Mika är den sjätte av de tolv mindre profeterna. Hans namn betyder "vem är som Jah", där Jah är kortformen av Jahve. Han gör troligtvis en koppling till sitt namn i Mika 7:18 och frågan "vem är en Gud som du". På svenska och engelska är ordlekar ofta förknippat med skämt och humor. I hebreiskan återfinns det i alla typer av litteratur. I Mika 1:10-15 återfinns namn på städer och där spelar ordens betydelse stor roll, vilket skapar extra kraft åt uttrycket.

Struktur:
Boken har sju sektioner som bildar en kiasm.

A Kommande nederlag (Mika 1:1-16)
  B Folket korrumperat (Mika 2:1-13)
    C Ledarskapet korrumperat (Mika 3:1-12)
      D Framtida upprättelse (Mika 4:1-5:14)
    C´ Ledarskapet korrumperat (Mika 6:1-16)
  B´ Folket korrumperat (Mika 7:1-7)
A´ Nederlag vänds till seger (Mika 7:8-20)

Skrivet: Omkring 735-700 f.Kr.

Berör tidsperioden: Omkring 735-700 f.Kr.

Författare: Mika (hebr. Michah)

Relaterade böcker:
Amos
Hosea
Jesaja

Vy från Tel Goded österut. I bakgrunden syns de judeiska bergen, Jerusalem och Betlehem.

¹Herrens (Jahves) ord som kom till morashtiten Mika (hebr. Michah) [som förmedlade dessa profetiska ord] i de dagarna [758-698 f.Kr.] då Jotam, Achaz och Hiskia var kungar i Juda [det södra riket]. Detta är vad han såg angående Samarien och Jerusalem.

[Mika kom från staden Moreshet Gat i sydvästra Juda, se även vers 14. Det är inte helt belagt vilken stad det är, men Jerome (347-419 e.Kr.) skriver att den ligger en dryg kilometer öster om Beit Guvrin vilket gör Tel Goded till en bra kandidat. Mika "såg" dessa profetior över Samarien och Jerusalem. Intressant är att från toppen av Tel Goded kan man se många av de städer som Mika nämner som Betlehem, Jerusalem, Lachish, osv.

Jotam (som gjorde det som var rätt inför Herren, se 2 Kung 15:33-34) regerade i Juda 758-743 f.Kr.
Hans son Achaz (som var en ond kung, se 2 Kung 16:2) regerade i Juda 743-727 f.Kr.
Hiskia (som gjorde det som var rätt inför Herren, se 2 Kung 18:3) regerade i Juda 727-698 f.Kr.]

²Hör (lyssna) alla ni folk!
    Lyssna du jord och alla som bor på den
och låt Herren Herren (Adonaj Jahve) vara vittne mot er,
    Herren (Adonaj) från sitt heliga tempel.

³För se, Herren (Jahve) kommer fram, ut från sin plats
    och ska komma ner och trampa på jordens höga platser.
⁴Och bergen ska smälta under honom
    och dalarna ska bli kluvna
som vax inför elden,
    som vatten som hälls ner i djupa hålor.

⁵Allt detta är för Jakobs överträdelser
    och Israels hus synder.
Vilken är Jakobs överträdelse?
    Är det inte Samarien?
Och vilka är Judas höga platser?
    Är det inte Jerusalem?

Städer som kommer förgöras


Samarien
⁶Därför ska jag göra [staden] Samarien till en stack på fältet
    där man planterar vingårdar,
och jag ska rulla ner dess stenar till dalen
    och jag ska avtäcka dess grundvalar.
⁷Alla hennes skurna avgudabilder ska slås i bitar
    och hela hennes skökolön ska brännas i eld
    och alla hennes avgudar ska jag ödelägga,
för av skökolön har hon samlat dem
    och skökolön ska de åter bli.

[Samariens rikedom som förtjänats via avgudadyrkan skulle nu föras bort till avgudatemplen i Assyrien – en prostituerads lön går till en annan.]

