Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - torsdag 20/3

2 Mos 29, Luk 4:1-30


2 Mos 29

Prästerna ska helgas
1Och dessa är de saker som du ska göra med dem för att helga dem till att tjänstgöra till mig i prästämbetet. Ta en tjur och två felfria (hebr. tamim) baggar, 2och osyrat bröd och osyrade brödkakor blandade med olja och osyrade brödkakor ringlade med olja, av fint vete ska du göra dem. 3Och du ska lägga dem i en korg och föra fram dem i korgen med tjuren och de två baggarna. 4Och Aron och hans söner ska du föra fram till mötestältets öppning och du ska tvätta dem med vatten. 5Och du ska ta kläderna och sätta tunikan på Aron, och efodens rock och efoden och bröstskölden och omgjorda honom med efodens konstfullt vävda band. 6Och du ska sätta turbanen på honom och sätta den heliga kronan på turbanen. 7Sedan ska du ta smörjelseoljan och hälla ut över hans huvud och smörja honom. 8Och du ska föra fram hans söner och sätta på dem tunikor. 9Och du ska omgjorda dem med gördlar, Aron och hans söner och binda huvudbonader på dem, och de ska vara innehavare av prästämbetet som en evig förordning (ordagrant "saker inristat"), och du ska avskilja (inviga) Aron och hans söner. 10Och du ska föra fram tjuren framför mötestältet och Aron och hans söner ska lägga sina händer på tjurens huvud. 11Och du ska slakta tjuren inför Herrens (Jahvehs) ansikte i mötestältets öppning. 12Och du ska ta blodet från tjuren och stryka det på altarets horn med ditt finger och du ska hälla ut hela återstoden av blodet vid altarets fot. 13Och du ska ta allt det feta som täcker inälvorna och hinnorna som är över levern och de två njurarna och fettet som är på dem och låta det bli en rök ovanpå altaret. 14Men tjurens kött och dess hud och dess avskräde (slaktrester; inälvorna som tas ur när djuret slaktas) ska du bränna i eld utanför lägret. Det är ett syndoffer.
     15Du ska ta den ena baggen och Aron och hans söner ska lägga sina händer på baggens huvud. 16Sedan ska du slakta baggen och du ska ta dess blod och stänka det runtomkring mot altaret. 17Och du ska dela baggen i sina delar, och tvätta inälvorna och dess ben och lägga dem med sina delar och med dess huvud. 18Och du ska göra hela baggen till en rök på altaret, det är ett brännoffer till Herren (Jahveh), det är en söt arom, ett eldsoffer till Herren (Jahveh).
     19Och du ska ta den andra baggen och Aron och hans söner ska lägga sina händer på baggens huvud. 20Sedan ska du slakta baggen och ta av dess blod och stryka det på Arons högra örsnibb och på den högra örsnibben på hans söner, och på tummen på deras högra händer, och på stortån på deras högra fötter och stänka blodet mot altaret runtomkring. 21Och du ska ta av blodet som är på altaret och av smörjelseoljan och stänka det över Aron och över hans kläder och över hans söner och över sönernas kläder med honom. Och han och hans kläder ska bli helgade och hans söner och hans söners kläder med honom.
     22Och du ska ta bort det feta från baggen och fettsvansen och det feta som täcker inälvorna och hinnorna som är över levern och de två njurarna och fettet som är på dem och det högra lårstycket, för detta är en bagge till invigning, 23och ta en rund brödkaka och ett oljat bröd och en tunn brödkaka ur korgen med osyrat bröd som är inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
     24Och du ska placera alltihop över (i) Arons händer och över (i) händerna på hans söner och ska vifta dem som ett viftoffer inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
     25Och du ska ta det från deras händer och göra det till en rök på altaret ovanpå brännoffret, som en söt arom inför Herrens (Jahvehs) ansikte, det är ett eldsoffer till Herren (Jahveh). 26Och du ska ta bröststycket från Arons prästvigningsbagge och vifta det som ett viftoffer inför Herrens (Jahvehs) ansikte, och det ska vara deras del.
     27Och du ska helga viftoffrets bröststycke och lyftoffrets lår, som är viftat och som är upplyft från prästvigningsbaggen, det som är Arons och det som är hans söners. 28Och det ska vara för Aron och hans söner som deras rättmätiga del för evigt från Israels söner, för det är ett lyftoffer (hebr. teromah), och det ska vara ett lyftoffer från Israels söner av deras shalomoffer (gemenskapsoffer – hebr. zevach shelamim), deras lyftoffer till Herren (Jahveh).
     29Och Arons heliga kläder ska vara för hans söner efter honom, för att bli smorda i dem och för att bli invigda (avskilda) i dem. 30Sju dagar ska sonen som blir präst i hans ställe ha dem på sig, han som kommer in i mötestältet för att tjänstgöra på den heliga platsen.
     31Och du ska ta prästvigningsbaggen och koka dess kött på en helig plats. 32Och Aron och hans söner ska äta baggens kött och brödet som är i korgen vid mötestältets öppning. 33Och de ska äta dessa ting varmed försoning har bringats för att inviga (avskilja) och helga dem, men en främling ska inte äta av det eftersom det är heligt. 34Och om något överblivet av invigningsköttet eller av brödet finns kvar till morgonen, då ska det överblivna brännas med eld, det ska inte ätas eftersom det är heligt.
     35Och du ska göra med Aron och med hans söner enligt allt det som jag har befallt dig, sju dagar ska du inviga (avskilja) dem.
     36Och varje dag ska du offra en tjur som syndoffer vid sidan om de andra offren för försoning, och du ska göra reningen ovanpå altaret när du bringar försoning för det, och du ska smörja det och helga det. 37Sju dagar ska du bringa försoning för altaret och helga det, så ska altaret bli högheligt, allt som vidrör altaret blir heligt.

