Fredag 8/4

Vi läser Lukasevangeliet

---

Luk 22:1-23

Planer på att döda Jesus
¹Det osyrade brödets högtid, som [också hade kommit att] kallas påsk (pesach), var nu nära. ²Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att röja Jesus ur vägen, men de var rädda för folket.

[Under påsken var det många tillresta judar i Jerusalem. Ett öppet gripande av Jesus skulle kunna skapa upplopp och romersk militär skulle ingripa, se Mark 14:2. Visade det sig att de judiska ledarna var orsaken, skulle deras position och förmåner äventyras.
    Ordet påsk är en försvenskning av det hebreiska ordet pesach som betyder "gå förbi", se 2 Mos 12:11-13. Pesach inleds eftermiddagen den 14:e nisan. Några timmar senare efter solnedgången är det 15:e nisan och det osyrade brödets högtid (hebr. chag ha-masot) tar vid, se 2 Mos 12:17-20; 3 Mos 23:4-12. På Jesu tid hade dessa två högtider vuxit samman och sågs som en enhet.]

13:e nisan (tisdag kväll – onsdag eftermiddag)

Judas förbereder förräderiet mot Jesus
³Då [efter måltiden i Betania, se Mark 14:9-10] for Satan in i Judas, som kallades Iskariot och var en av de tolv. [Djävulen hade gett tanken till Judas under en lång tid, se Joh 13:2. I stället för att stå emot frestelsen faller Judas för den, se Jak 1:13-15.] ⁴Han gick i väg och samtalade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om hur han skulle kunna utlämna Jesus (förråda och överlämna honom åt dem). ⁵De var glada och kom överens om att ge honom pengar. [Trettio silvermynt, se Matt 26:15.] ⁶Judas gick med på detta och började söka efter ett lämpligt tillfälle att utlämna (förråda) honom utan att folket var med [för att förhindra upplopp och oroligheter].

⁷Så kom den dag i det osyrade brödets högtid, när påskalammen skulle slaktas.

[Fyra dagar tidigare hade varje judisk familj räknat efter hur många lamm man behövde. De hade valt ut ett felfritt lamm som togs med hem. Under dessa fyra dagar fäste sig hela familjen vid detta oskyldiga lamm som snart skulle dö. Den 14:e nisan tog man med sig lammet som slaktades av prästerna i tempelförgården på eftermiddagen. Samma kväll åt man påskmåltiden, som förutom lammet bestod av osyrat bröd och bittra örter för att påminna om slaveriet i Egypten.

Symboliken i hur Jesus blir detta offerlamm är tydlig. Samtidigt som tusentals lamm förs in till Jerusalem, går också Jesus upp till Jerusalem. Samtidigt som varje familj hade ett lamm hemma under fyra dagar, var Jesus öppet bland folket i templet och ingen kunde fälla honom för något han sagt, se Luk 21:37. Prästerna som offrade lammen, var de som drev på och som orsakade Jesu död.]

Påskmåltiden förbereds
⁸Jesus skickade i väg Petrus och Johannes och sa: "Gå och förbered så vi kan äta påskmåltiden."
     ⁹De frågade honom: "Var vill du att vi ska förbereda den?"
     ¹⁰Han svarade: "När ni kommer in i staden ska en man som bär en vattenkruka möta er. Följ honom till det hus där han går in. [Detta måste ha varit ett tydligt tecken eftersom det var kvinnornas uppgift att bära vattenkrukor, män bar vinsäckar.] ¹¹Säg till ägaren av huset: 'Läraren frågar dig: »Var är gästrummet där jag kan äta påskmåltiden med mina lärjungar?»' ¹²Han kommer då att visa er ett stort rum på övervåningen som är möblerat och redo. [Sofforna vid borden var redan bäddade och i ordning för gästerna att lägga sig ned på. Antagligen samma rum som man samlades i även senare, se Apg 1:13.] Förbered för oss där."
     ¹³De gick och de fann allt som Jesus hade sagt dem, och de förberedde påskmåltiden.

14:e nisan (onsdag kväll – torsdag eftermiddag)

Herrens nattvard
¹⁴Nu när tiden var inne [efter solnedgången då påsken inleddes] tog Jesus sin plats vid bordet, och apostlarna med honom. [Måltiden intogs liggande längs med ena sidan av bordet med huvudet närmast och fötterna längst bort.]
     ¹⁵Han sa till dem: "Med en intensiv längtan har jag väntat på att få äta detta påskalamm innan mitt lidande börjar. ¹⁶För jag säger er att jag inte kommer att äta det mer förrän det får sin fullbordan i Guds rike." [Den himmelska bröllopsmåltiden, Upp 19:6-9.]
     ¹⁷Han tog en bägare [den första av två som omnämns av Lukas, Jesus följer den judiska påskmåltidens ordning med flera bägare] och bad tackbönen. [Antagligen den judiska välsignelsen Kiddush som inleder alla högtider. Kiddush är hebreiska för helgelse. I bönen tackar man Gud och ber bland annat: "Välsignad är du Herre, universums Kung, som har skapat vinrankans frukt."]
    Sedan sa han: "Tag denna bägare och dela mellan er. ¹⁸För jag säger er att från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer."
     ¹⁹Sedan tog han ett bröd och tackade Gud. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: "Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden."] Sedan bröt han det och gav det till dem och sa: "Detta är min kropp, som ges åt er. Gör detta till minne av mig."
     ²⁰På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sa: "Denna bägare är det nya (förnyade) förbundet i mitt blod, som utgjuts för er." [Jesus utökar betydelsen i påskmåltiden som ett förnyat förbund, se även Jer 31:31.]

Avskedsord
²¹"Men se, den som utlämnar mig (just nu är i full färd med att förråda och överlämna mig) har sin hand här på bordet med mig. ²²För Människosonen går [framåt på den väg] som det är bestämt [av Gud], men ve (uttryck för intensiv förtvivlan och sorg) den människa som förråder honom."
     ²³Då började de diskutera med varandra vem av dem som skulle komma att göra detta.