Jerusalem
⁸För den skull ska jag gråta och tjuta,
    jag ska gå avklädd och naken,
jag ska tjuta som schakalerna
    och sörja som strutsarna.
⁹För hennes skada är oläklig,
    och den har nått ända till Juda,
den sträcker sig till mitt folks portar,
    ja ända till Jerusalem.

Elva städer

Utgrävningar från Goliats hemstad Gat (Tel Tzafit).

¹⁰[Elva städer nämns nu i vers 10-15, de flesta i Mikas region. Detta stycke innehåller flera ordlekar, en stil som även användes om allvarliga ämnen i hebreiskan. Bibelns författare är inte bara skrivare utan konstnärer. Detta skrivsätt ger en extra dimension i det som sägs och texten blir också vacker, se Ps 119:18. Städernas namn upprepas med ett ord som låter snarlikt stadens namn. I det hebreiska språket förstärker också upprepningarna det som sägs. De flesta av dessa städer är små och obetydliga (förutom Lachish) vilket visar att Gud inte förbiser den minsta orättvisa eller synd.]

I Gat – berätta (hebr. nagad) inte,
    gråt inte så högljutt.

[Gat var Goliats hemstad och namnet är snarlikt ordet för att berätta. Man skulle kunna översätta "Berätta det inte i Berättar-staden". Mika vill inte att hednafolken skulle få njuta av att höra om Guds folks nederlag.]
I Beit-leafra ("Stoftstaden")
    vältra dig i stoftet (hebr. afar).
¹¹I nakenhet och skam förs ni bort [till fångenskap],
    ni som bor i Safir ("Vackra-juvelstaden").
De som bor i Saanan ("Trygga-staden")
    vågar inte gå ut.
Beit-Haesel ("Staden-nära")
    ropar i klagan.
¹²För Maroths [liknar hebr. marah – "bitter"] invånare väntade ängsligt på det goda,
    eftersom ondska hade kommit ner från Herren (Jahve) till Jerusalems port.

[Invånarna i "Bitter-staden" väntade ängsligt på det goda, men bara bitterhet (ondska) väntar dem.]

Till vänster syns porten in till staden Lachish, den näst största staden (efter Jerusalem) i Juda på 700-talet med omkring 10 000 invånare. Närheten till handelsvägen via-Maris gjorde Lachish till en inflytelserik och ekonomiskt viktig stad även för stormakter som Assyrien och Egypten.

¹³Spänn för vagnarna (hebr. rekesh) på de snabba hästarna ni Lachis invånare ["hästekipage-staden"],
    hon var begynnelsen till dottern Sions [Jerusalems] synd,
    eftersom Israels överträdelser blev funna hos henne.
¹⁴Därför ska du ge en avskedsgåva
    till Moreshet Gat.

[Moreshet Gat var troligtvis Mikas hemstad, se vers 1; namnet betyder "i Gats ägo", en del tolkar det inte som en stad utan istället Davids familj, de som kom att ärva Gat.]

Achzivs hus ["Svekets hus"]
    ska vara ett bedrägligt ting (hebr. achsav) för Israels kungar.
¹⁵Jag ska föra till er, ni invånare i Mareshah [betyder "toppen på ett berg" – ointaglig],
    honom som ska besätta (inta – hebr. jarash) dig.
Israels härlighet
    ska komma även över Adullam [stad i Judas västra berg, betyder "folkets rättvisa"].

Uppmaning
¹⁶Gör [raka] dig [feminin form, syftar på Jerusalems invånare] skallig [för att visa sorg]
    och rannsaka dig för dina sköna (älskade, vackra – hebr. taanog) söner,
utvidga din skallighet som en gam (örn – hebr. nesher),
    för de går i fångenskap från dig.

[Ordet nesher översätts oftast till örn, men kan också syfta på en gam. Till skillnad från örnar är gamen skallig, vilket passar på bildspråket här. Om det syftar på en örn, så kan det anspela på den process då örnen ruggar sin fjäderdräkt och tar bort sina fjädrar, se Ps 103:5.]