Dagliga offer
38Detta är vad du ska offra på altaret varje dag för all framtid:

Två årsgamla lamm. 39Det ena lammet ska du offra på morgonen och det andra i skymningen (ordagrant: ´mellan de två kvällarna´) [2 Mos 12:6]. 40Till det första lammet ska du offra en tiondels efa [2,2 liter] fint mjöl, blandat med en fjärdedels hin [0,9 liter] olja av stötta oliver och som drickoffer en fjärdedels hin [0,9 liter] vin. 41Det andra lammet ska du offra vid skymningen, och gör med det som med matoffret på morgonen och som dess drickoffer, som en söt arom, ett eldsoffer till Herren (Jahveh).
     42Det ska vara ett oavbrutet brännoffer genom era generationer vid mötestältets öppning inför Herrens (Jahvehs) ansikte, där jag möter er för att tala med er. 43Och där [i mötestältet] ska jag möta Israels söner, och det ska bli helgat i min härlighet. [Tabernaklet så väl som prästen och altaret blir helgat i Herrens närvaro, se 2 Mos 40:34-35.]

Helgelse av uppenbarelsetältet
44Så ska jag helga mötestältet och altaret. Jag ska även helga Aron och hans söner till att göra tjänst inför mig som präster. 45Så ska jag bo bland Israels söner och vara deras Gud (Elohim). 46Då ska de veta att jag är Herren deras Gud (Jahveh Elohim), som fört dem upp och ut ur Egyptens land, så att jag kan vara (vistas, bo) bland dem. Jag är Herren deras Gud (Jahveh Elohim).

Luk 4:1-30

Jesus prövas av djävulen

Öster om Jerusalem breder den judeiska öknen ut sig. Det var i detta område Jesus vistades i fyrtio dagar.

1Sedan återvände Jesus, uppfylld (och ledd) av den helige Ande, från [floden] Jordan och fördes av Anden omkring i öknen (ödemarken) 2under 40 dagar. Där frestades han (hans karaktär prövades ständigt) av djävulen. Under dessa dagar åt han inget [på liknande sätt som Mose och Elia också fastat, se 2 Mos 34:28; 1 Kung 19:8], och när de [de 40 fastedagarna] var över blev han hungrig.

1. Förvandla stenar till bröd
3Då sa djävulen till honom: "Om du är Guds Son, befall då att den här stenen blir till ett bröd (mat)." [Om stenar kunde bli Abrahams barn (Luk 3:8) eller ge israeliterna vatten i öknen (2 Mos 17:1-7), då skulle de också kunna bli till bröd och mätta Jesu hunger. När den förste Adam prövades handlade det också om att äta (1 Mos 3:1-7). Djävulen frestar Jesus att använda sin förmåga till sitt eget behov, se även Luk 23:35-39. I Matt 4:3 är stenar och bröd i plural.]
     4Men Jesus svarade:
"Det står skrivet [5 Mos 8:3]: Människan ska inte bara leva av bröd."

