Jungfrun dottern Sion
    har föraktat dig och skrattat åt ditt hån,
Jerusalems dotter
    har skakat sitt huvud mot dig.
²³Vem har du hånat och hädat?
    Och mot vem har du hävt upp din röst?
Ja du har lyft upp dina ögon högt mot Israels Helige.
²⁴Genom dina tjänare
    har du hånat Herren (Jahve) och sagt:

'Med skaror av mina vagnar
    kommer jag till de höga bergen,
till de innersta delarna av Libanon,
och jag har huggit ner dess höga cedrar,
    och dess utvalda cypresser,
och jag har kommit till hans högsta höjder
    och skogarna med hans fruktbärande fält.
²⁵Jag har grävt [brunnar i avlägsna länder]
    och druckit vatten
och med min fotsula
    har jag torkat upp alla Egyptens floder.'

²⁶Har du inte hört?
    För länge sedan gjorde jag det,
i forna tider skapade jag det,
    nu har jag låtit det ske, det är gjort,
denna befästa stad ska läggas öde
    i en ruinhög.
²⁷Och dina invånare
    har en kort hand (utan makt),
    de är rädda och skamsna,
de är som gräset på fältet
    och som de gröna örterna,
som gräset på taket
    och som ett sädesfält innan det vuxit upp.

²⁸Jag känner (är intimt förtrogen med) ditt sittande
    och ditt gående ut och ditt gående in
    och ditt raseri mot mig.
²⁹På grund av ditt raseri mot mig
    och för att ditt uppror har kommit upp i mina öron,
därför ska jag sätta min krok i din näsa,
    och mitt betsel i dina läppar,
och jag ska vända dig tillbaka
    den väg som du kom.

³⁰Och detta ska vara tecknet för dig [Hiskia]:

Detta år ska ni äta det som är självvuxet,
    och det andra året det som växer upp på samma sätt,
och det tredje året ska ni så och skörda
    och plantera vingårdar och äta dess frukt.
³¹Och kvarlevan av Juda hus som flydde
    ska igen slå rot neråt och bära frukt uppåt.
³²För från Jerusalem ska en kvarleva komma fram
    och från berget Sion de som överlevt.
Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) nitälskan
    ska göra detta.

³³Därför säger Herren (Jahve) angående Assyriens kung:

Han ska inte komma till denna stad
    och inte skjuta någon pil där,
inte heller ska han komma framför den med sköld,
    inte kasta upp (bygga upp) en ramp mot den [och inta Jerusalem].
³⁴Samma väg som han kom ska han återvända,
    och han ska inte komma till denna stad
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
³⁵För jag ska försvara denna stad för att frälsa (rädda) den för min egen skull
    och för min tjänare Davids skull."

Och Herrens (Jahves) ängel (budbärare) gick fram och slog i Assyriens läger 185 000 [soldater], och när man steg upp tidigt på morgonen, se då var alla döda kroppar. ³⁷Så Assyriens kung Sancheriv gick därifrån och återvände och bosatte sig i Nineve. ³⁸Och det hände när han tillbad i sin gud Nisrochs hus, att hans söner Adramelech och Saretser slog honom med svärd [detta skedde 681 f.Kr.], och de flydde till Ararats land. Och hans son Esarchadon regerade i hans ställe.

Herren hör Hiskias bön
¹Vid denna tid [omkring 700 f.Kr.] blev Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amots son, kom till honom och sa: "Så säger Herren: Se om ditt hus, för du ska snart dö och kommer inte att tillfriskna."

[Hiskia hade ingen son som kunde ärva tronen, han behövde se om sitt hus och utse en efterträdare. Den politiska situationen var också mycket instabil eftersom den assyriska armén hotade att inta landet.]

