
Lertavla från 1800-1900 f.Kr. (över 1200 år tidigare än händelserna i Daniels bok). En elev har ritat en kvadrat och räknat ut diagonalens längd med sex decimalers noggrannhet på en lertavla som hölls i handen! Liknande kurser i algebra ingick troligtvis i Daniels utbildning. Babyloniernas talsystem har basen 60. Det är anledningen till att ett varv än i dag delas in i 360 grader (6 x 60), att timmar har 60 minuter och minuter har 60 sekunder. (Lertavlan benämns YBC7289, och är en av 45 000 artiklar som ingår i universitetet Yales babyloniska samling.)
2Så kungen tillkallade sina:
spåmän (skrivare, från ordet för penna),
besvärjare (exorcister, medier som talade med andar),
trollkarlar (sysslade med ockult häxkonst) och
drömtydare (kaldéer, ett folkslag men också benämningen på en välutbildad elit och prästerskap i Babylon, de spådde framtiden baserat på matematiska beräkningar och stjärnornas rörelser).
[Alla dessa fyra klasser av visa fungerade som rådgivare för kungen. De var också präster för olika avgudar. Kaldéerna var kända för att studera månen, stjärnor, planeter och kometer. Allt detta dokumenterades väl på tiotusentals lertavlor. Många av dem finns på museum runt om i världen. Naburimannu, en babylonisk astronom från den här tiden, lyckades beräkna årets längd till 365 dagar, 6 timmar, 15 minuter och 41 sekunder – bara 26 minuter och 55 sekunder för långt.]
Han ville att de skulle berätta för honom vad han hade drömt. De kom in och stod framför kungen. 3Han sa till dem: "Jag hade en dröm som oroade mig (skakade min ande), och jag vill veta vad jag drömt."
[Vid den här tiden förknippades drömmar ofta med budskap från gudarna.]
4Då talade drömtydarna (kaldéerna) till kungen på arameiska [från och med nu till och med kapitel 7 är också boken skriven på kaldéernas vardagliga språk arameiska]: "Må kungen leva för evigt! Berätta drömmen för dina tjänare så ska vi tyda den."
5Kungen [Nebukadnessar] svarade dem: "Mitt beslut står fast. Ni ska berätta för mig vad jag drömt och vad det betyder. Om ni inte gör det ska ni slitas i stycken och era [familjers] hus ska [demoleras och] bli till grushögar. [Se även [Dan 3:29; Esra 6:11], där samma ord används. Än i dag rivs dömda brottslingars hus i vissa delar av Mellanöstern för att utplåna deras minne. I antiken finns även exempel där tempel och hus har raserats och gjorts om till offentliga toaletter för att förödmjuka och vanära den tidigare ägarens namn, se [2 Kung 10:27].] 6Men om ni berättar drömmen och ger uttydningen, ska jag ge er gåvor, en belöning [en speciell bonus, befordran] och stor ära. Berätta nu drömmen och vad den betyder!"
[Det arameiska ordet azda, som översatts att beslutet "står fast" i vers 5, är ovanligt och används bara här och i vers 8. Ibland har det tolkats som att det kommer från roten azad och då översatts "är borta från mig", vilket lett till tolkningen att Nebukadnessar glömt vad han drömt. Dock är det inte troligt eftersom drömtydarna i vers 7 försöker få kungen att berätta drömmen.]
7De svarade för andra gången: "Konung, säg vad du drömt till dina tjänare, så ska vi ge uttydningen."
8Kungen [Nebukadnessar] svarade: "Jag förstår nog hur det ligger till, ni försöker bara vinna tid eftersom ni vet att mitt beslut står fast. 9Om ni inte berättar min dröm finns det bara en utgång för er [en dom – döden]! Ni har konspirerat tillsammans för att berätta lögner och förleda mig, i tron att situationen ska ändra sig. Berätta därför vad jag drömt, då vet jag att ni också kan ge den rätta uttydningen!"
[Varför är Nebukadnessar villig att döda alla sina visa män och rådgivare? För det första visade deras oförmåga att berätta om drömmen att de inte hade kontakt med gudarna som de utgav sig för att ha. För det andra hade drömmen gjort Nebukadnessar oroad, se vers 1. Drömmen om en människoliknande staty som krossades var olycksbådande. Nebukadnessar hade nyligen kommit till makten, kanske planerades en kupp mot honom. Detta var inte ovanligt vid den här tiden; två av de tre efterföljande regenterna blev lönnmördade direkt vid sin tronbestigning. Nebukadnessar kan ha tolkat drömmen som en varning att det fanns en förrädare bland hans närmsta rådgivare.]