Folket fördärvat
¹Ve (hebr. hoj) över dem som förordar orättfärdighet
    och gör det onda på sina bäddar!
När morgonen har ljusnat verkställer de det,
    eftersom det står i deras makt [ordagrant: den makten (hebr. el) finns i deras händer].
²De åtrår fält och belägrar dem,
    och hus och tar bort dem,
så förtrycker de en mäktig man (en man i sin bästa ålder – hebr. gever) och hans hus,
    ja, en man (medmänniska – hebr. ish) och hans arv.

³Därför säger Herren (Jahve):

Se, mot denna familj tänker jag ut en ondska
    från vilken ni inte ska dra undan [tvingande som ett ok över] era nackar,
inte heller ska ni gå upprätt,
    för det ska vara en ond tid.
⁴På den dagen ska man ta upp ett ordspråk (liknelse) över dig
    och klaga med en sorgsen klagosång och säga:
"Vi är fullständigt utblottade,
    han ändrade mitt folks del,
hur tar han bort det från mig,
    i småbitar delar han våra fält."
⁵Därför ska du inte ha någon i Herrens (Jahves) församling
    som kastar lott om gränsen (lottar hur mätsnöret ska dras).

⁶"Predika (profetera) inte",
    predikar (profeterar) de.
"De ska inte predika (profetera)
    om sådana ting för att slippa skam (för att inte få tillbaka förebråelser)."

[Det hebreiska ordet nataf kan översättas både med predika och profetera. Ordagrant är betydelsen att sippra eller droppa, men kan även används om att uttrycka sig spontant. Det gör denna vers mångtydig och svåröversatt.]

⁷Är jag föränderlig, du Jakobs hus?
    Är Herrens (Jahves) Ande utan tålamod?
Är detta hans gärningar?
    Gör inte mitt ord gott mot den som vandrar upprätt?
⁸Men sedan en tid har mitt folk rest sig upp
    som en fiende,
med klädnaden tar ni också manteln
    från dem som går förbi i trygghet,
    så att de ser ut som en man som kommer tillbaka från ett krig.
⁹Mitt folks kvinnor kastar ni ut
    från deras sköna (fina, vackra) hus (hem),
från deras små barn
    tar ni bort min härlighet för alltid.
¹⁰Stå upp och gå bort (försvinn härifrån)
    för detta är inte er viloplats,
på grund av dess orenhet ska den fördärvas,
    ja, med ett svårt fördärv.
¹¹Även om en man vandrar i vinden och lögn (tomhet och lögn; lögnens ande) och ljuger:
    "Jag ska predika (profetera) för er om vin och starka drycker",
ska han likväl bli sitt folks predikant (profet – hebr. nataf).

[Hebr. ruach har betydelsen av både vind och ande. Betydelsen tillsammans med "och lögn" kan bli att han "vandrar i lögnens ande", eller att han följer tomhet eller tidsandans vind.]

¹²Jag ska verkligen samla in (hebr. asaf asaf) Jakob – allesammans.
Jag ska verkligen samla ihop (hebr. qavats qavats) Israels kvarleva.
I enighet (endräkt) ska jag sätta dem som får i en fålla,
    som en flock mitt i deras hage.
Det ska väsnas från människor. [Här är hebreiskan kortfattad men betydelsen är att det inte ska gå att ta miste på ljudet av många människor i rörelse.]
¹³Murbräckan (ordagrant: genombrytaren – den som slår upp porten) har gått upp framför dem,
    de har brutit fram och gått vidare genom porten och gått ut där
och deras kung har gått framför dem
    och Herren (Jahve) är deras huvud (härförare).

Ledarna fördärvade
¹Och jag sa:

"Lyssna, jag vädjar till er,
    ni Jakobs ledare och ni som råder över Israels hus,
är det inte ni som ska känna till (vara intimt förtrogna med) rätten?
     ²Den som hatar gott och älskar ont,
den som rånar (med våld rycker bort – hebr. gazal) deras skinn från dem [praktiserades av den assyriska armén]
    och deras kött från deras ben,
³den som äter mitt folks kött
    och flår av dem deras skinn
    och bryter deras ben,
ja hackar dem i bitar, som det som är i grytan
    och som kött i en kittel.
⁴Sedan ropar de till Herren (Jahve)
    men han ska inte svara dem.
Han ska på den tiden gömma sitt ansikte från dem,
    lika mycket som de har presterat ondska i sina handlingar."

