljudet av dina kinnor-harpor (kitharor – hebr. kinnor) ska inte mer höras. 14Och jag ska göra dig till en kal klippa, du ska bli en plats där man sprider ut nät, du ska inte byggas upp igen, för jag Herren (Jahve) har talat förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
     15Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) till Tyros: Ska inte öarna skaka vid ljudet från dina fallnas stönande, när slaktaren låter slakten ske i din mitt? 16Sedan ska havets furstar stiga ner från sina troner och lägga bort sina mantlar och klä av sig sina dyrbart vävda kläder, de ska klä sig själva med fruktans skälvningar (hebr. chadarah), de ska sitta på marken och darra av skräck (skälva av fruktan, hebr. charad) hela tiden, de ska förskräckas (bedövas av terror – hebr. shamem) över dig. 17Och de ska ta upp en klagosång för dig och säga till dig:
Hur har du ödelagt dem som bor från havet
    de berömda städerna som var starka i havet,
du och deras invånare som lät din skräck
    drabba alla jordens invånare!
18Nu ska öarna skaka på dagen för ditt fall,
    ja öarna som är i havet ska bli skräckslagna
när du försvinner (går ut).
19Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): När jag ödelägger dina städer, så att de blir som obebodda städer, när jag för upp djupen över dig och de stora vattnen övertäcker dig, 20då ska jag föra ner dig med dem som far ner i avgrunden, till gamla tiders folk och ska låta dig bo i den understa delen av jorden, som platserna som är öde sedan länge, med dem som går ner i avgrunden, så att du inte blir bebodd, och jag ska ha min ära i de levandes land. 21Jag ska göra dig till en skräck och du ska inte finnas mer, trots att man letar efter dig ska man inte finna dig igen, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).

1Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:

2Och du människobarn, stäm upp en klagosång över Tyros3och säg till Tyros som bor vid havets entré (vid solnedgången, åt väster), som är folkets köpmän, till de många öarna: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve):
Tyros har sagt: Jag är skönhetens fullkomning.
4Dina gränser är i havets hjärta,
    dina byggmästare har fulländat din skönhet.
5Av cypressträ från Senir [amoreiska namnet för berget Hermon i norra Israel, se 5 Mos 3:9]
    har de gjort alla dina bordläggningar,
de har tagit cedrar från Libanon
    för att göra båtmaster åt dig.
6Av Bashans ekar
    har de gjort dina åror,
ditt däck har de gjort av elfenben
    inlagt i lärkträ från kitteernas öar [Cypern, se Jes 23:12].
7Av fint linne med brokigt vävt arbete från Egypten är dina segel
    för att vara som ett baner för dig,
blått och purpur
    från Elishas öar var ditt täckelse.
8Sidons och Arvads invånare var dina rorsmän,
    dina visa män Tyros som finns i dig, var dina lotsar.
9Gevals äldste och deras visa män
    var de som tätade läckorna.
Havets alla fartyg med sina besättningar
    tjänade dig vid din byteshandel. 10Persien och Lod och Pot
    var i din armé, stridsmännen.
De hängde sköldarna och hjälmarna i (på) dig
    och de visade fram din skönhet.
11Arvads män och Chejlech
    var på dina murar runt om
och gamadéerna (krigarna)
    var i dina torn.
De hängde sina sköldar på murarna runt om.
    De gjorde din skönhet fullkomlig.
Handel med hela världen
12[Nu följer en uppräkning med 23 länder och städer. Tyros affärsförbindelser sträckts sig över hela den dåtida kända världen.]

Tarshish var dina köpmän eftersom de hade mycket av all slags rikedom, med silver, järn, tenn och bly som de handlade för dina krig.

13Javan [Grekland], Tuval [östra Turkiet] och Meshech [centrala Turkiet] handelsresande, de handlade (köpte upp) människosjälar (slavar) och redskap av brons till din handelsmarknad (marknadsplats).

14De av Togarmas hus [östra Turkiet] handlade för dina krig med hästar, ryttare och mulor.

15Dedans män [folk i Arabien; nuvarande Saudiarabien] var dina handelsresande. Många öar var din hands handelsplatser, de förde till dig elfenbenshorn och ebenholts som en tribut.

16Aram [nuvarande Jordanien/Syrien] var dina handelsmän eftersom de hade mycket välstånd, de handlade för dina krig med karbunklar, purpur och brokigt vävda arbeten och fint linne och korall och rubiner.

17Juda och Israels land var dina handelsresande. De handlade för din marknad med vete från Minnit och bakverk och honung och olja och balsam.

18Damaskus [i Syrien] var dina köpmän för sitt myckna välstånd, de hade en myckenhet av rikedom i vin från Chelvon och vit ull.

19Vedan och Javan handlade med garn för dina krig, massivt järn, kassia och kalmus fanns bland deras handelsvaror.

20Dedan var din handelsresande i dyrbara kläder till ryttarna.

21Araberna och alla Kedars furstar var din hands köpmän, med lamm och baggar och getter, i detta var de dina köpmän.

22Shevas handelsresande och Raama de är dina handelsresande, de handlar för dina krig med alla viktiga kryddor och med alla dyrbara stenar och guld.

23Chatan och Kane och Eden, Shevas handelsresande, Assyrien, var som dina lärlingar i handel. 24Dessa var dina handelsresande i ypperliga tyger, draperingar av blått och brokigt vävt arbete och kistor med mycket kläder, bundna med band och skodda med cederträ bland dina köpmän.

Stadens ödeläggelse
25Tarshish skepp förde till dig gåvor till dina köpmän,
    så blev du fylld och gjordes mycket tung i havens hjärta.
26Dina roddare har fört dig till stora vatten,
    östanvinden har brutit dig i havens hjärta.
27Dina rikedomar och ditt gods, dina köpmän
    och dina sjömän och dina lotsar, dina tätare
och köpmännens växlare och alla dina stridsmän
    som är i dig med alla deras skaror som är i din mitt,
ska falla i havets hjärta
    på din ruins dag.
28Vid ljudet av lotsarnas rop
    ska vågorna darra (bli stora och skrämmande).
29Och alla som sköter årorna, sjömännen och alla havets lotsar
    ska komma ner från sina skepp och de ska stå på land.
30Och de ska låta sina röster höras över dig
    och ska ropa bittert
och kasta stoft på sina huvuden,
    de ska rulla sig själva i aska,
31och de ska göra sig själva helt skalliga [raka eller rycka bort sitt hår] för dig [denna typ av hedniska riter var förbjuden bland israeliterna, se 5 Mos 14:1]
    och omgjorda sig med säcktyg
och de ska gråta över dig i själens bitterhet,
    en bitter klagosång.
32Och i deras jämmer ska de ta upp en klagosång (hebr. qina) över dig
    och mässa (klaga; sjunga entonigt och utdraget – hebr. qinen) över dig.
    Vem var som Tyros, tystad [nu ödelagd] mitt i havet?
33När dina varor kom från havet
    fyllde du många folk med mängden av dina rikedomar
    och dina köpmän berikade jordens kungar.
34Nu är du bruten av havet i vattnens djup
    och dina köpmän och alla dina skaror har fallit i din mitt.
35Alla invånare på öarna är förskräckta över dig
    och deras kungar är skräckslagna,
    de har en bekymrad uppsyn.
36Köpmännen bland folken visslar åt dig,
    du har blivit en skräck och ska aldrig mer finnas.







Igår

Planer

Stäng  


Parallell