Halvbibel - tisdag 10/2
4 Mos 14
Folket gör uppror1Och hela församlingen höjde sina röster och ropade och folket grät den natten. 2Och alla Israels söner knotade mot Mose och mot Aron och hela församlingen sa till dem: "Vi kunde ha dött i Egyptens land, eller vi kunde ha dött i öknen! 3Och varför har Herren (Jahveh) fört oss till detta land för att dö för svärdet? Våra fruar och våra små ska bli ett byte [krigsbyte], är det inte bättre för oss att återvända till Egypten?" 4Så de sa till varandra (en man till sin bror): "Låt oss utse (ge oss) en ledare (ett huvud – hebr. rosh) och låt oss återvända till Egypten."
5Då föll Mose och Aron ner på sina ansikten framför hela Israels söners församling. 6Och Josua, Nuns son, och Kaleb, Jefunnes son, som var bland dem som utforskat (undersökt – hebr. tor) landet, rev sönder sina kläder. 7Och de talade till hela Israels söners församling och sa: "Landet som vi har vandrat genom för att utforska (undersöka), är ett mycket gott land. 8Om Herren (Jahveh) har sitt behag i (lutar sig mot, klänger sig fast vid) oss, då ska han föra oss till detta land och ge det till oss som ett land som flyter av mjölk och honung [2 Mos 3:8]. 9Gör inte uppror mot Herren (Jahveh), frukta inte heller för folket i landet, för de är bröd (som brödsmulor) för oss, deras försvar är avlägsnat från dem och Herren (Jahveh) är med oss. Frukta inte för dem."
10Men hela församlingen talade om att stena dem med stenar, när Herrens (Jahvehs) härlighet visade sig i mötestältet för alla Israels söner. 11Och Herren (Jahveh) sa till Mose: "Hur länge ska detta folk förakta mig? Och hur länge ska de låta bli att tro på mig, trots alla tecken som jag har gjort bland dem? 12Jag ska slå dem med pest [grekiska översättningarna har ´död´] och fördärva (utrota) dem, och jag ska göra dig till ett större och mäktigare folk än dem." [2 Mos 32:10]
13Och Mose sa till Herren (Jahveh): "När egyptierna får höra, [och det kommer dom att göra] för du förde upp detta folk med din makt från dem [2 Mos 12-15], 14ska de säga till invånarna i detta land, som har hört att Herren (Jahveh) är mitt bland detta folk, liksom att du Herren (Jahveh) låtit dig ses öga mot öga, att ditt moln [som representerar Guds närvaro] har stått över dem och du går framför dem i en molnpelare på dagen och i en eldpelare på natten [2 Mos 13:20-22]. 15Om du nu dödar detta folk (hebr. am) som en man, då kommer hednafolken (hebr. goj) som har hört om din ryktbarhet, att säga: 16Eftersom Herren (Jahveh) inte förmådde att föra detta folk in i landet som han med ed lovat dem, därför har han slaktat dem i öknen.
17Och nu, jag ber dig, Herrens (Adonais) makt, i enlighet med vad du har talat och sagt: 18Herren (Jahveh) är sen (långsam) till vrede [ordagrant: näsor – det vanligaste uttrycket för vrede är "brinnande näsa", men här står det bara näsor i plural] och rik på nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed), förlåter (lyfter bort) synd och överträdelse, men frikänner inte från skuld, men fastställer fädernas synd över deras söner, över tredje och över fjärde [led]. [2 Mos 20:5-6] 19Förlåt, jag ber dig, detta folks synd efter din stora nåd (omsorgsfulla kärlek, trofasthet – hebr. chesed), så som du har förlåtit detta folk från Egypten och till nu."
20Och Herren (Jahveh) svarade. "Jag har förlåtit i enlighet med ditt ord. 21Och likväl (så sant som) jag lever och hela jorden är full av Herrens (Jahvehs) härlighet, 22sannerligen, alla dessa män som har sett min härlighet och mina tecken som jag gjorde i Egypten och i öknen, men likväl har prövat mig dessa tio gånger, och inte lyssnat till min röst.
[Talet tio är ett fullhetstal och kan här ses som att nu är deras överträdelser fullständiga, syndens mått är rågat, därför kommer nu domen som gör att den vuxna generation som lämnade Egypten inte får komma in i löfteslandet.]