⁵Detta är vad Herren säger till de [falska] profeter
    som leder mitt folk vilse:

"När de har mat att tugga med sina tänder [så länge någon betalar dem tillräckligt bra]
    profeterar de fred (basunerar de ut lycka, framgång),
men om någon inte ger dem vad de begär,
    är de redo att förklara krig [profeterar de Guds dom] över honom.
⁶Därför ska det bli natt,
    och ni ska inte längre se några syner.
Det ska bli mörker
    och ni ska inte längre kunna spå.
    [Dessa falska profeter sysslade med förbjuden ockult verksamhet, se 5 Mos 18:10.]
Solen ska gå ner över dessa profeter
    och dagsljuset ska vändas till mörker omkring dem.
⁷Siarna (de som ser syner) ska stå där med skam,
    spåmännen ska bli förödmjukade.
Ja, de ska alla behöva täcka sina ansikten [i skam],
    för de får inga svar från Gud."

⁸Men jag [Mika] är uppfylld
    av den kraft som Herrens Ande ger,
    och helt överlåten till rättvisan.
Det gör att jag har styrka [mod] att berätta för Jakob om hans överträdelse,
    och Israel hans synd.
⁹Hör detta, jag vädjar till er, ni ledare över Jakobs hus
    och ni som råder över Israels hus,
som avskyr det rätta
    och förvrider all rättvisa,
¹⁰som bygger upp Sion med blod
    och Jerusalem med överträdelse.
¹¹Deras ledare dömer för (egen) vinning,
    och deras präster undervisar mot betalning,
    och deras profeter siar mot ersättning.
Ändå lutar de sig mot Herren (Jahve) och säger:
    "Är inte Herren (Jahve) i vår mitt?
    Ingen ondska ska komma över oss!"
¹²Därför ska för din skull
    Sion bli plöjt som ett fält,
och Jerusalem ska bli till ruinhögar
    och tempelberget ska bli som en hög plats i en skog.

Framtida upprättelse
¹I de sista (yttersta) dagarna

ska det berg där Herrens tempel står
    bli det högsta berget av alla (det viktigaste av alla berg i världen, alla ögon kommer vara riktade på det).
Det ska vara mer framträdande (mer upphöjt och ärat) än andra berg
    och alla folk ska strömma dit.

²Många folk ska komma och säga:

"Kom låt oss gå upp till Herrens berg,
    upp till Jakobs Guds hus,
han ska lära oss sina vägar,
    och vi ska vandra på hans stigar (leva efter hans instruktioner)."

För undervisning (hebr. torah) ska gå ut från Sion,
    Herrens (Jahves) ord från Jerusalem.
³Han ska döma mellan många folk (överbevisa om synd)
    och lösa strider mellan mäktiga hednafolk långt borta.
De ska smida sina svärd till plogbillar (bladet på plogen som plöjer upp jorden)
    och sina spjut till vingårdsknivar (trädgårdsredskap för att ansa grenar) [Jes 2:4; Joel 3:10].
Folken ska inte längre lyfta svärd mot varandra
    och aldrig mer rusta (träna) för krig.
⁴Var och en ska sitta under sin vinstock
    och sitt fikonträd
och ingen ska skrämma dem,
    för Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) har talat [så har han sagt – därför kommer det att ske].
⁵Men låt alla folk vandra,
    var och en i sin guds namn,
men vi ska vandra i Herren (Jahve) vår Guds (Elohims) namn
    för alltid och evigt.

