Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - fredag 7/3

2 Mos 16, Mark 13:14-37

2 Mos 16

Gud förser dem med mat
1När hela Israels folk vandrade ut från Elim och kom till öknen Sin, mellan Elim och Sinai, på femtonde dagen i andra månaden [ijar – april/maj] sedan de hade lämnat Egypten, 2klagade hela Israels folk på (lade hela skulden på, ropade högljutt mot) Mose och Aron i öknen. 3Israeliterna sa till dem: "Om vi ändå hade fått dö för Herrens hand i Egyptens land, när vi satt vid köttgrytorna och hade tillräckligt med bröd, men ni har fört oss ut till den här öknen för att låta hela folket dö av hunger."
     4Då sa Herren (Jahveh) till Mose: "Jag ska låta det regna bröd från himlen åt er. Folket ska gå ut och samla ett dagsbehov för varje dag, så jag kan pröva dem, om de vill vandra efter min undervisning (hebr. Torah) eller inte. 5På sjätte dagen [dagen före sabbaten], när de tillreder vad de fört hem, ska det vara dubbelt så mycket som det de har samlat in de andra dagarna."
     6Mose och Aron sa till israeliterna: "I kväll ska ni veta att det är Herren (Jahveh) som har fört er ut från Egyptens land, 7och i morgon ska ni se Herrens (Jahvehs) härlighet (ära, glans), för Herren har hört er klagan mot (oförmåga att lita på) honom. Vilka är vi [Mose och Aron], att ni klagar på oss [vi är bara budbärare, det är Gud ni klagat på]."
     8Mose sa [ordföljden i denna mening är i grundtexten abrupt och repeterar vers 6 och 7, det kan vara så att det återspeglar att Mose inte var en god talare]: "Ni ska förstå detta när Herren (Jahveh) ger er kött att äta på kvällen, och bröd på morgonen för att mätta er, eftersom Herren har hört er klagan, att ni klagar på honom. Vad gäller oss, vilka är vi? Er klagan är inte mot oss, utan mot Herren (Jahveh)."
     9Mose sa till Aron: "Säg till Israels folk, kom nära (samlas till gudstjänst inför) Herren (Jahveh) för han har hört hur ni har klagat."
     10Medan Aron sedan talade till israeliterna, tittade de alla mot öknen, och då syntes Herrens (Jahvehs) härlighet (ära, glans, påtagliga närvaro) i ett moln.
     11Herren (Jahveh) talade till Mose och sa: 12"Jag har hört israeliternas klagan. Tala till dem: 'Vid skymningen (ordagrant: ´mellan de två kvällarna´) [2 Mos 12:6] ska ni få kött att äta, och på morgonen ska ni få bröd att äta så att ni blir mätta (får alla behov fyllda), så ska ni förstå att jag är Herren (Jahveh) er Gud (Elohim).' "
     13Den kvällen kom det vaktlar i sådan mängd att de täckte hela lägret, och nästa morgon var öknen runt lägerplatsen våt av dagg. [Vakteln är en flyttfågel, vid ett annat tillfälle förde Herren dem till lägret med hjälp av en vind, se 4 Mos 11:31.] 14När daggen var borta låg det ute i öknen något kornliknande (frasigt), tunt som rimfrost på marken. 15När israeliterna såg det frågade de varandra: "Vad är det här?" eftersom de inte visste vad det var. ["Vad är det här" är på hebreiska man hu, och ordet som senare används för manna är man.]
    Mose sa till dem: "Det är den mat som Herren ger er att äta. 16Detta är vad Herren har befallt: 'Samla in det ni behöver för att bli mätta, en omer [ca 3 liter] per person. Ta till alla dem som bor i ditt tält.' " [Per person är ordagrant "per skalle" (hebr. gul-golet) jämför ordet golgata, se Joh 19:13. Omer-måttet, som var dagsbehovet av manna för en person, definieras i vers 36 till en tiondels efa.]

