⁵En kvinna ska inte bära manskläder, inte heller ska en man bära kvinnokläder, för den som gör detta är en styggelse för Herren (Jahveh) din Gud (Elohim).

⁶Om ett fågelbo råkar komma i din väg, i något träd eller på marken, med ungar eller ägg, och fågelmamman sitter på ungarna eller på äggen (har ungarna under sina vingar eller ruvar på äggen) ska du inte ta fågelmamman med ungarna. ⁷Du ska skicka iväg fågelmamman, men ungarna kan du ta för dig själv, för att det ska gå väl för dig och dina dagar ska bli många.

[Budet att bevara liv är ironiskt nog uppblandat med uppmaning att ta liv. I en kultur som var beroende av jordbruk och slakt av djur för mat, var dödande av djur tillåtet, se 1 Mos 9:2-3. Det ska dock ske med vishet och värdighet, fågelmamman skulle leva för att kunna ge mat även i framtiden. Ordningen här är först rena djur (oxe och får, vers 1), åsnan som var oren (se vers 3-4) och sist vilda fåglar.]

⁸När du bygger ett nytt hus ska du göra ett räcke för ditt tak, så att du inte drar blod över ditt hus om någon faller ner därifrån.

[Husen som byggdes hade platta tak som användes för vila, arbete och bön, se t.ex. Dan 6:10; Apg 10:9; Matt 24:7. Det var vanligt att man vistades på taket och därför viktigt att göra vad man kunde för att förebygga olyckor. Rent strukturellt så finns en röd tråd på temat liv/död från dråp (5 Mos 19:1-21:23), ovillighet att rädda liv (5 Mos 22:1-4) och nu oaktsamhet som leder till död här i vers 4-8. Allt sammanfattas i budet "Du ska inte mörda", se 2 Mos 20:13; 5 Mos 5:17.]

⁹Du ska inte beså din vingård med två sorters (två som inte ska sammanfogas – hebr. kilajim) säd, då förlorar du sädens avskildhet (helighet; dvs sädens särart – hebr. qadash), som du har sått, tillsammans med tillväxten (skörden, avkastningen) i vingården.

[Det förekom att man odlade säd i vingården för att bekämpa ogräs. Men när man gör det så gäller samma regel som på åkern att inte blanda sädesslag av olika sorter på samma åker. Se även 3 Mos 19:19 där också det ovanliga kilajim används, även där i dual-form. Roten kommer från verbet kala som betyder hindra. Den återfinns också i ordet kele som betyder fängelse/separation. Kilajim verkar vara ett specifikt ord som förbjuder sådant som skulle kunna leda till oönskad eller förbjuden korsbefruktning.]

¹⁰Du ska inte plöja med en oxe och en åsna tillsammans. [Om två djur drar plogen gemensamt ska det vara antingen två oxar eller två åsnor, inte en av varje.]

¹¹Du ska inte bära blandat tyg, ull och linne tillsammans. [När man gör tyg ska det vara rent ylletyg eller rent linnetyg.] ¹²Du ska göra åt dig tvinnade tofsar på de fyra hörnen av din klädnad som du täcker dig själv med.

¹³Om en man tar sig en hustru och går in till henne och hatar henne, ¹⁴och anklagar henne för att vara en lättsinnig kvinna och kallar henne för elaka saker och säger: "Jag tog denna kvinna och när jag gick in till henne fann jag inte hennes tecken på jungfrulighet", ¹⁵då ska ungmöns far och hennes mor föra fram tecknen på ungmöns jungfrulighet till de äldste i stadens port. ¹⁶Ungmöns far ska säga till de äldste: "Jag gav min dotter till denne man som hustru och han hatar henne, ¹⁷och han anklagar henne för att vara en lättsinnig kvinna och säger: 'Jag fann inte i din dotter hennes tecken på jungfrulighet', men detta är tecknen på min dotters jungfrulighet" och de ska sprida ut plaggen framför de äldste i staden. ¹⁸De äldste i staden ska ta mannen och tukta honom. ¹⁹De ska bötfälla honom med 100 shekel [1,15 kg] silver och ge dem till ungmöns far eftersom han har kallat en jungfru i Israel för elaka saker, och hon ska vara hans hustru och han får inte förskjuta henne i hela sitt liv (ordagrant alla dagar).
     ²⁰Men om det är sant att man inte finner ungmöns tecken på jungfrulighet, ²¹då ska man föra ut ungmön framför dörren till hennes fars hus, och stadens män ska stena henne med stenar så att hon dör, eftersom hon har gjort lättsinniga saker i Israel och uppfört sig som en sköka i sin fars hus. Så ska du ta bort ondskan från din mitt.