10Då svarade drömtydarna (kaldéerna): "Det finns ingen människa på jorden som kan tala om det kungen begär. Aldrig har någon kung, hur stor han än varit, begärt något sådant av en spåman, besvärjare eller drömtydare. 11Det kungen begär är omöjligt. Bara gudarna kan uppenbara detta för kungen, men gudarna bor inte bland människorna (ordagrant: 'deras hem/boning är inte med kött')."
12När kungen hörde deras svar blev han rasande, alldeles ursinnig, och befallde att alla visa [generell term för den höga sociala och religiösa klass som fanns nära kungen, se [Dan 2:2]] i Babylon skulle dödas. 13Befallningen kungjordes, och alla visa var på väg att bli avrättade. [Det arameiska verbet är i particip, vilket indikerar hur händelserna är nära förestående.] Man sökte också efter Daniel och hans vänner, för att också avrätta dem [eftersom de också räknades till denna grupp].
Daniel ber
14Då talade Daniel med visa, väl valda ord till Arjoch, som ansvarade för kungens alla bödlar och som var utsänd att döda alla visa i Babel. 15Han sa till Arjoch, kungens befälhavare: "Varför är kungens befallning så brådskande (sträng)?" Arjoch förklarade då situationen för Daniel. 16Daniel gick in till kungen [Nebukadnessar] och bad om att få tid på sig, så skulle han berätta vad drömmen betydde.
17Sedan skyndade Daniel hem och berättade vad som hänt för sina vänner Hananja, Mishael och Asarja. 18Han uppmanade dem att bönfalla himlarnas Gud att visa dem nåd och hjälpa dem förstå hemligheten, så att inte han och hans vänner och alla andra visa i Babylon skulle mista livet. 19Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himlarnas Gud. 20Daniel sa: "Prisa (välsigna) Guds namn från evighet till evighet,
för han har vishet och makt!
21Han bestämmer tider (generell tid, dagar, år) och stunder (en speciell tidsperiod, skiften – säsonger),
avsätter och tillsätter kungar.
[Vilket Nebukadnessars dröm handlar om.]
Han ger de visa deras vishet,
och de förståndiga deras förstånd.
22Han avslöjar det som är djupt och fördolt.
Han vet vad som finns i mörkret,
och hos honom bor ljuset.
23[Daniel avslutar nu bönen med tacksägelse. Bönen blir också mer personlig och orden jag, min, du, vi och oss används.]
Till dig, mina fäders Gud, riktar jag mitt tack och pris,
för du har gett mig vishet och kraft.
[Jag erkänner att det är från dig detta bönesvar kommer.]
Du har nu låtit mig få veta det vi bad dig om.
För du har låtit oss veta svaret på kungens fråga [hans dilemma]."
Daniel tyder drömmen
24Då gick Daniel till Arjoch, han som hade fått uppdraget av kungen [Nebukadnessar] att avrätta alla de visa i Babylon. Daniel sa till honom: "Döda inte de visa i Babylon! För mig till kungen så ska jag berätta vad drömmen betyder (ge uttydningen)." 25Arjoch tog på en gång med sig Daniel till kungen [Nebukadnessar] och sa: "Jag har funnit en man bland de judiska fångarna som kan tyda drömmen!"
[Daniels osjälviskhet visar sig när hans första ord till Arjoch är att inte förgöra "alla visa i Babylon". Detta står i kontrast till Arjoch, som verkar vilja ta åt sig äran genom att säga att "han har hittat en man". Dock kan man ana hans entusiasm över att det oangenäma uppdraget att avrätta alla visa inte behöver utföras.]
26Kungen svarade Daniel, som hade fått namnet Belteshassar: "Kan du säga mig vad jag drömt och också uttyda drömmen?"
27Daniel svarade kungen: "Den hemlighet som kungen begär att få veta är något som inga visa män, besvärjare, spåmän (skrivare, från ordet för penna) eller astrologer (från ordet att rista, avgöra och utröna) kan uppenbara. 28Däremot finns det en Gud i himlen som uppenbarar (förklarar) det som är dolt. Han har låtit kung Nebukadnessar få veta vad som ska hända i framtiden (de sista dagarna, ordagrant "slutet av dagarna"). Detta är din dröm, de syner du såg i ditt huvud när du låg på din bädd:

Nebukadnessar såg en staty i sin dröm.