17Israeliterna gjorde så, och några samlade mer, andra mindre. 18När de mätte upp det med ett omer-mått, hade den som samlat mycket ingenting över, och den som hade samlat lite inte för lite. Var och en hade samlat så mycket som han behövde till mat.
     19Mose sa också till dem: Låt ingen spara någonting av detta till morgonen. 20Likväl lyssnade (lydde) de inte på Mose. Några av dem sparade det till nästa morgon, men det växte maskar [i det] och det ruttnade. Och Mose blev vred (hebr. qatsaf) på dem. 21Så de samlade det morgon för morgon, var och en efter sitt eget behov, och när solen blev varm (steg högre på himlen) smälte det (bort).
     22På sjätte dagen samlade de dubbelt så mycket bröd, två omer [omkring 6 liter] till varje person. Och alla ledare för folket kom och berättade för Mose. 23Men han sa till dem: "Detta är vad Herren (Jahveh) har talat. I morgon är det sabbatsvila, en helig sabbat för Herren (Jahveh). Baka allt ni har lust till och koka det ni vill koka. Lägg undan åt er allt som blir över och spara (bevara) det till i morgon."
     24Så de sparade det till morgonen, precis som Mose instruerat och det ruttnade inte och det föddes inga maskar i det. 25Sedan sa Mose: Ät detta idag, för idag är det Herrens sabbat. Idag hittar ni ingenting på marken. 26Ni ska samla det under sex dagar men den sjunde dagen är sabbat, och då finns det ingenting.

27Likväl, på den sjunde dagen gick några ut för att samla, men de fann ingenting. 28Herren (Jahveh) sa till Mose: Hur länge ska ni vägra att hålla mina budord och min undervisning (hebr. Torah)? 29Se, Herren (Jahveh) har gett er sabbaten, så på den sjätte dagen ger han er bröd för två dagar. Låt var och en stanna på sin plats och låt ingen gå ut på den sjunde dagen. 30Då vilade folket på den sjunde dagen.

31Israels hus gav det namnet manna. Det var vitt som korianderfrö och smakade som rån gjorda med honung.

32Sedan sa Mose: Detta är vad Herren (Jahveh) har befallt: Låt en full omer [ca 3 liter] av det bevaras för kommande generationer, så att de ser brödet som jag mättade er med i öknen, när jag förde er ut ur Egyptens land.
     33Mose sa till Aron: Ta en kruka och fyll den med en full omer [ca 3 liter] av manna. Spara den inför Herren (Jahveh) så att den bevaras för kommande generationer. 34Precis som Herren (Jahveh) befallde Mose, sparade Aron det framför vittnesbördet, så att det bevarades. 35Israels barn (söner) åt manna i 40 år. De åt mannat till dess de kom för att bosätta sig i landet, när de kom till gränsen av Kanaans land. [Jos 5:11-12] 36En omer [ca 3 liter – dagsbehovet av manna för en person, se vers 16] är en tiondels efa.

[Både omer och efa var volymmått. Citat från olika antika texter visar att efa-måttet var allt från 20 till 45 liter. En tiondels efa (en omer) motsvarar då omkring 3 liter. Måttet omer används bara i detta kapitel. Det hebreiska ordet omer kommer från amar som betyder samla och binda kärvar. Måttet var troligen unikt för ökenfärden och var inte i bruk på senare tid, eftersom Mose förklarar hur många efa det motsvarar i denna kommentar i slutet på detta stycke som är som en fotnot. Omer-måttet ska inte förväxlas med chomer-måttet som används i 3 Mos 27:16; 4 Mos 11:32; Hes 45:11, 13-14.]

Mark 13:14-37

Vedermödan
14"När ni ser 'det i Guds ögon avskyvärda som ödelägger och skapar förödelse' [som profeten Daniel, se Matt 14:15, omnämner i Dan 9:27], stå (ställa sig, träda fram) där det inte ska vara [i Jerusalems tempel] – må den som läser detta förstå detta – då ska de som är i Judeen fly till bergen. 15Den som är på taket ska inte gå ner och [hinna] hämta något inne i huset, 16och den som är ute på åkern ska inte vända tillbaka och hämta sin mantel. 17Ve [uttryck för intensiv förtvivlan över] dem som väntar barn eller ammar i den tiden. 18Be att det inte sker på vintern. 19För då ska det bli 'en stor vedermöda' (en stor nöd, lidande och betryck), vars like inte har funnits från den tid då Gud skapade världen till denna dag, och inte heller kommer att förekomma igen. 20Om inte de dagarna förkortades skulle inget kött (gr. sarx) [ingen människa; inget levande] stå ut och överleva. Men för de utvaldas skull [Guds utvalda folk] har han förkortat de dagarna.