²Då vände Hiskia sitt ansikte mot väggen [bort från tjänare, i avskildhet] och bad till Herren (Jahve). ³Han sa: "Kom ihåg, Herre (Jahve), hur jag har vandrat inför dig i trohet och med hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon." Hiskia började gråta bittert. ⁴Då kom Herrens (Jahves) ord till Jesaja. Han sa: ⁵"Gå och säg till Hiskia: 'Så säger Herren (Jahve), din fader Davids Gud (Elohim):

Jag har hört din bön,
    jag har sett dina tårar.
Se, jag ska lägga 15 år till din livstid;
⁶och rädda dig och denna stad
    ur den assyriske kungens hand.
Jag ska beskydda denna stad.' "

Människans ålder är 120 år
På 1960-talet bekräftade vetenskapen att människans livslängd är biologiskt begränsad till 120 år, se 1 Mos 6:3. I en artikel i tidskriften Nature, 9 november 2000, skriver Hayflick (mannen bakom upptäckten på 1960-talet) att åldrande inte är en sjukdom. Han skriver att även om man hittar botemedel till de vanligaste dödliga sjukdomarna i hög ålder (hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och cancer) skulle det bara kunna förlänga livslängden med uppskattningsvis 15 år.

[Tre år senare får Hiskia en son, Manasse. Han är 12 år när han kommer till tronen, se 2 Kung 20:21; 21:1. Rent sekventiellt så kommer vers 21-22 här mellan vers 6-7, jfr 2 Kung 19:7-8, men i det kiastiska mönstret och strukturen är placeringen inte konstig.]

⁷[Jesaja svarade:] "Och detta ska vara tecknet för dig från Herren (Jahve), att Herren (Jahve) ska göra dessa ting som han har talat. ⁸Se, jag ska låta skuggan på urtavlan, som har gått ner på Achaz solur, återvända baklänges (gå tillbaka) tio steg." Så återvände solen tio steg, med de steg som den hade gått ner.

⁹Hiskias, Juda kungs skrift (hebr. michtav, se Ps 16:1) när han hade blivit sjuk och botades från sin sjukdom:

¹⁰Jag sa (tänkte): "Vid middagstiden av mina dagar
    ska jag gå till Sheols portar (ingången till underjorden, de dödas plats) [Matt 16:18],
    jag är berövad på resten av mina år."
¹¹Jag sa: Jag ska inte se Herren (Jah – kortformen för Jahve),
    inte ens Herren (Jah) i de levandes land,
jag ska inte se människor
    mer med världens invånare.
¹²Min boning är uppryckt
    och bortburen från mig som en herdes tält,
som en vävare har jag rullat ihop mitt liv.
    Han ska hugga av mig från trumman,
    från dag till natt ska du göra slut på mig.
¹³Ju mer jag gör mig själv lik ett lejon ända till morgonen,
    desto mer bryts alla mina ben,
    från dag till natt ska du göra slut på mig.
¹⁴Som en tornseglare, en svala,
    skriar (sluddrar) jag, jag muttrar (talar jag lågmält – hebr. hagah) som en duva,
kan inte se uppåt Herre (Adonaj),
    jag är betryckt, var (bli) du min trygghet.

¹⁵Vad ska jag säga?
    Han har både talat med mig och han har gjort det,
jag ska gå försiktigt (mjukt)
    alla mina år över bitterheten i min själ.
¹⁶Herre (Adonaj) av dessa ting lever människan
    och där finns också livet för min ande,
därför upprättar du mig
    och gör mig levande (upprätta min hälsa och låt mig leva)!
¹⁷Se, till min frid (shalom)
    min bittra bitterhet,
men du har i kärlek till min själ
    befriat den från korruptionens bråddjup,
för du har kastat alla mina synder
    bakom din rygg.
¹⁸För Sheol (underjorden, de dödas plats) kan inte prisa dig,
    döden kan inte hylla dig,
de som går ner i graven
    kan inte hoppas på din sanning.
¹⁹De levande, de levande, de ska prisa dig,
    som jag gör idag.
Barnens fäder
    ska göra din sanning känd (välkänd, intim förtrogen kunskap).
²⁰Herren (Jahve) är redo att frälsa mig.
    Därför ska jag sjunga sånger till stränginstrument
alla dagar i mitt liv
    i Herrens (Jahves) hus.

²¹Jesaja sa: "Låt dem ta en fikonkaka och lägg den som ett förband (bandage) på bölden och han ska tillfriskna." ²²Hiskia frågade: "Vilket är tecknet att jag ska få gå upp till Herrens (Jahves) hus?"