29När du, o konung, låg på din bädd kom tankar om vad som ska ske i framtiden, och han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som ska ske. 30Detta mysterium har nu blivit uppenbarat för mig, inte för att jag har större vishet än någon annan levande varelse, utan för att du ska få veta uttydningen och förstå dina innersta tankar. 31O konung, du såg i din syn (dröm) en stor staty framför dig. Den var mäktig (enorm), starkt glänsande – fruktansvärd (skräckinjagande) att se på. [Denna mäktiga koloss som till största delen bestod av metall reflekterade ljuset, vilket gjorde att den strålade.] 32Huvudet på statyn var av rent guld.
Bröstet och armarna av silver.
Buken och höfterna av brons.
33Benen var av järn.
Fötterna delvis av järn och delvis av lera.
[Statyn är uppbyggd av fem olika material: guld, silver, koppar, järn och lera. Materialet i varje sektion, från huvudet ner till fötterna, minskar i värde men ökar i styrka. Det minskade värdet kan tala om moraliskt förfall i de efterföljande rikena. Den ökade styrkan om en ökad grymhet och hårdhet.]
34Medan du såg på statyn, såg du hur en sten höggs ut [från ett berg], dock utan att någon mänsklig hand rörde vid den. [Vilket antyder att Gud gjorde det.] Den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. 35Då krossades alltsammans på en gång, järnet, leran, bronset, silvret och guldet. Allt blev som agnar från tröskplatserna på sommaren. Vinden tog tag i dem och förde bort dem och inget blev kvar. Men stenen som hade träffat statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden.
Uttydningen
36Detta var drömmen. Nu ska vi [ett ödmjukt sätt att säga att tolkningen inte var hans egen, se [Apg 15:28]] berätta vad den betyder:
Rike 1 – Babyloniska riket
37Du, o konung, är den största kungen (Kungars Kung, se [Hes 26:7; Upp 19:16]) [här på jorden]. Himlarnas Gud har gett dig rike, styrka, makt och ära. 38Gud har gett dig alla människor (människors barn), markens vilda djur och himlens fåglar. Du råder över dem varhelst de bor. Du är huvudet av guld.
[Den översta och första delen av statyn identifieras med kung Nebukadnessar själv och hans rike. Det nybabyloniska riket bestod knappt 100 år, fram till 539 f.Kr. I uttydningen används termen kung och kungarike synonymt. Det går inte att ha ett kungarike utan en kung och inte heller en kung utan ett rike.]
Rike 2 – Medo-persiska riket
39Efter dig ska ett annat rike [av silver, se vers 32] uppstå, ett som är svagare (lägre) än ditt.
[Det medo-persiska riket grundades av Kyros som var kung i Persien. Han gifte sig med Mediens kungs dotter och de två folkslagen blev ett rike. Tillsammans besegrade de Babylon 539 f.Kr. De två armarna av silver beskriver fint detta rike som varade i över 200 år. Babylon var en absolut monarki där kungen hade all makt. I det medo-persiska riket stod inte kungen över lagen, se [Dan 6:8, 11, 12, 15].] Rike 3 – Grekiska riket
Sedan ska ett tredje rike av koppar [under Alexander den store] komma och regera över hela jorden.
[Alexander den store började regera 336 f.Kr. Han besegrade mederna och perserna och intog hela den då kända världen fram till sin död, bara 33 år gammal. I [Dan 8:5-8] beskrivs riket som en get med ett stort horn, följt av fyra horn i dess ställe. Det beskriver hur hans rike delades mellan hans fyra generaler. Det grekiska riket bestod i 250-300 år. De grekiska soldaterna hade vapen främst av brons.
Den som inte tror att Bibeln kan innehålla profetia väljer att tolka det andra riket som Medien och det tredje som Persien. Man daterar också Daniels bok till ett sent datum så att den är skriven efter att händelserna har inträffat. Det som dock styrker Bibelns trovärdighet är att Medien och Persien vanligtvis annars benämns som ett rike. De identifieras i klartext som ett rike och representeras av ett djur – baggen, se [Dan 8:20]. Daniels bok ingick också bland de över 900 manuskript som hittades intill Döda havet i Qumran 1947. Det finns fragment från alla tolv kapitlen och de dateras till 150 f.Kr. Detta gör att Daniels bok måste ha varit skriven långt tidigare för att ha kunnat få spridning, kopierats och funnits med i Qumransektens bibliotek.]