21Om någon då säger till er: 'Här är den Smorde (Messias, Kristus),' eller: 'Där är han,' så tro det inte. 22För falska messiasgestalter [frälsare] och falska profeter ska träda fram och utföra tecken [mirakel vars syfte är att bekräfta att den som utför dem är sann] och under (som väcker förundran) för att om möjligt vilseleda även de utvalda. 23Var ständigt på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg."

Människosonens ankomst

24[Jesus går nu tillbaka till den andra frågan om tecknen före hans andra tillkommelse. Den dagen då Jesus kommer tillbaka för att upprätta sitt rike på jorden kommer inte att gå någon obemärkt förbi. Stora tecken ska ske innan Jesus sätter sina fötter på Olivberget öster om Jerusalem, se Sak 14:4.]

"Men i de dagarna, efter denna vedermöda [på en gång efter den, se Matt 24:29]
'ska solen förmörkas
    och månen inte längre lysa. [Citat från Jes 13:10; 24:23; Hes 32:7-8; Joel 2:10 m.fl. om Guds dom över världen.]
25Stjärnorna ska falla från himlen [Jes 34:4; Upp 6:13]
    och himlens krafter ska skakas.'
26Då ska man få se Människosonen komma på himlens moln med stor (kunglig) makt och härlighet (majestät). 27Han ska då sända ut sina änglar. De ska samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens yttersta (mest avlägsna) gräns till himlens yttersta gräns." [Upp 14:14-20]

När kommer Jesus tillbaka? – Ni kan veta ungefär

I mars börjar fikonträden knoppas i Israel och bladen slår ut.

28"Från fikonträdet kan ni lära er följande liknelse (jämförelse): Så fort kvisten på trädet blir mjuk och bladen spricker ut, vet ni att sommaren är nära.

[Runt Medelhavet är de flesta träd gröna året om, förutom fikonträdet som fäller löven på hösten. Under våren stiger saven i grenarna och bladen knoppas. Det betyder att sommaren inte är långt borta.]

29På samma sätt, när ni ser allt detta hända [alla dessa tecken beskrivna i detta kapitel] kan ni veta att han är nära, att han står precis vid dörrarna [redo att komma]. [Här är dörrar i plural. Det kan syfta på en dubbeldörr eller att hans ankomst är ett skeende i flera steg.] 30Jag säger er sanningen (sannerligen, amen): Detta släkte (denna generation; detta folk) ska inte förgå (dö) förrän allt detta händer. 31Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå."

[Det grekiska ordet för släkte, genea, betyder både "generation" och "folk". Samma "generation" som hörde Jesus uttala dessa ord skulle också vara med om templets och Jerusalems förstörelse 40 år senare år 70 e.Kr., något som måste ha upplevts som det judiska folkets eller t.o.m. världens undergång. Detta löfte innebär också att det judiska folket ska bevaras som "folk" fram till Jesu återkomst, se Jer 31:35-37.]

När kommer Jesus tillbaka? – Ingen vet exakt, så var vakna!
32"Men vad gäller den [exakta] dagen eller timmen (stunden) [då Jesus kommer tillbaka för att upprätta riket] så vet ingen, inte ens änglarna i himlen, inte ens Sonen – ingen utom Fadern. 33Var ständigt på er vakt, vaka (var redo, beredd); för ni vet inte när tiden är inne.

34Det blir som när en man [redan] har rest bort. Han lämnade sitt hus och gav sina slavar fullmakt, var och en med sin uppgift, och portvakten befallde han att ständigt vaka (vara alert och vaksam). 35Vaka därför, för ni vet inte när husets herre kommer, om det sker på kvällen eller vid midnatt eller på efternatten eller på morgonen. 36Annars kan han komma plötsligt och finna att ni sover. 37Vad jag säger till er säger jag till alla: Vaka (var uppmärksamma, aktiva, alerta)!"





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)