[Matt 4:4 har med det fullständiga citatet att människan inte bara ska leva av bröd, utan av varje ord som kommer från Guds mun.]

2. Tillbe mig
5[Ordningen i Lukas uppräkning skiljer sig från Matteus och han skiftar plats mellan den andra och tredje frestelsen. Genom att lägga händelsen i Jerusalem sist, betonar Lukas staden Jerusalem som har en central plats i hans två böcker. Det är sannolikt att Matteus ordning är den kronologiska eftersom beskrivningen och konjunktionerna är mer precisa. Han använder det grekiska tote som anger tid, medan Lukas använder det grekiska kai som inte indikerar någon tidsmässig ordning.]

Djävulen förde honom upp [på ett högt berg, se Matt 4:8] och under ett ögonblick visade han honom alla riken i världen. [Det var som om han reste runt jorden och fick se alla världens riken i en syn, och kanske främst det stora Romarriket som var den dominerande världsmakten då.] 6Och djävulen sa till honom: "Jag ska ge dig all denna makt (auktoritet) och härlighet, för den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill. 7Om du tillber mig [bara en gång] ska allt detta bli ditt." [Djävulen erbjuder en genväg, utan döden och lidandet på korset, till att bli den Messias som ska regera på jorden.]
     8Då sa Jesus till honom:
"Det står skrivet [5 Mos 6:13]: Du ska tillbe Herren din Gud, bara (endast – gr. monos) honom ska du tjäna (dyrka)."
3. Kasta dig ner från templet
9Han [djävulen] förde honom till Jerusalem och ställde honom på den högsta platsen på templet [kan syfta på tempelbyggnaden eller hela tempelområdet] och sa till honom: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner härifrån, 10det står ju skrivet [Ps 91:11-12]: Han ska ge sina änglar befallning om att bevara (skydda) dig. 11och de ska lyfta upp dig på sina händer så att din fot inte stöter emot någon sten."
     12Jesus svarade och sa till honom:
"Det är sagt [Skriften säger i 5 Mos 6:16]: Du ska inte pröva (fresta) Herren din Gud."
13När djävulen hade prövat honom på alla sätt lämnade han honom [temporärt] till en annan mer läglig tid.

Tillbaka till Galileen
14Jesus återvände i Andens kraft till Galileen och ryktet om honom spred sig i hela den regionen. 15Han undervisade i deras [det judiska folkets] synagogor och blev prisad av alla.

Jesus i Nasarets synagoga

Ingången till en modern rekonstruktion av Nasarets synagoga i utomhusmuseet Nazareth Village.

16Jesus kom till Nasaret där han hade vuxit upp. [Nasaret är en mindre bergsby, 30 km sydväst om Kapernaum.] På sabbaten (lördagen) gick han till synagogan som han brukade göra.

[Det lilla samhället uppskattas ha haft endast omkring 400 invånare. Enligt traditionen läste sju av de närvarande i synagogan från Moseböckerna. De stod upp och läste åtminstone tre verser var utifrån en bibelstudieplan som gjorde att man läste hela Torah under ett år. Sedan kallades någon fram för att läsa från profeterna; ofta tillfrågades någon som var på besök att göra detta. Den som läst från profeterna satte sig sedan framför de församlade och gjorde några utläggningar om den nyss lästa texten.]

Jesus stod upp för att läsa [texten från profeterna], 17och man räckte honom [skriftrullen för] Jesaja bok. Han rullade fram bokrullen och hittade det ställe [i slutet på Jesaja, se Jes 61:1-2] där det står skrivet:

I Qumran vid Döda havets norra kust hittades 1946 den stora Jesajarullen (1QIsa). Bilden visar tre kolumner med Jes 61:1-2 markerat. Det var dessa rader Jesus läste i synagogan i Nasaret.

18"Herrens Ande är över mig, för han har smort mig
    att predika (proklamera) det glada budskapet (evangeliet) för de fattiga.

[Ordet evangelium betyder 'glädjebud' eller 'segerbudskap'. Ordet användes i den romerska världen om det glada budskapet kurirerna från fronten kom och läste upp i Rom efter stora segrar. Vissa manuskript har även med frasen "förbinda dem som har ett förkrossat hjärta".]