⁶På den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
ska jag samla henne som haltar
    och jag ska samla henne som är förskjuten
    och henne som jag har hemsökt,
⁷och jag ska göra henne som haltade till en kvarleva,
    och hon som var förskjuten till ett mäktigt folk,
och Herren (Jahve) ska regera över dem på berget Sion
    från därifrån (den tiden) och för alltid och evigt.
⁸Och du herdetorn (hebr. Migdal eder; ett torn som herdarna använde när de vakade över hjorden i fållan),
    dottern Sions kulle,
till dig ska det komma,
    ja, det tidigare herradömet ska komma, Jerusalems döttrars kungarike.
⁹Varför ropar du nu så högt?
    Finns det ingen kung hos dig?
Har dina rådgivare förgåtts,
    eftersom värkarna har gripit (övermannat) dig som en födande kvinna?
¹⁰Våndas och föd dotter Sion,
    som en kvinna i födsloarbete,
för nu ska du gå fram,
    ut ur staden och du ska vistas på fältet [oskyddat]
och ska komma ända till Babel,
    där ska du bli räddad,
där ska Herren (Jahve) återlösa dig
    från dina fienders hand.

¹¹Och nu är många hednafolk församlade
    mot dig som säger:
"Låt henne bli orenad
    och låt våra ögon stirra på Sion."
¹²Men de känner inte till
    Herrens (Jahves) tankar,
inte heller förstår de
    hans rådslut,
för han har samlat dem
    som kärvar till tröskplatsen.
¹³Ställ dig upp och tröska, dotter Sion,
    för jag ska göra dina horn av järn
och jag ska göra dina hovar av brons,
    och du ska slå många folk i bitar
och du ska helga deras förvärv till Herren (Jahve)
    och deras rikedom till hela jordens Herre (Adonaj).

¹Församla nu dig själv i skaror,
    du skarornas dotter.
De har belägrat mot oss,
    de har slagit Jerusalems domare med en stav över kinden.

Det finns två Betlehem i Israel.

²Men du Betlehem, Efratah,
    du är så liten (oansenlig) bland Juda släkter (tusenden)
    [grupper på tusen personer som Israel var indelat i].
från dig ska det [trots det] komma
    en som ska härska i Israel.
Hans ursprung är före tiden,
    från evighetens dagar.

[Det finns två Betlehem i Israel, ett i Zevoluns land i norr, och ett i söder strax utanför Jerusalem i regionen Efrata. Det profetiska ordet är så fullkomligt att det 700 år innan det inträffar förutsäger att Jesus ska födas i den södra byn Betlehem som var så obetydlig att den inte fanns med i Josuas uppräkning av städer, se Jos 15:33-60.]

³Sedan ska Herren överge dem [överlämna Israels folk åt deras fiender]
    tills det är dags för kvinnan att föda,
då ska resten av hans landsmän återvända
    och bli förenade med Israels folk.
⁴Han [Messias] ska träda fram och vara en herde för (leda, föda) sin hjord
    i Herrens (Jahves) kraft,
    med Herrens sin Guds (Jahve Elohims) auktoritet (höga namn).
De [Israels folk som återvänder] ska vara bofasta,
    för då ska han vara stor ända till jordens ändar (över hela världen).
⁵Och detta ska vara frid (shalom):

När Ashur kommer in i vårt land
    och när han trampar in i våra palats,
då ska vi resa upp mot honom sju herdar
    och åtta furstar bland människor.
⁶Och de ska ödelägga Ashurs land med svärd
    och Nimrods land med draget svärd,
och han ska befria oss från Ashur
    när han kommer in i vårt land
    och när han trampar innanför våra gränser.

⁷Och kvarlevan av Jakob
    ska vara i folkens mitt,
som dagg från Herren (Jahve),
    som regnskurar över gräset,
som inte förväntats av någon man
    eller efterlängtats av människors söner.
⁸Och Jakobs kvarleva ska vara i mitten bland hednafolken
    med mycket folk,
som ett lejon bland skogens vilddjur,
    som ett ungt lejon bland fårflockarna,
som om han går igenom (passerar) trampar ner och river i bitar,
    och där är ingen som kan rädda.
⁹Låt din hand vara upplyft över dina motståndare
    och låt alla dina fiender bli avhuggna.

