Onsdag 27/7

Efterföljelse

---

1 Mos 24:22-32

²²När kamelerna hade druckit klart tog mannen fram en guldring som vägde en beka [5,5 gram – motsvarar en halv shekel, se 2 Mos 38:26] och två armband till hennes händer som vägde 10 shekel [113 gram] i guld. ²³Han sa: "Vems dotter är du? Berätta, jag ber dig. Finns det plats i din fars hus för oss att övernatta?" ²⁴Hon svarade honom: "Jag är dotter till Betoel, son till Milkah som hon födde till Nachor." ²⁵Vidare sa hon: "Vi har både hö och tillräckligt med foder och rum att övernatta i."
     ²⁶Mannen böjde sitt huvud och tillbad (kastade sig till marken inför) Herren (Jahve). ²⁷Han sa: "Välsignad är Herren (Jahve), min herre Abrahams Gud (Elohim), som inte har försummat sin nåd (omsorgsfulla kärlek) och sin sanning mot min herre. Herren (Jahve) har lett mig på vägen (har varit min vägvisare så att jag kom rätt) till min herres brors hus."

[Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]

²⁸Den unga kvinnan sprang iväg och berättade alla dessa ord i sin mors hus.
     ²⁹Rebecka hade en bror som hette Laban, och Laban sprang ut till mannen vid källan. ³⁰Det hände sig att när han såg ringen och armbanden på sin systers händer och när han hörde orden som Rebecka, hans syster, talade då hon sa: "Så talade mannen med mig", så han kom ut till mannen och se, han stod med kamelerna vid källan. ³¹Han sa: "Kom in, du välsignade av Herren (Jahve), varför står du här ute? Jag har gjort i ordning huset och gjort plats för dina kameler."
     ³²Mannen kom in i huset och sadlade av sina kameler och han gav kamelerna hö och foder. Han fick vatten till att tvätta sina fötter och fötterna på de män som var med honom.