Rike 4 – Romarriket
40Det fjärde riket ska bli starkt som järn. På samma sätt som järn tillintetgör och slår sönder allt [i sin väg, är den hårdaste av dessa metaller], ska detta rike krossa som järn, stampa och bryta sönder [alla andra riken]. [Fem synonymer används för att beskriva kraften i detta fjärde rike. Det ska tillintetgöra, slå sönder, krossa, stampa och bryta sönder allt i sin väg.]
[År 65 f.Kr. besegrar den romerska generalen Pompejus Syrien och 30 f.Kr. hade Augustus besegrat Egypten och tagit över Jerusalem. Värdet på metallerna i synen minskar. Det stämmer med hur kejsarens makt i det romerska imperiet var svagare än tidigare riken. Däremot är järnet det hårdaste, vilket överensstämmer med hur dess militära styrka var den starkaste.]
41Du såg att fötterna och tårna var delvis av krukmakarens lera och delvis av järn. [Troligtvis beskrivs blöt lera som krukmakaren använde för att forma kärl, men också nästa steg i processen kan åsyftas i nästa vers. När materialet torkat och bränts i ugn blir det hårt men är skört.] Det betyder att det ska vara ett delat rike. Det kommer att ha något av järnets hårdhet (fasthet), du såg ju att järnet var blandat med lerjord. 42Att tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av lera, betyder att riket delvis ska vara starkt och delvis svagt (bräckligt). 43Du såg järnet blandat med lera, på samma sätt ska folk blanda sig med varandra via mänsklig säd [DNA; via giftermål], men ändå inte hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera. [Till det yttre kan man blanda järn och lera, men det blir ingen bestående förening mellan materialen.]
Guds rike
44Under dessa kungars tid kommer himlarnas Gud att upprätta ett annat rike som aldrig ska förstöras [Guds rike]. Dess makt ska inte överlämnas åt något annat folk [vilket skett i alla de föregående världsimperierna]. Det ska krossa och utplåna alla andra riken, men självt ska det bestå för evigt! 45Du [kung Nebukadnessar] såg ju hur en sten höggs ut från ett berg, men inte genom en mänsklig hand. Stenen krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet.
Den store Guden har uppenbarat för kungen vad som ska ske i framtiden. Drömmen är sann och tydningen tillförlitlig."
[Profetiskt talar vers 35 och 45 om Jesus – hörnstenen, se [Mark 12:10; Ef 2:20; 1 Pet 2:7]. Troende kallas "levande stenar" i Guds husbygge, se [1 Pet 2:4-5]. Se även [Matt 16:15-19].]
46Då föll kung Nebukadnessar ner på sitt ansikte inför Daniel och tillbad. Nebukadnessar befallde att man skulle bära fram ett slaktoffer och tända rökelse till honom. 47Kungen sa till Daniel: "Er Gud är verkligen en Gud över andra gudar, en Herre över kungar och en som uppenbarar hemligheter, eftersom du har kunnat avslöja denna hemlighet." 48Sedan gav kungen Daniel många gåvor och satte honom på en hög position i sitt rike. Nebukadnessar gjorde honom till herre över hela provinsen Babylon, och satte honom över alla de visa i Babylon. 49På Daniels begäran utsåg kungen Shadrak, Meshak och Aved-Nego att förvalta Babels provins, medan Daniel själv stannade vid kungens hov.
Upp 12:1-18
DET STORA DRAMAT GENOM ALLA TIDER (12:1-15:8)
Kvinnan
1[En ny parentes skjuts in i berättelsen. I föregående stycke ljöd den sjunde basunen, se [Upp 11:15-19]. Dess effekter på jorden behandlas först i kapitel 16. I följande stycke beskrivs nu ett antal olika aktörer i historiens avslutning. De beskrivs som tecken, grekiska semeion. Eftersom detta ord används indikeras att vad som följer är symboler som behöver tolkas. Det som beskrivs är kampen mellan Gud och Satan som pågått sedan världens begynnelse. De sju huvudaktörerna i detta kapitel är:
• Kvinnan – det judiska folket, se [Upp 12:1].
• Draken – Satan, djävulen som motarbetar Guds syften och förleder, se [Upp 12:3, 9].
• Sonen – Jesus, som nu sitter vid Guds tron, se [Upp 12:5].