¹⁰Och det ska ske på den dagen,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
att jag ska hugga av dina hästar från din mitt
    och ska fördärva dina vagnar,
¹¹och jag ska hugga av städerna från ditt land
    och ska kasta ner alla dina starka fästen,
¹²jag ska hugga av häxkraft ut ur din hand
    och du ska inte ha några spåmän,
¹³och jag ska hugga av dina skurna avgudar
    och dina pelare ut ur din mitt,
och du ska inte längre tillbe
    dina händers verk.
¹⁴Och jag ska plocka bort dina aseror [pålar för avgudadyrkan], ut ur din mitt,
    och jag ska fördärva dina fiender.
¹⁵Och i vrede och raseri ska jag verkställa hämnd över hednafolken (nationerna),
    eftersom de inte lyssnade.

Ledarna fördärvade
¹Snälla, lyssna nu på vad Herren (Jahve) säger:

Stå upp, klaga (åberopa, lägg fram din sak) inför bergen
    och låt kullarna höra din röst,
²Hör ni berg, Herrens (Jahves) polemik (resonemang, sak),
    och ni eviga klippor, jordens grundvalar,
för Herren (Jahve) har sak med sitt folk
    och han ska plädera med Israel.

³Mitt folk, vad har jag gjort mot er?
    Och vari har jag tröttat ut er? Vittna mot mig!
⁴För jag förde dig upp och ut ur Egyptens land
    och återlöste dig, ut ur slavhuset (slaveriet)
och jag sände Mose,
    Aron och Mirjam framför dig.
⁵Mitt folk, kom nu ihåg
    vad Moabs kung Balak tänkte ut och
    Bileam, Beors son svarade honom,
från Shittim till Gilgal
    för att du ska förstå (ha intim kunskap om) Herrens (Jahves) rättfärdiga gärningar.

⁶Med vad (hur) ska jag komma inför Herren (Jahve)
    och böja mig inför Gud i höjden?

[Nu följer tre exempel:]
Ska jag träda fram inför honom med brännoffer,
    med årsgamla kalvar?
⁷Glädjer sig Herren (Jahve) åt baggar i tusental,
    åt tiotusen strömmar av olja [som användes vid matoffret då man hällde olivolja över mjölet, se 3 Mos 2:1]?
Ska jag ge honom mitt förstfödda barn som ett offer för min överträdelse,
    min livsfrukt för mitt livs synd?

[Nej, varken kalvar, baggar eller något så avskyvärt som att offra sitt barn skulle Gud kräva. I nästa vers följer Herrens vilja och påminnelse.]

⁸Han har berättat för dig (förklarat; gjort känt) [speciellt sådant som varit oklart och dolt, se Heb 9:23; 10:1] du människa,
    vad som är gott (behagligt, vackert, bättre, bäst; etiskt rätt).
Och vad begär Herren (Jahve) av dig [efterfrågar och söker hos dig], annat än att [du ska/vill]

göra [det som är] rätt (fastställt, värdigt; förespråka rättvisa),
älska (önska; sträva efter) nåd (omsorgsfull och trofast kärlek; barmhärtighet – hebr. chesed)
och ödmjukt vandra [leva ditt liv] med din Gud (Elohim)?

[Här får profeten Mika svaret på de frågor han just ställt, se verserna 6 och 7. Gud ser inte bara till yttre offer, utan till något som är långt viktigare, nämligen hjärtats inställning och ett liv som reflekterar hans kärlek. Det första är att göra det som är rätt och förespråka rättvisa domar, se Jak 1:27. Det andra är att älska Guds nåd. De hebreiska orden som används är ahava chesed. Ordet chesed används oftast om Guds omsorgsfulla och trofasta kärlek mot människan, se 2 Mos 34:7; Klag 3:22. Här handlar det om att se med Guds nåd på andra människor. Det tredje är att vara ödmjuk i sin vandring (hebr. tsana) inför Gud. Det hebreiska verbet används som ett adjektiv och förekommer bara här och i Ords 11:2 och handlar om att hålla en låg profil, dvs. att frivilligt inta en anspråkslös blygsamhet. Välsignelsen som följer då man handlar på denna insikt resulterar i att man vill leva sitt liv efter Guds vilja, söka hans närvaro och umgås med honom. Jesus utgår från detta sammanhang i Mika när han talar till fariséerna och de skriftlärda. Han ställer tre små "lätta" kryddor mot dessa tre långt "tyngre" delar av Mose undervisning och använder orden: rättvisa, barmhärtighet och trohet (tro), se Matt 23:23. Lukas sammanfattar med två ord: rättvisan och kärleken till Gud, se Luk 11:42.]