23Med säkerhet ska de inte se landet som jag med ed lovade till deras fäder, inte någon av dem som föraktat mig ska se det. 24Men min tjänare Kaleb, eftersom en annan ande är i honom och han har följt mig helhjärtat, honom ska jag föra in i landet som han vandrade i, och hans säd ska besätta det. [Jos 15:13-19; Dom 1:9-15] 25Nu vistas amalekiterna och kanaanéerna i dalen. Vänd i morgon och gå in i öknen på vägen mot Vasshavet (Röda havet)."
26Och Herren (Jahveh) talade till Mose och till Aron och sa: 27"Hur länge ska jag stå ut med denna onda församling, som fortsätter att knota (klaga) mot mig? Jag har hört Israels söners knot (klagan) som de fortsätter att knota (klaga) mot mig." 28Säg till dem: "Så sant jag lever", förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), "med säkerhet, som ni har talat (det ni har sagt) i mina öron, så ska jag göra mot er (agera i enlighet med era egna ord). 29Era döda kroppar ska falla i denna öken, och alla de av er som blev räknade, efter hela ert antal, från 20 års ålder och uppåt, ni som har knotat (klagat) mot mig, 30ni ska sannerligen inte komma in i landet, för vilket jag lyfte upp min hand så att jag skulle låta er bo där, förutom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son. 31Men era små, om vilka ni sa att de skulle bli ett byte, dem ska jag föra in och de ska känna landet som ni har förkastat. 32Men för er ska era kroppar falla i denna öken. 33Och era söner ska bli ökenvandrare i 40 år och ska bära er vilsenhet till dess era kroppar är förtärda i öknen. 34Efter antalet som ni utforskat (hebr. tor) landet, 40 dagar – en dag för ett år – ska ni bära era synder, 40 år, och ni ska känna (vara intimt förtrogna med) mitt avståndstagande (min ovilja, hur jag hindrar och håller tillbaka er – hebr. tenoa). [Denna konsekvens handlar om en öppen rebelliskhet mot Gud, ordet tenoa används bara här och i Job 33:10 och kommer från hebreiska verbet no som betyder att hindra, förbjuda och hålla tillbaka.] 35Jag Herren (Jahveh) har talat. Med säkerhet ska jag göra detta mot denna onda församling som har samlat ihop sig mot mig. I denna öken ska de förtäras och där ska de dö."
36Och männen som Mose sänt att utforska landet [för att visa på allt gott som Gud gett, se 4 Mos 13:2] och som, när de återvände, fick hela församlingen att knota (klaga) mot honom, genom att avlämna en ond rapport mot landet, 37dessa män som avlämnade en ond rapport om landet, dog av pesten inför Herren (Jahveh). 38Men Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son, förblev levande av dessa män som hade gått och utforskat landet.
39Och Mose talade dessa ord till Israels söner men folket sörjde mycket. 40Och de steg upp tidigt på morgonen och gick upp på bergets topp och sa: "Här är vi och ska gå upp till platsen som Herren (Jahveh) har lovat, för vi har syndat."
41Men Mose sa: "Varför överträder ni nu Herrens (Jahvehs) befallning? Det kommer inte att lyckas (ni får ingen framgång). 42Gå inte upp för Herren (Jahveh) är inte bland er, så att ni inte slås ner framför era fiender. 43Det finns amalekiter och kanaanéer framför er och ni kommer att falla för svärd. Eftersom ni har vänt er bort från att följa (vänt ryggen till) Herren (Jahveh) ska Herren (Jahveh) inte vara med er."
44Men de dristade sig till (oöverlagt och högmodigt beslutade de sig; ordagrant "de svällde" – hebr. afal) att gå upp på bergets topp, likväl lämnade inte Herrens (Jahvehs) förbundsark och Mose lägret. 45Amalekiterna och kanaanéerna som bodde i bergsbygden kom ner och slog dem och slog ner dem ända till Chorma.
Matt 26:47-68
Med svärd och påkar
I natten kommer Judas och en stor skara med svärd och påkar för att gripa Jesus.
©FreeBibleImages.org
50Jesus sa till honom: "Min kamrat, du är här av en anledning ..."
[Meningen är inte fullständig, det är en "aposiopesis". I stället för att skriva "du är här av en anledning – gör vad du ska göra" eller "gör det inte" förstärks bilden för läsaren. Det kan också vara ett sätt att visa på att samtalet avbryts och man kommer fram för att gripa Jesus.