• Mikael – ärkeängeln som strider mot draken, se [Upp 12:7].
• Kvinnans barn – förföljda troende, se [Upp 12:13-17].
• Odjuret från havet – en framtida världsledare, se [Upp 13:2-10].
• Odjuret från jorden – den falske profeten, se [Upp 13:11-18].]
Kvinnan
Ett stort tecken [en stark och tydlig symbol som beskriver den andliga verkligheten] visade sig i himlen:
en kvinna klädd i solen
och med månen under sina fötter
och en krona (segerkrans) av tolv stjärnor på sitt huvud. [I Josefs dröm liknas solen vid hans far Jakob, månen vid hans mor Rakel och hans elva bröder vid elva stjärnor, se [1 Mos 37:9-10]. Vid den här tiden, före fångenskapen i Egypten, utgjorde denna familj hela den begynnande nationen Israel. Gud liknar ofta sitt folk vid en kvinna, se [Hes 16]. Kvinnan symboliserar Guds folk och då främst det judiska folket genom alla tider.]
2Hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovärkar. [Kan syfta på Jesus som var jude och föddes i Betlehem i Israel, men födslovärkarna syftar troligare på det judiska folkets födelse som präglar Gamla testamentets berättelse. Allt från Abrahams kamp, fångenskapen i Egypten, intåget i landet osv.]
Draken
3[Nästa tecken är en eldröd drake. Ord och bilder förmedlar en känsla. När den helige Ande liknas vid en duva återspeglar det frid, se [Joh 1:32]. En drake eller ett rytande lejon ger däremot en känsla av obehag.]
Ännu ett tecken [en symbol] visade sig i himlen, och se: en stor eldröd drake med sju huvuden och tio horn och sju kronor (kungliga diadem) på sina huvuden.
[I Daniels profetia beskrivs hur det fjärde och sista odjuret har tio horn. Det slår ner tre kungar, så att det bara finns sju kvar, vilket de sju kronorna troligen refererar till, se [Dan 7:7-8; 7:23-24].]
4Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av himlens stjärnor, och han kastade ner dem på jorden. [Eftersom detta stycke tydligt talar i bilder, står "stjärt" för konsekvenser. Ett liknande uttryck är "i kölvattnet av". Stjärnor kan syfta på änglar eller människor, och då ofta ledare. Är det samma händelse som beskrivs mer i detalj i vers 7-9 syftar stjärnorna på änglar, se även [Dan 8:10].]
Draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn så snart hon hade fött det.
[Den röda draken identifieras som Satan, se vers 9. Genom historien har striden pågått. Direkt efter syndafallet talas om denna strid mellan ormen och kvinnans säd, se [1 Mos 3:15]. Evas förstfödde, Kain, mördade sin bror. Kains släkt blev allt värre fram till Noas dagar och Gud var tvungen att gripa in. När Jesus föddes dödade Herodes den store alla pojkar som var två år eller yngre i Betlehem, se [Matt 2:16].]
Sonen
5Hon födde ett barn, en Son som ska styra alla folk med järnspira. [En tydlig referens till Jesus, se [Ps 2:9; Upp 19:15]] Hennes barn [Sonen] rycktes upp till Gud och hans tron. [Jesus uppstod och sitter i dag på Faderns högra sida.]
6Kvinnan flydde då ut i öknen, där hon har en plats som Gud berett för henne så att hon fick sitt uppehälle där i 1 260 dagar [motsvarar 3,5 år – 42 månader med 30 dagar i varje månad]. [Flykten beskrivs mer i detalj i vers 13-14.]
Satan kastas ut från himlen
7[I Jobs bok beskrivs hur Satan, Åklagaren, träder fram tillsammans med Guds söner inför Gud i himlen, se [Job 1:6-11; 2:1-6]. Även i [Sak 3:1-2] beskrivs hur han anklagar översteprästen Josua. Se även [Luk 10:18; Jes 14:11-17; Ef 6:12].]