⁹Lyssna! Herren ropar till staden
    och det är vishet att ta hänsyn (visa respekt) för ditt namn,
lyssna (uppmärksamma) staven (härskarstaven) och den som har utsett den.
¹⁰Är fortfarande ondskans skatter i den ondes hus
    och det falska efa-måttet som är en styggelse? [En efa var ett volymmått på 22-36 liter.]
¹¹Ska jag bli ren med en ond (manipulerad) våg
    och med en väska med falska vikter?
¹²Den rike mannen är därigenom full av våld,
    och invånarna där har talat lögner
    och deras tunga är förrädisk i deras mun.

¹³Därför slår jag dig också med djupa sår,
    jag gör dig öde på grund av din synd.
¹⁴Du ska äta men inte bli mätt,
    och din sjukdom ska vara i dina inälvor [alternativ översättning: "din mage ska vara tom"],
och du ska bli gravid men inte föda fram (det blir missfall),
    och vemhelst som du skickar fram ska jag överlämna till svärdet.
¹⁵Du ska så men du ska inte skörda,
    du ska trampa oliverna men inte smörja dig med olja,
    och vindruvorna men du ska inte dricka vin.
¹⁶[Den onda kungen] Omris förordningar (ordagrant "saker inristat") efterlevs
    och alla sedvänjor i [han sons] Ahabs hus
    och ni vandrar efter deras råd,
så att jag måste göra dig till något som väcker förundran
    och dina invånare till ett väsande,
    och ni ska bära mitt folks förebråelser.

[Omri och hans son Ahab (gift med Jesebel) regerade i det norra riket i början på 800-talet f.Kr. Omri och Ahab gjorde mer ont än alla kungar före dem, se 1 Kung 16:25-26, 30-33; 2 Kung 8:18. Uttrycket "Omris förordningar" fungerar som en titel för rikets avfall och avgudadyrkan. Omris dynasti rådde ända fram till någon generation före Mika då Sakarja dog, se 2 Kung 15:8.]

Folket fördärvat
¹Ve mig (uttryck för intensiv förtvivlan och vemod)!
För det är som när sommarens skörd har plockats,
    och den sista vinskörden är över.
Det finns inga druvklasar att äta,
    inga färska fikon (tidiga, förstlingsfrukter) som jag längtar så mycket efter.
²De trofasta är borta ur landet,
    det finns inga goda (redliga, ärliga) människor kvar.
Alla ligger på lur efter blod (är redo att mörda),
    de jagar sin egen bror med nät.
³Händerna [på dem som borde veta bättre] är skickliga (ivriga, fullt engagerade i) att göra det onda:
    Härskare (ledare i landet) och domare frågar efter mutor [och styr och dömer beroende på vem som betalar mest],
    den mäktige behöver bara tala vad han önskar (yttra sina onda begär),
    så konspirerar de tillsammans och förvrider sanningen.

[Det hebreiska ordet för konspirerar har också betydelsen att tvinna en tråd. Här beskrivs nu hur härskaren, domaren och den mäktige, de inflytelserika i samhället sammansvärjer sig som en tretvinnad tråd för att få igenom sin vilja på bekostnad av sanningen.]

⁴Den bäste är [smärtsam] som en törnbuske [som river den som kommer nära],
    de mest rättfärdiga (ärliga) bland dem är som en törnhäck [omöjlig att ta sig igenom].
Den dag som dina väktare väntar på – dagen för ditt straff – är på väg,
    då ska de drabbas av förvirring (vandra mållöst).
⁵Lita inte på en vän,
    sätt inte ditt hopp till en rådgivare,
    vakta tungan inför kvinnan som vilar i din famn.
⁶För sonen föraktar (förkastar) sin far,
    dottern reser sig upp mot sin mor
sonhustrun mot sin svärmor,
    en mans fiender är hans egna familjemedlemmar.

