Lördag 2/4

Vi läser Lukasevangeliet

---

Luk 20:20-26

Fråga 1 (av 3) – Fariséernas fråga om skatt
²⁰De [skriftlärda och översteprästerna, se vers 19] vaktade på Jesus [för att hitta ett tillfälle att snärja honom]. De skickade ut spioner [från två grupperingar, fariséer och herodianer, se Mark 12:13]. De skulle låtsas vara ärliga (rättfärdiga) för att få fast honom för något ord från honom, så att de kunde utlämna honom åt ståthållarens makt och myndighet. [Man vill få honom att säga något mot den romerska staten för att kunna få honom fälld i en civil rättegång. Judarna hade inte rätt att döma någon till döden; det var bara det romerska styret som kunde göra det.]
     ²¹De frågade honom: "Lärare, vi vet att du talar och undervisar rätt och inte tar någons parti utan lär ut sanningen om Guds väg.

En denar med kejsar Tiberius (regerade 14-37 e.Kr.) avbildad.

²²Är det tillåtet för oss att betala skatt till Caesar (kejsaren) eller inte?"

[Om Jesus svarade "ja" skulle det reta upp judarna som hatade den romerska ockupationen, medan ett "nej" skulle kunna leda till åtal för uppror mot romerska staten.]

²³Men han genomskådade deras list och sa till dem: ²⁴"Låt mig se ett mynt (en denar). Vems bild och överskrift har den?"
    De svarade: "Caesars." [Caesar var både namnet och titeln på den romerska kejsaren.]
     ²⁵Då sa han till dem: "Ge då Caesar vad som tillhör Caesar, och Gud vad som tillhör Gud."

[Människan är skapad till Guds avbild, se 1 Mos 1:26-27. På samma sätt som myntet var präglat av kejsaren och tillhörde honom, bär människan Guds bild i sitt innersta och tillhör honom.
    En denar var det vanligaste romerska myntet, värdet motsvarade en dagslön för en arbetare. På ena sidan fanns en bild på den dåvarande kejsaren Tiberius huvud, och längs med kanten en inskrift på latin: Tiberius Caesar Augustus – den gudomlige Augustus son. De romerska mynten ansågs vara en hädelse bland judarna och fick inte användas i templet. Texten och bilden bröt mot både det första och det andra budet – att inte ha några andra gudar och att inte göra några ingraverade bilder.]

²⁶De kunde inte fånga honom i något av hans ord inför folket. Helt förundrade (förvånade) över hans svar teg de.