Han har sänt mig på ett uppdrag att proklamera (ropa ut) frihet
    för de fångna (tillfångatagna och bortförda) och syn till de blinda.
Att befria (sända ut i frihet – gr. apostello)
    dem som är förtryckta (ordagrant: 'slagna i spillror', de som är under bördor, lever i misär).
19Att predika (förkunna, öppet berätta om) ett nådens år [jubelår] från Herren." [Ett år då Guds frälsning, nåd och favör överflödar, se 3 Mos 25:8-17.]

[Jesus avslutar läsningen abrupt (efter den första av tre strofer i Jes 61:2) och tar inte med: "och en Guds dag av hämnd". Detta måste väckt förundran, men orsakade även så småningom ilska, se vers 28. Åhörarna där i Nasaret hade säkert önskat att Jesus skulle läst dessa ord om hämnd, lagt ut texten och proklamerat dom över romarna och de hedningar som ockuperat deras land. Istället ger han två exempel på hedningar, under de stora profeterna Elia och Elishas tid, som Gud visat nåd, se vers 25-27. När Jesus kommer tillbaka till jorden den andra gången är det för att fullborda den sista delen av denna profetia i Jesaja. Då kommer han döma, ge glädje istället för sorg, högtidskläder för fest istället för aska och sorg, osv., se Jes 61:2-11; 5 Mos 32:35; Rom 12:19; 2 Thess 1:6-10.]

I synagogan satt man längs med väggarna så att alla kunde se varandra. Bilden är från en nybyggd rekonstruktion av synagogan i Nasaret från Jesu tid.

20Sedan rullade han ihop bokrullen och gav tillbaka den till tjänaren [som ansvarade för Skrifterna] och satte sig ner. Alla i synagogan följde Jesus med sina blickar (tittade spänt på honom). 21Då började han tala och sa till dem: "I dag [2 Kor 6:2] har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför era öron [medan ni hörde det läsas, och är nu uppfyllt]." 22Alla vittnade om vad de hört Jesus säga (talade väl om honom, bekräftade vad de hört Jesus säga och göra), och de förvånades över de nådefulla (glädjefyllda, positiva) ord som kom från hans mun. [Nådefulla ord kan även översättas "orden om nåd", vilket passar in i vad Jesus just läst i vers 18-19.] De sa [också] gång på gång: "Är inte detta Josefs son?"

[Frågan förutsätter ett positivt svar. Utifrån Jesu respons i följande verser förstår vi att lokalbefolkningen var skeptiska. Jesus hade visserligen talat vackert och imponerande, men kunde en enkel ortsbo som de kände göra sådana anspråk? Detta var deras verkliga fråga, se även Matt 13:55-56.]

23Då sa han till dem: "Helt säkert (utan tvekan) kommer ni citera detta ordspråk mot mig: 'Läkare bota dig själv,' och säga: 'Vi har hört vad du gjorde i Kapernaum [den stad i Galileen där Jesus bodde och verkade], gör det också nu här i din hemstad [här i Nasaret]!' "
     24Sedan sa [tillade] han: "Sannerligen (Amen), säger jag er, ingen profet blir väl mottagen (respekterad) i sin hemstad (sitt eget land). [Jesus ger nu två exempel från Gamla testamentet där de stora profeterna Elia och Elisha betjänar hedningar och inte sina egna landsmän, israeliterna.]

25[Exempel 1 – Elia och änkan i Sarefat, se 1 Kung 17:8-24:]
Det jag säger är sant, det fanns många änkor i [hans hemland] Israel på Elias tid, när himlen inte gav regn på tre och ett halvt år och det blev svår hungersnöd i hela landet. 26Ändå sändes Elia inte till någon av dem utan till en änka i [den lilla byn] Sarefat i [vid Medelhavskusten i det hedniska land där huvudorten var] Sidon.

27[Exempel 2 – Elisha (Elisa) och den spetälske Naaman, se 2 Kung 5:1-14:]
Det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, och trots det blev ingen av dem botad, bara syriern Naaman."

28När de i synagogan hörde detta [berättelserna om att Gud också sökte hedningarna] fylldes de alla av ilska. 29[Samlingen avbröts abrupt och på ett vanvördigt sätt.] De rusade upp och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg som staden var byggd på. De hade tänkt knuffa ner honom där, 30men han gick rakt igenom folkhopen och fortsatte sin väg.





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)