Här används inte heller det vanliga ordet för vän och ömsesidig vänskap, gr. philos, utan hetairos som kan översättas med kamrat eller kompanjon. Ordet användes också inom judendomen för någon som var kvalificerad att vara en religiös lärare, men ännu inte var officiellt ordinerad. Att Jesus använder detta ord här kan visa på en utsträckt hand, Jesus vill vara vän, men vänskapen behöver bekräftas. De två andra gångerna ordet används i Nya testamentet är Matt 20:13 och Matt 22:12. I båda dessa verser visar det sig att den andra parten har onda intentioner.]
Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom.
Petrus drar sitt svärd.
©FreeBibleImages.org
[Det var Petrus som utdelade hugget mot tjänaren som hette Malkus, se Joh 18:10. Petrus siktade troligen inte på örat utan på halsen, men Malkus duckar så att bara örat träffas. Läkaren Lukas beskriver också hur han helas av Jesus, se Luk 22:51. Att det bara är Johannes som nämner namnen på de inblandade, kan bero på att han skriver sitt evangelium när Petrus redan är död. De övriga evangelieförfattarna måste vara försiktigare. De vill inte utlämna Petrus namn eftersom det kunde få juridiska följder för honom.]
52Då sa Jesus till honom: "Lägg tillbaka ditt svärd. Alla som drar svärd ska dödas med svärd. 53Tror du inte att om jag bad min Fader skulle han genast skicka mer än tolv legioner änglar till min hjälp? [En legion var den romerska militärens högsta enhet på omkring 6 000 soldater. Tolv legioner motsvarar alltså ett antal på minst 72 000 änglar, se Apg 10.] 54Men hur skulle då Skrifterna kunna uppfyllas som säger att detta måste hända?" [Jes 53; Dan 9:26; Sak 12-13]
55I samma stund sa Jesus till folkskaran: "Som mot en brottsling (rövare som rånade och överföll människor) har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Dag efter dag satt jag i templet och undervisade utan att ni grep mig. 56Men allt detta har hänt för att profeternas skrifter skulle uppfyllas." Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.
Falska anklagelser
57[Stora rådet, Sanhedrin, det högsta beslutande organet bland judarna med 71 medlemmar från fariséerna och saddukéerna, var helt eller delvis samlat hemma hos översteprästen och väntade på att Jesus skulle föras dit, se vers 3. Rådet kunde aldrig på eget initiativ lägga fram en anklagelse, bara om vittnen kom och begärde att få sin sak prövad togs frågan upp. Det var därför någon var tvungen att ange honom och man behövde även vittnesmål mot Jesus.]
[Även Johannes var i Kaifas hus. Det var han som hade talat med tjänsteflickan som vaktade porten som då släppt in Petrus, se Joh 18:15-27.]
59Översteprästerna och hela rådet [Sanhedrin] sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden, 60men de lyckades inte trots att många falska vittnen trädde fram. Till sist trädde två män fram 61som sa: "Han har sagt att han kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar."
Översteprästernas dom: "Han är skyldig!" Målning av Nikolaj Ge.
64Jesus svarade: "Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta ska ni få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens skyar."
65Då slet översteprästen sönder sina kläder.
[Att slita sönder sina kläder var det judiska uttrycket för att visa häftig sorg eller fasa, se 1 Mos 37:29, 34; 2 Kung 18:37; 19:1; Jer 41:5; Apg 14:14. Här används det generella grekiska ordet för kläder, himation. I pluralformen beskriver det ofta både de innersta kläderna, tunikan, och manteln som var ytterplagget. Utifrån Mark 14:63 förstår vi att det här syftar på de två tunikorna som välbärgade personer bar, se Mark 6:9. Ordet "slita sönder" förstärker att det var en dramatisk scen. Översteprästen tog tag i halslinningen med sina händer och rev upp sina båda tunikor någon decimeter. Torah förbjöd översteprästen att riva sönder sina kläder för privat sorg, se 3 Mos 10:6; 21:10. Dock verkar detta vara tillåtet då han agerade som en domare och uttryckte sin förskräckelse över en hädelse som yttrats i hans närvaro.]
Han sa: "Han har hädat. Vad behöver vi nu ha fler vittnen till? Ni har nu själva hört hädelsen. 66Vad säger ni?"
De [översteprästerna som var samlade i Stora rådet] svarade: "Han förtjänar döden." 67Sedan spottade de honom i ansiktet [ett uttryck för det största förakt] och slog honom, och några gav honom örfilar 68och sa: "Profetera för oss, den Smorde (Messias, Kristus)! Vem var det som slog dig?"
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