²²Om en man ertappas då han ligger med en gift kvinna som har en make, då ska de båda dö. Mannen som låg med kvinnan och kvinnan. Så ska du ta bort ondskan från Israel. [Joh 8:2-10] ²³Om det finns en ungmö som är en jungfru som är trolovad med en man, och en annan man finner henne i staden och ligger med henne, ²⁴då ska båda föras ut till stadens port och ni ska stena dem med stenar så att de dör. Ungmön därför att hon inte ropade när hon var i staden och mannen eftersom han har förödmjukat sin nästas hustru. Så ska du ta bort ondskan från din mitt.
     ²⁵Men om mannen som finner ungmön som är trolovad ute på fältet, och mannen övermannar henne och ligger med henne, då ska endast våldtäktsmannen (mannen som låg med henne) dö. ²⁶Mot ungmön ska du inte göra något, för det finns ingenting i ungmön som är värt döden. Utan som när en man reser sig mot sin granne och slår ihjäl honom, så är det också i detta fall, ²⁷eftersom han fann henne ute på fältet och den trolovade ungmön ropade, men det fanns ingen som kunde rädda henne. [Ingen hörde hennes rop ute på fältet.]
     ²⁸Om en man finner en ungmö som är en jungfru som inte är trolovad och övermannar henne och ligger med henne, och man finner dem, ²⁹då ska mannen som låg med henne ge ungmöns far 50 shekel [575 gram] silver och hon ska vara hans hustru, eftersom han har förödmjukat henne. Han får inte förskjuta henne i hela sitt liv (ordagrant alla dagar). [2 Mos 22:16-17] ³⁰En man ska inte ta sin fars [tidigare] hustru och ska inte avtäcka sin fars nakenhet. [3 Mos 18:7-8; 20:11]

Tillbaka upp

---

Luk 7:11-35

En änkas son uppväcks i Nain

Den moderna staden Nain där Jesus uppväckte en änkas son. Det var här som Jesus närmade sig staden för 2 000 år sedan, längs med vägen som hade ungefär samma sträckning då som nu.

¹¹Kort därefter (dagen efter) [helandet av officerens tjänare i Kapernaum] gick Jesus till en stad som hette Nain, och hans lärjungar och en stor folkskara följde med honom. [Nain var en mindre stad i Galileen, ca åtta kilometer söder om Nasaret, nära Samarien.] ¹²Samtidigt som han närmade sig stadsporten bar man ut en man som hade dött. Han var sin mors ende son, och hon var änka. Mycket folk från staden gick med henne.

[På den smala vägen upp mot Nain möts två folkskaror. Kontrasten kan inte bli större, en jublande skara i ett glädjetåg möter en hel stad i sorg på väg till gravplatsen strax utanför staden.]

Illustration av den skotske konstnären William Hole, 1846-1917.

¹³När Herren fick se henne kände han medlidande med henne och sa: "Gråt inte." ¹⁴Sedan gick han fram och rörde vid båren, och de som bar den stannade. Jesus sa: "Unge man, jag säger till dig: Res dig upp på en gång!"
     ¹⁵Mannen [som var död] satte sig upp och började tala. Jesus gav [tillbaka] honom till hans mor. ¹⁶Alla fylldes på en gång med fruktan, och de började prisa (tacka, ära) Gud (de prisade honom mer och mer) och sa: "En stor profet har visat sig (uppstått) bland oss, Gud har besökt sitt folk." ¹⁷Berättelsen om vad Jesus hade gjort (ryktet om honom) spred sig i hela Judeen och regionerna runtomkring.

[Vad är det som är speciellt med Nain? Bara ett par kilometer härifrån på andra sidan berget låg staden Shunem. Det var här som Elisha hade uppväckt en familjs enda son nästan 900 år tidigare, se 2 Kung 4:35. Att den stora profeten Elisha hade verkat i detta område var något man kände till och var stolt över. Det kan vara anledningen till att folket brister ut i formuleringen att en stor profet har uppstått bland oss i vers 16. Jesaja profeterade om Jesus, den store profeten, att han ska för alltid göra döden om intet, se Jes 25:8. Inte långt härifrån ligger också Ein-Dor, den plats där Saul besökte en spåkvinna för att tala med de döda. Att Jesus uppväcker en död i just den här trakten måste väckt extra stor förundran.
    Denna pojke är den första av tre personer som Jesus uppväcker från de döda. De övriga är Jairus dotter och Lasarus, se Luk 8:55; Joh 11:44. Flera icke namngivna personer uppväcks också vid Jesu död, se Matt 27:52-53. I Gamla testamentet omnämns också tre personer som återuppväcks. Elia uppväcker en änkas son, 1 Kung 17:17, och hans efterföljare Elisha väcker upp två personer, se 2 Kung 4:35; 2 Kung 13:21.]

