Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - lördag 26/12

Hes 46, Upp 16:1-21

Hes 46

1Så säger Herren Gud: Den inre förgårdens port, den som vetter åt öster, ska vara stängd under de sex arbetsdagarna, men på sabbatsdagen ska den öppnas. Likaså ska den öppnas på nymånadsdagen. 2Då ska fursten utifrån gå in genom portens förhus och ställa sig vid portens dörrpost. Prästerna ska förrätta hans brännoffer och hans gemenskapsoffer, och han ska tillbe på portens tröskel och sedan gå ut. Men porten ska inte stängas förrän på kvällen. 3Folket i landet ska på sabbater och nymånader tillbe inför Herren vid ingången till samma port. 4Brännoffret som fursten ska bära fram åt Herren på sabbatsdagen ska utgöras av sex felfria lamm och en felfri bagge. 5Som matoffer ska han bära fram en efa till baggen och till lammen så mycket han vill ge som matoffer, och till varje efa ska han offra en hin [3,5 liter] olja. 6På nymånadsdagen ska han bära fram en felfri ungtjur, sex lamm och en bagge, alla felfria. 7Som matoffer ska han offra en efa till tjuren och en efa till baggen och till lammen så mycket han vill ge, och till varje efa ska han offra en hin [3,5 liter] olja. 8När fursten vill gå in, ska han gå genom portens förhus, och samma väg ska han gå ut igen.
     9När folket i landet kommer inför Herrens ansikte vid högtiderna, ska den som har gått in genom norra porten för att tillbe gå ut genom södra porten, och den som har gått in genom södra porten ska gå ut genom norra porten. Ingen ska gå tillbaka genom samma port som han har kommit in genom, utan han ska gå ut genom den motsatta. 10När de går in ska fursten gå in tillsammans med dem. När de går ut ska de gå ut samtidigt.
     11Vid fester och högtider ska matoffret vara en efa till varje tjur och en efa till varje bagge och till lammen så mycket han vill ge, samt en hin [3,5 liter] olja till varje efa. 12När fursten vill offra ett frivilligt offer, vare sig det är ett brännoffer [3 Mos 1:1-17] eller ett gemenskapsoffer [3 Mos 3:1]som frivilligt offer åt Herren, ska man öppna för honom den port som vetter åt öster, och han ska offra sitt brännoffer och sitt gemenskapsoffer så som han brukar göra på sabbatsdagen. Därefter ska han gå ut, och man ska stänga porten efter honom.
     13Varje dag ska du som brännoffer åt Herren bära fram ett felfritt årsgammalt lamm. Du ska offra ett sådant varje morgon. 14Till det ska du varje morgon som matoffer bära fram en sjättedels efa [4 liter] samt en tredjedels hin [1,2 liter] olja för att fukta mjölet. Detta matoffer åt Herren ska vara en bestående stadga och gälla för alltid. 15De ska offra lammet och matoffret och oljan varje morgon som ständigt brännoffer.
     16Så säger Herren Gud: Om fursten ger någon av sina söner en gåva av sin arvedel, ska det tillhöra hans söner. Det är deras egendom som arv. 17Men om han ger en gåva av sin arvedel åt någon av sina tjänare, ska den tillhöra tjänaren fram till friåret. Då ska den återgå till fursten. Hans arv tillhör endast hans söner. Dem ska det tillhöra. 18Fursten får inte ta något av folkets arvedel så att han tränger ut dem från deras egendom. Endast av sin egen egendom ska han låta sina söner ärva, för att ingen av mitt folk ska trängas undan från den egendom som är hans."
     19Han förde mig genom den ingång som låg vid sidan om porten till de heliga tempelkamrar som var bestämda för prästerna och som vette åt norr, och jag såg att det fanns en plats längst in mot väster. 20Han sa till mig: "Detta är den plats där prästerna ska koka skuldoffret och syndoffret och där de ska baka matoffret för att inte behöva bära ut det på den yttre förgården och därmed göra folket heligt."
     21Därefter förde han mig ut på den yttre förgården och lät mig gå fram till förgårdens fyra hörn, och jag såg då att i vart och ett av förgårdens hörn fanns en gård. 22I förgårdens fyra hörn fanns kringbyggda gårdar, 40 alnar långa och 30 alnar breda. De fyra hörngårdarna var lika stora. 23Runt omkring dem gick en mur, runt omkring alla fyra, och nertill i muren runt omkring hade man inrättat eldstäder för kokning. 24Han sa till mig: "Detta är de kök där templets tjänare ska koka folkets slaktoffer."

Upp 16:1-21

De sju vredesskålarna
1Sedan hörde jag en stark röst [Guds röst] från templet säga till de sju änglarna: "Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden."

[Det finns likheter mellan de sju basundomarna i kapitel 8-9 och vredesskålarna i detta kapitel. Basunerna är en varning inför själva domen som kommer i skålarna. Båda serierna berör samma områden och följer samma ordning, dock innebär skålarna en ökad omfattning. Basunerna påverkar en tredjedel av jorden, havet och floderna, medan skålarna påverkar hela jorden. En annan skillnad är att nu riktar sig domarna också specifikt mot vilddjuret och dem som tillber honom, se vers 2, 10, 13. När basundomarna ljöd verkar inte vilddjuret ännu ha blivit uppenbarat.
    Båda serierna har ett avbrott. Vid basundomarna sker det mellan de fyra första och de tre sista. En örn flög och proklamerade tre ytterligare verop, se Upp 8:13. I serien med vredesskålar kommer däremot avbrottet mellan de tre första och de fyra sista. En ängel och altaret för en dialog, se vers 5-7. Letar man efter kiastiska mönster ger detta en fin inramning av dessa två serier: 4-3 och 3-4. I både basun- och vredesdomarna finns en tydlig igenkänning av plågorna mot Egypten, se 2 Mos 7-10.]