Ett krig bröt ut i himlen. [Ärkeängeln] Mikael [som speciellt är satt att vaka över Israel, se [Dan 12:1; Jud 1:9]] och hans änglar stred mot draken, och draken och hans änglar stred mot dem. 8Men draken var inte stark nog och ingen plats fanns längre för dem i himlen. 9Så den store draken – den urtida ormen [som förledde Adam och Eva i Edens lustgård, se [1 Mos 3:1, 4]; Leviatan, se [Jes 27:1]], han som kallas djävulen (någon som söndrar och splittrar – gr. diabolos) och Satan (hebreiskt ord som betyder "motståndare" eller "åklagare"), han som vilseleder hela världen – kastades ner på jorden, och hans änglar med honom. 10Då hörde jag en stark röst i himlen som sa: "Nu är det fullbordat:
Frälsningen
och kraften
och vår Guds rike
och auktoriteten hos hans Smorde (Messias, Kristus) har kommit.
[Jesus har blivit smord som kung och fått all makt.]
För våra bröders åklagare,
han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud,
har kastats ner.
11De besegrade honom
på grund av Lammets blod och
på grund av budskapet i deras vittnesbörd.
De hade inte sitt liv så kärt
att de undvek döden.
12Jubla därför, ni himlar
och ni som bor i dem.
Men fasa ska drabba jorden och havet,
för djävulen har kommit ner till er.
Han är ursinnig,
då han vet att hans tid är kort."
13När draken såg att han var nerkastad på jorden, förföljde han kvinnan som hade fött Sonen. 14Men kvinnan fick den stora örnens båda vingar för att flyga ut till sin plats i öknen, där hon skyddad från ormen får sitt uppehälle under en tid, tider och en halv tid [3,5 år].
[Flykten till öknen, som omnämndes i vers 6, beskrivs nu mer detaljerat. Bilden med örnen och öknen är bekant. När Gud samtalar med Mose, efter uttåget ur Egypten, använder han just bilden med "örnvingar" för att beskriva hur han förde dem tryggt genom öknen fram till Sinai berg, se [2 Mos 19:4]. Eftersom örnen beskrivs som "den stora örnen", kan den syfta på örnen som beskrivs i [Upp 8:13]. Läser man Jesu tal om den sista tiden i Matteus 24-25 parallellt med Uppenbarelseboken, kan det vara nu som Jesu uppmaning i [Matt 24:16] om att fly till bergen går i uppfyllelse.
Detta är enda gången uttrycket "en tid, tider och en halv tid" används i Uppenbarelseboken. Uttrycket återfinns i Daniels bok, se [Dan 7:25; 12:7]. Utifrån parallellstället motsvarar tiden 1 260 dagar, se [Upp 12:6]. Tiden 3,5 år beskrivs på tre olika sätt i ett kiastiskt mönster:
42 månader – [Upp 11:2].
1 260 dagar – [Upp 11:3].
1 260 dagar – [Upp 12:6].
En tid, tider och en halv tid – [Upp 12:14].
42 månader – [Upp 13:5].]
15Ormen sprutade då vatten ur sin mun som en flod efter kvinnan, för att svepa bort henne med floden. 16Men jorden hjälpte kvinnan, den öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutade ur sin mun. [På liknande sätt som Egyptens här, som förföljde Israel vid uttåget från Egypten, gick under genom ett naturens under, kommer även nu jorden genom ett Guds under i naturen Israel till hjälp.] 17I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot resten av hennes avkomma (gr. sperma), mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.
[Draken har blivit besegrad gång på gång. - Först drevs han ut ur himlen, se vers 4, 7-9.
- Sedan misslyckas han att förgöra kvinnans son, se vers 4-5.
- När han försöker förgöra kvinnan själv i hennes tillflyktsplats, misslyckas han igen, se vers 6, 13-16.
Hans sista försök blir att strida mot hennes övriga barn. Dessa "övriga barn" är de kristna. Beroende på tolkning innefattar det brevets mottagare i de sju församlingarna, och kristna genom alla tider eller bara de som kommer till tro under den sista vedermödan.
Detta och nästa kapitel uppfyller den uråldriga profetian från [1 Mos 3:15] mot ormen: "Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma." Profetian har två delar. Här i kapitel 12 handlade synen om den första delen – striden mellan kvinnan och draken. I kapitel 13 beskrivs den andra delen – striden mellan kvinnans övriga barn som just introducerats och drakens avkomma, som är på väg att träda fram.]
18Han [den eldröda draken] stod på sanden (sandstranden) vid havet.
[Draken står på den ostabila sanden längs med strandkanten intill havets rörliga vågor, se [Matt 7:26]. En stor kontrast till Lammet, som står på den fasta klippan, berget Sion, se [Upp 14:1]. Draken är beredd att välkomna "vilddjuret ur havet", som beskrivs i nästa kapitel.]