Onsdag 23/2
Vi läser Lukasevangeliet
Luk 11:1-13
Jesus undervisar om bön1En gång var Jesus på en viss plats och bad. När han hade avslutat sin bön sa en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, precis som Johannes lärde sina lärjungar."
[Jesus är på väg till Jerusalem, se Luk 9:51. Han har just besökt Marta och Maria i Betania och är antingen kvar där eller på någon annan plats i närheten av Jerusalem. Det var inte ovanligt att olika judiska grupper hade egna böner. Inom judendomen finns amidah, en daglig bön med arton välsignelser, och det verkar som om Johannes Döparen också hade lärt sina lärjungar en skriven bön.]
2Då sa han till dem: "När ni ber (vill be, ska be), säg så här:
[I Bergspredikan några år tidigare undervisade Jesus om bön, och förklarade då att bön varken är någon uppvisning eller rabblande av tomma ord, se Matt 6:7-13; 7:7-11. Denna version är kortare än Matteus i de flesta manuskript, men innehåller samma huvudpunkter. Det finns några skillnader i ordval: Lukas har "synder" (gr. hamartia), medan Matteus har "skulder" (gr. opheilema), se Matt 6:12.]'Fader [gr. pater, den bokstavliga innebörden av roten pa är någon som ger näring, beskyddar och uppehåller]!
Låt ditt namn bli helgat (helgat vare ditt namn). [5 Mos 4:39]
Låt ditt rike komma (kom/etablera – ditt kungarike)!
3Ge oss var dag,
vårt dagliga [fysiska och andliga] bröd.
4Och förlåt oss våra synder,
för också vi själva förlåter var och en som står i skuld till oss.
Och led (för) oss inte in i frestelse (prövning).' "
[Grekiska peirasmos har en bred betydelse av både prövning och frestelse. Den nyansskillnad som finns mellan de svenska orden finns inte i grekiskan. Gud själv frestar ingen, utan det är den onde och vårt kött som frestar oss att synda, se Matt 6:13; 26:41; Jak 1:13-14. Det är därför vi behöver vara bedjande. Däremot kan Anden föra oss in i situationer där vår tro prövas, se Luk 4:1-2.]
5Sedan sa han till dem [och Jesus fortsätter nu att undervisa om bön genom att ge två liknelser]:
Liknelse 1 – Bulta på en väns dörr
"Anta att någon av er har en vän, och ni går till honom mitt i natten och säger till honom: 'Käre vän, kan du låna mig tre bröd [limpor], 6en god vän till mig som är på resa har kommit förbi och jag har inget att sätta fram åt honom.'
7Då kanske han där inne svarar: 'Lämna mig i fred. Dörren är redan låst, och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.'
8Jag säger er, även om han där inne inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den som frågar är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. 9Därför säger jag er:
Be [fråga gång på gång], så ska det ges åt (tilldelas) er.[Poängen med liknelsen är att om vi har tro för att vår vän ska öppna dörren mitt i natten när vi bultar på hans dörr, hur mycket mer ska inte vår himmelske Fader låta oss få bönesvar när vi ber till honom. Vers 9-10 har vardera sex verb symmetriskt uppställda i tripletter. Den aktiva presensformen (fortsätt be, sök och bulta) visar att det handlar om uthållig bön. Passivformen i futurum (ska ges och ska öppnas) i vers 9 ramar in och indikerar att Gud är subjektet, dvs. han är den som kommer att ge bönesvar och han är den som kommer att öppna upp dörrar. Det förstärks av att sista verbet i vers 10 också är i passiv form. De grekiska orden för att finna och att öppna används i båda verserna, däremot skiljer sig orden åt i slutet på första strofen i varje vers: i vers 9 står ordet för att ge/tilldela (didomi), medan vers 10 har ordet för att få och ta emot (lambano). Verbformerna visar att det som blir givet (i passiv form) här uppmanas att villigt tas emot (i aktiv form). Se även Jak 4:8.]
Sök [leta och undersök gång på gång], så ska ni finna.
Bulta [knacka gång på gång], så ska det öppnas för er.
10För var och en som ber [och fortsätter att fråga], han får [tar aktivt och villigt emot],
och den som söker [och fortsätter att leta och undersöka], han finner [alltid mer],
och för den som bultar [och fortsätter att knacka] ska det öppnas (öppnas upp)."
Liknelse 2 – En far ger goda gåvor till sin son
11"Finns det någon far bland er som skulle ge sin son en orm när han ber om en fisk, 12eller en skorpion när han ber om ett ägg? 13Om nu ni som är onda [ni som började under ondskan – den syndfulla naturen – medvetet] har sett till att ge era barn goda gåvor – hur mycket mer ska då inte er Fader i (utifrån; som är från) himlen [dvs. er himmelske Fader] ge den helige Ande åt dem som frågar [och fortsätter att fråga] honom?"
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- ❹ Halvbibel
- > ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- ❻ Parallell