Hiskias fall
¹Vid den tiden sände Babels kung Merodach-Baladan, Baladans son, ett brev och en gåva till Hiskia, för han hörde att han blivit sjuk och hade tillfrisknat. ²Och Hiskia blev glad och visade dem sin skattkammare, silvret och guldet och kryddorna och den dyrbara oljan och hela hans vapenhus och allt som fanns bland hans skatter, det fanns ingenting i hans hus eller i hans ägo som Hiskia inte visade dem.
     ³Sedan kom Jesaja, profeten, till kung Hiskia och sa till honom: "Vad sa dessa män? Och varifrån kom de till dig?"
    Och Hiskia sa: "De kom från ett avlägset land till mig, ända från Babel."
     ⁴Då sa han: "Vad har de sett i ditt hus?" Och Hiskia svarade: "Allt som finns i mitt hus har de sett, det finns ingenting bland mina skatter som jag inte har visat dem."
     ⁵Då sa Jesaja till Hiskia: "Hör Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) ord: ⁶Se, dagar ska komma då allt det som finns i ditt hus och som din far har lagt på lager till denna dag, ska föras bort till Babel, inget ska lämnas kvar, säger Herren (Jahve). ⁷Och dina söner som ska komma från dig, som du ska föda, ska de föra bort och de ska bli betjänter i palatset hos Babels kung."
     ⁸Då sa Hiskia till Jesaja: "Herrens (Jahves) ord, som du har talat, är gott." Vidare sa han: "Eftersom det ska vara frid (shalom, fred och välstånd) och sanning i mina dagar (under min livstid)."

Tillbaka upp

---

Ps 76

Psalm 76 – Guds triumf

En segersång. Gud beskrivs som en mäktig krigare som förgör Israels fiender. Psalmen har flera kopplingar till Ps 46-48. Inom judendomen reciteras psalmen första dagen under lövhyddohögtiden (sukkot).

Författare: Asaf

Struktur: Hela psalmen följer samma tema där varje rad handlar om Guds seger, de två förekomsterna av det hebreiska ordet selah delar upp psalmen i tre delar:

Del 1, vers 2-4
Del 2, vers 5-10
Del 3, vers 11-13

¹Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

Till stränginstrument. En psalm, en sång, av (till) Asaf.

[Asaf var en av lovsångsledarna i templet på Davids tid, se 1 Krön 16:5. Hans namn betyder "en som samlar". Han anges som författare till tolv psalmer, se Ps 50 och Ps 73-83. Den grekiska översättningen Septuaginta har också med tillägget: "en sång för assyriern".]

²Gud (Elohim) är känd i Juda,
    i Israel är hans namn stort.
³I Salem [Jerusalem] står hans lövhydda
    och hans boningsplats är Sion [tempelberget i Jerusalem, se Ps 48].
⁴Där bröt han bågens flammor (blixtrande pilar),
    skölden, svärdet och striden (slaget, kriget).

Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits. Pilar, sköld och svärd är metaforer för att Gud avbryter, avslutar allt som står i vägen för fridsriket (tusenårsriket).]

⁵Strålande är du [Gud],
    majestätisk, mer än berg fulla av byte (föda – hebr. taref).

[Fiendenationer som Assyrien liknas vid berg, se Jes 41:15; Sak 4:7. Kanske är bilden bergen kring Jerusalem där fiendehärar är slagna, se Hes 38:12.]

⁶De tappra har blivit plundrade, de sover i sin sömn.
    De mäktiga kan inte lyfta (bokstavligt "inte hitta") sina händer.
⁷Vid din tillrättavisning, o Jakobs Gud (Elohim),
    kastas både hästar och ryttare in i dödens sömn.

⁸Du är obeskrivligt underbar, ja, det är du verkligen!
    Vem kan stå inför ditt ansikte i din närvaro, när du vredgas?
⁹Från himlen fick du domen att höras (förkunnar du domen).
    Jorden fruktar och blir stilla,
¹⁰när Gud (Elohim) står upp för att döma,
    för att frälsa alla de ödmjuka på jorden.

Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

¹¹För människans vrede ska tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig,
    du ska omgjorda dig med kvarlevans vrede.
    [Här finns en koppling till hotet från Assyrien, se Jes 37:4; 14:30.]
¹²Gör löften till Herren (Jahve), din Gud (Elohim), och uppfyll dem.
    Låt alla runtomkring honom ge hyllning till den Ende som är värd att fruktas (vördas).
¹³Han hugger av (slår ner, inhägnar) furstarnas ande [övermod, eller släcker deras liv].
    Jordens kungar har (står i) respekt, vördnad inför honom.

Tillbaka upp

---