Första skålen – bölder
2Den förste ängeln gick bort och tömde sin skål över jorden. Onda (otäcka) och smärtsamma bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.

[Den första basunen påverkar också jorden, se Upp 8:7. Bölderna motsvarar den sjätte plågan mot Egypten, se 2 Mos 9:9-11.]

Andra skålen – haven förvandlas till blod
3Den andre [ängeln] tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.

[Den andra basunen påverkade också haven, se Upp 8:8-9. Den andra och tredje skålen motsvarar den första plågan mot Egypten, se 2 Mos 9:9-11.]

Tredje skålen – sötvattnet förvandlas till blod
4Den tredje [ängeln] tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod.

[Den tredje basunen påverkade också sötvattnet, se Upp 8:10-11.]

5Jag hörde också en vattnets ängel säga:
"Rättfärdig är du (i alla dina beslut och domar),
    du som är och som var, du helige!

[Frasen "och som kommer", se Upp 1:8; 4:8, saknas här och i Upp 11:17 eftersom Jesus är i en process att fullborda allt och komma tillbaka.]

6De har utgjutit de heligas (ditt folks) blod och profeters blod [ända sedan Abel],
    och därför har du gett dem blod att dricka.
    Det är de värda (de får vad de förtjänar)."
7Jag hörde altaret säga: "Ja, Herre Gud Allsmäktig,
    sanna och rätta är dina domar."

[Tidigare hade Johannes sett martyrernas själar under altaret, se Upp 6:9. Det kan vara deras röst som hörs. I Upp 9:13 hörs också en röst från de fyra hornen på altaret.]

Fjärde skålen – solen sveder
8Den fjärde [ängeln] tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld. 9Människorna brändes av stark hetta och hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. Men de omvände sig inte så att de gav honom äran.

[Den fjärde basunen påverkade också solen, se Upp 8:12. Då förmörkades en tredjedel av himlen, nu bränner i stället solen hetare. Det är tydligt att det blir dramatiska förändringar i klimatet. Det motsvarar den nionde egyptiska plågan, se 2 Mos 10:21-29.]

Femte skålen – mörker
10Den femte [ängeln] tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan (plågan, ångesten) 11och hädade himlens Gud för sina smärtor (plågor) och sina bölder. Men de omvände sig inte från sina gärningar.

[Den femte basunen rörde demoniska makter som släpps lösa från avgrundens brunn. Solen och himlen förmörkas, se Upp 9:1-3. Smärta/plågor är samma ord som i Upp 21:4.]

Sjätte skålen – kriget från Eufrat

Megiddo (Harmagedon) ligger vid inloppet till den enda bergspassagen mellan kusten och inlandet.

12Den sjätte [ängeln] tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen öppnades för kungarna från Östern.

13Sedan såg jag tre orena [onda] andar som liknade paddor komma ut ur
    drakens mun [Satan],
    vilddjurets mun [Antikrist, se Upp 13:1-10] och
    den falske profetens mun [Upp 13:11-18].
14De är onda andar som gör tecken [påverkar och influerar opinionen]. De drar ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.

[Den andra egyptiska plågan var grodor, se 2 Mos 8. Den sataniska treenigheten, med hjälp av demonisk kraft, kommer att påverka världens ledare att samla sina arméer.]

Vy från Megiddo mot nordost. I bergen till vänster ligger Nasaret och Jisreelslätten.

15Se, jag kommer som en tjuv. Salig (lycklig, välsignad) är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans skam. [Jesus ger nu samma varning som han gett förut, se Matt 24:43. Hans ankomst kommer att ske plötsligt och oväntat, se 2 Pet 3:10.]

16De samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon.

[Den första delen av Harmagedon, ordet "har", betyder kulle på hebreiska. Har-Magedon är alltså det hebreiska namnet på den forntida staden Megiddo vid sydvästra Jisreelslätten. Staden var strategiskt viktig, eftersom den kontrollerade handelsvägen Via Maris som förband Egypten med Damaskus och Orienten. Vid staden ligger inloppet till den enda bergspassagen som är framkomlig med häst och vagn. Den stormakt som hade kontroll över Megiddo styrde världshandeln. Under Gamla testamentets tid skedde många strider här, se Dom 5:19; 2 Kung 23:29. Det är här vid denna historiskt viktiga plats som arméerna samlas för att sedan strida mot Jerusalem, se Upp 17:12-14.]

[Den sjätte basunen berör floden Eufrat, se Upp 9:13-14.]

Sjunde skålen – det är fullbordat
17Den sjunde [ängeln] tömde sin skål över luften. En stark röst gick ut från tronen i templet: "Det har skett." 18Det kom blixtar och dån och åska och en så stor jordbävning att något liknande aldrig har hänt så länge människan har funnits på jorden, så stor och väldig var jordbävningen. 19Den stora staden [syftade i Upp 11:8 på Jerusalem, senare är det staden Babylon, se Upp 17:18; 18:10, 16 – kan även syfta på Rom] rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. [Tidigare har det också skett jordbävningar, en där en tiondel av Jerusalem kollapsade, se Upp 11:13.] Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. 20Alla öar flydde, och bergen fanns inte mer. 21Stora hagel, tunga som talenter [omkring 30 kg], föll från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan eftersom den var mycket svår.

[Den sjunde och sista basunen indikerar att slutet har kommit, se Upp 11:15-19. Jordbävning och hagel förändrar jorden, Jerusalem är den enda staden som verkar finnas kvar. Motsvarar den sista plågan och befrielsens natt i Egypten, se 2 Mos 11-12.]





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)