Onsdag 23/12
1 Joh 4:7-21
Gud är kärlek 7[Följande sektion (vers 7–21) genomsyras av den kärlek som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig. Ordet kärlek (gr. agape) och att älska (gr. agapao) förekommer här 27 gånger av brevets totalt 43 gånger.]
Mina älskade!
Låt oss (vi borde) älska varandra [osjälviskt och utgivande],
för kärleken kommer från Gud.
Den [var och en] som älskar är född av Gud
och känner [har en personlig relation med] Gud.
8Den som inte älskar [osjälviskt och utgivande]
känner inte [har inte personligen lärt känna] Gud, för Gud är kärlek [osjälvisk, utgivande och rättfärdig kärlek – gr. agape].
[Denna fras av Johannes – "kärlekens apostel" – återfinns bara här och i vers 16.]
9Så (genom/i detta) uppenbarades Guds kärlek till oss:
att Gud sände (ordagrant: har sänt) sin ende (sin enfödde) [helt unike] Son till (in i) världen för att vi skulle leva genom honom.
10Detta är kärleken (kärleken finns i detta):
inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss
och sänt sin Son som försoning för våra synder.
[Guds kärlek (gr. agape) – som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig – har sitt ursprung i Gud själv och visar sig konkret genom att han gav sin ende Son, se [Joh 3:16].]
11Mina älskade!
Om Gud har älskat oss så [högt],
då är vi skyldiga att älska varandra [med samma osjälviska och utgivande kärlek].
12Ingen har någonsin [ännu] sett (skådat; uppmärksamt studerat) Gud!
Om vi älskar (skulle älska) varandra, då förblir (bor) [lever] Gud i oss,
och hans kärlek är fullkomnad [har steg för steg nått sin fulla mognad och sitt mål] i oss.
13Så (genom/i detta) vet vi [genom personlig erfarenhet] att vi förblir i honom och han i oss:
att han har gett oss av sin Ande [som bor i oss och har sitt ursprung i honom].
14Och vi har [själva] sett (skådat; uppmärksamt studerat) [Jesus, se [1 Joh 1:1; 4:9-10]],
och vittnar [hela tiden aktivt] om att Fadern har sänt sin Son som världens Frälsare (Befriare).
15Om någon bekänner [skulle instämma och säga samma sak som Guds ord] att Jesus är Guds Son,
förblir (bor) Gud [ständigt] i honom och han i Gud.
16Och vi har [personligen] lärt känna och trott (kommit till tro; förtröstat) på den kärlek Gud har till (i, inom) oss. Gud är kärlek [se vers 8]
och den som förblir (är kvar) [ständigt lever] i kärleken [som är osjälvisk och utgivande], han förblir i Gud och Gud förblir i honom.
17I detta [att vi är förenade med honom, se vers 16] har [den osjälviskt utgivande] kärleken fullkomnats [steg för steg nått sin fulla mognad och sitt mål, se vers 12] hos oss, så att vi kan ha frimodighet [vara rättframma och möta honom med tillförsikt] på domens dag – för precis [så] som han [Jesus] är, [så] är också vi i den här världen. [[1 Joh 3:21; Heb 10:19]]
18Rädsla (fruktan) finns inte i [kan inte samexistera med] kärleken [som är osjälvisk och utgivande], istället kastar (driver) den fullkomliga (mogna) kärleken ut rädslan, eftersom rädslan har att göra med straff (plåga). Men den som fruktar [är rädd för domens dag, se vers 17] har inte fullkomnats (nått sin fulla mognad) i kärleken.
[Jesu efterföljare tillhör honom och behöver inte vara rädda för att möta honom på domens dag, se [Joh 5:24]. Jesus, som nu sitter på Faderns högra sida i himlen, har redan tagit all synd på sig när han betalade priset på Golgata. Vi blir förlåtna genom att ta emot frälsningens gåva redan nu, här på jorden, se [Joh 3:16-17; Apg 2:38; Rom 10:9]. Denna förlåtelse och kärlek påverkar också relationerna till människor omkring oss, se [2 Kor 2:14].]
19Vi älskar [osjälviskt och utgivande – Gud själv, människor och hela hans skapelse, se vers 11 och 20]
därför att han först har älskat oss.
20Om någon säger (skulle säga): "Jag älskar Gud",
men hatar (skulle avsky) sin broder, då är han en lögnare.
För den som inte [osjälviskt och utgivande] älskar sin broder som han har sett,
kan inte älska Gud som han inte har sett.
21Och detta bud har vi fått från honom: att den som älskar Gud, han ska (borde) också älska sin broder [[Joh 13:34]].
Kvartbibel (bibelsällskapets plan)