⁷Men jag, jag ska skåda (hålla utkik) efter Herren (Jahve),
    jag sätter mitt hopp till (förtröstar; väntar på) min frälsnings Gud (Elohim),
    min Gud (Elohim) ska höra mig.

Kommande upprättelse
⁸Gläd dig inte över mig,
    du min fiende.
När jag har fallit,
    har jag rest mig upp igen.
    [Ordagrant "när jag har fallit, har jag rest mig" – verbformen förstärker att återupprättelsen sker snabbt.]
När jag sitter i mörker,
    är Herren (Jahve) mitt ljus.
⁹Jag ska bära Herrens (Jahves) harm
    eftersom jag har syndat mot honom,
till dess han tar sig an min sak
    och verkställer min dom.
Han ska föra mig fram i ljuset
    och jag ska se hans rättfärdighet.
¹⁰Sedan ska min fiende se det
    och skam ska täcka henne.
Vem sa till mig.
    "Var är Herren din Gud (Jahve Elohim)?"
Mina ögon ska skåda på henne,
    nu ska hon bli nedtrampad som smutsen på gatan.

¹¹En dag till att bygga upp dina murar,
    den dagen är förordnad att vara långt borta.
¹²Det ska komma en dag när de ska komma till dig
    från Ashur, också till Egyptens städer
och från Egypten ända till floden
    och från hav till hav och från berg till berg.
¹³Landet ska bli ödelagt för dem som bor där
    på grund av frukten av deras gärningar.

¹⁴Vakta ditt folk, med din stav
    ditt arvs flock,
som bor för sig själv,
    som en skogsdunge mitt på ett fruktbart fält,
låt dem beta i Bashan och Gilead
    som i forna tider.

¹⁵Som i de dagar då du kom ut ur Egyptens land,
    ska jag visa honom förunderliga ting.

¹⁶Hednafolken ska se och komma på skam
    för all deras mäktighet (stolthet),
de ska lägga sina händer på sina munnar,
    deras öron ska bli döva.
¹⁷De ska slicka stoftet som en orm,
    som krälande ting på marken,
ska de komma darrande från sina stängda platser,
    de ska komma med fruktan inför Herren (Jahve) vår Gud (Elohim)
    och ska bli rädda för din skull.

Guds trofasta kärlek
¹⁸[Mika avslutar nu sin bok genom att påminna om Guds godhet, se 2 Mos 34:6-7. Den retoriska frågan "Vem är som Gud?" (2 Mos 15:11; Ps 35:10; 71:19; 77:14; 113:5) kan anspela på profeten Mikas namn som betyder: "Vem är som Herren?"]

Vem är en Gud (El) som du [nej, det finns ingen],
    som förlåter (bär; tar bort) synd [Joh 1:29] och förbiser (inte tillräknar) överträdelse (rebelliskhet)
    hos dem som är kvar bland hans folk (arvedel, egendom)?
Han är inte vred för evigt,
    för han gläder sig över [att visa] nåd (kärleksfull omsorg – hebr. chesed). [Ps 103:8-10]
¹⁹Han ska på nytt förbarma sig (visa nåd) över oss.
    Han ska segra över (trampa på) våra missgärningar,
    ja, du ska kasta alla våra synder i havets djup.
²⁰Du ska visa trofasthet (fasthet, sanning, trovärdighet, pålitlighet) mot Jakob
    och nåd (omsorgsfull kärlek) mot Abraham –
så som du med ed har lovat våra förfäder
    i forna dagar.

[I liturgin för synagogsgudstjänsten på försoningsdagen (jom kippur; det bibliska namnet är Jom Hakippurim – ordagrant "Försoningarnas dag") ingår vers 18-20, efter att hela Jona bok har lästs.]

Tillbaka upp

---