Johannes Döparens frågor

Högt beläget på berget syns resterna av Herodes fort Machaerus på östra sidan av Döda havet. I bakgrunden på den andra sidan syns Judéens ökenmark.

©Khaled Al-Bajjali

¹⁸Allt detta [som Jesus gjorde i allmänhet men speciellt dessa två under som nämns i vers 1-17] fick Johannes [Döparen som nu var fängslad, se Matt 11:2] höra berättas av sina lärjungar. ¹⁹Han kallade till sig två av dem och skickade dem till Herren för att fråga: "Är du den som ska komma, eller ska vi [fortsätta att] vänta på någon annan?"
     ²⁰Männen sökte upp Jesus och sa: "Johannes Döparen har skickat oss till dig för att fråga om du är den som ska komma eller om vi ska vänta på någon annan." ²¹Just då (i samma stund) helade Jesus många från sjukdomar (kroniska, obotliga sjukdomar) och krämpor (tillfälliga sjukdomar) och onda andar, och många blinda gav han synen tillbaka.
     ²²Så han svarade: "Gå och berätta för Johannes vad ni har sett och hört: Blinda får sin syn, lama går, spetälska blir rena (friska), döva hör, döda uppstår, och för de fattiga predikas de glada nyheterna [Jes 61:1]. ²³Salig (lycklig, välsignad) är den som inte tar anstöt av mig (inte slutar tro bara för att man inte förstår allt, blir sårad och drar sig undan)."

²⁴Medan Johannes [Döparens] sändebud gick därifrån började Jesus tala till folket om Johannes:

"Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? ²⁵Nej, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina (lyxiga, mjuka) kläder? Nej, de med fina kläder brukar ju finnas i kungapalatsen.
     ²⁶Vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er, och ännu mer än en profet (mer speciell, mer betydelsefull). ²⁷Det är om honom det står skrivet [Mal 3:1]: 'Se, jag sänder ut min budbärare framför dig, han ska bereda vägen för dig.' ²⁸Jag säger er: Bland dem som är födda av kvinnor finns ingen som är större än Johannes, ändå är den minste i Guds rike större än han." [En ny era med församlingens tidsålder är på väg att bryta fram. I Guds rike har nu den minste fått större privilegier än den store förelöparen Johannes Döparen.]

²⁹[Följande två verser kan vara en kommentar av Lukas, eller en fortsättning på Jesu tal. Det beror på vad "hörde honom" syftar på. Oavsett så är det tydligt att Jesus bekräftar Johannes Döparen, och att den skiljelinje som fanns mellan dem som tog till sig budskapet och dem som inte gjorde det, fortfarande finns kvar.]

När allt folket, även tullindrivarna, hörde honom [Jesus lovorda Johannes Döparen eller Johannes Döparen predika i öknen] gav de Gud rätt (instämde de i att Guds väg var rätt), eftersom de hade låtit döpa sig med Johannes dop [till omvändelse]. ³⁰Men fariséerna och de laglärda gjorde om intet (brydde sig inte om) Guds vilja med dem [som var budskapet om omvändelse och tro på den kommande Messias], eftersom de inte låtit sig döpas av honom [Johannes Döparen].

³¹[Jesus fortsätter:] "Vad ska jag jämföra den här generationen människor med? Vad liknar de? ³²De är som småbarn som sitter på torgen (samlingsplatserna) och ropar till sina kamrater:

'Vi har spelat flöjt för er [lekt bröllop],
    och ni har inte dansat.
Vi har sörjt [lekt begravning],
    och ni har inte jämrat er (slagit handen mot bröstet för att visa sorg).'

[Människans onda natur blir aldrig nöjd – hon vill att Gud ska dansa efter hennes pipa, rätta sig efter hennes nycker.]

³³Johannes har kommit utan att äta bröd eller dricka vin, och ni säger: 'Han är besatt.' ³⁴Människosonen har kommit och både ätit och druckit, och då säger ni: 'Titta, vilken frossare och fyllerist (begiven på vin), vän med tullindrivare [kända för att använda tvivelaktiga metoder och själva roffa åt sig] och syndare (de som aktivt lever i synd).' ³⁵Men visheten [som både Johannes Döparen och Jesus har predikat och visat på] har fått rätt, det bekräftar alla hennes barn [Jesu och Johannes efterföljare]."

Tillbaka upp