Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - lördag 20/12

Dan 1, Upp 11:1-19


Dan 1

Temat i Daniels bok är att Gud har kontroll över världshistorien och hur en troende kan leva efter Guds vilja i en orättfärdig värld.
    Daniel föddes omkring 620 f.Kr. då Josia, som var en god kung, regerade i Jerusalem, se 2 Kung 22:1. Daniel växer upp mitt i ett väckelseskeende där kung Josia avskaffar avgudadyrkan och lokala offerplatser. En utlösande faktor för det andliga uppvaknandet var att under renoveringen av templet i Jerusalem hittades 622 f.Kr. en gömd kopia av Femte Moseboken eller mer troligt alla de fem Moseböckerna, se 2 Kung 22:3-13. Samtida med Daniel är profeterna Jeremia, Joel, Habackuk och Sefanja. Det är inte otroligt att Daniel som ung grabb har varit på samlingar där Jeremia predikat.
    Daniel är en av endast två personer i Bibeln som omnämns som "högt älskad", se Dan 9:23; 10:11, 19. Den andre är lärjungen Johannes som skrev Uppenbarelseboken, se Joh 20:2. Det är intressant att de två författarna som har förtroendet och privilegiet att författa Bibelns två viktigaste böcker om ändens tid är de som Gud själv benämner som "älskade" på ett sätt som ingen annan omnämns, se Amos 3:7; Joh 15:15.
    Vad gäller profetia är det en stor och väsentlig kulturskillnad mellan grekiskt och hebreiskt tänkande. I den grekiska kontexten, som vi är influerade av här i väst, har en profetia bara en uppfyllelse. Däremot i den hebreiska kontexten kan samma profetia uppfyllas flera gånger och på många nivåer. Exempelvis är den babyloniska fångenskapen bara en första uppfyllelse av det som sedan blev den nästan 2000-åriga diasporan.

Enkel struktur:
1. Daniel i Babylon, kap 1-6
2. Daniels syner i Babylon, kap 7-12

Struktur – språk och tema
Boken är skriven på två språk, hebreiska och arameiska. Det första kapitlet fram till några verser in i det andra är på hebreiska. Sedan följer ett stycke från 2:4 fram till och med kapitel 7 på arameiska, det babyloniska språket. Boken avslutas med fem kapitel på hebreiska. Sektionen på arameiska har också en fin kiastisk struktur med tre par som tematiskt hör ihop. En alternativ struktur framträder om man delar in boken på språk och tema:

1. HEBREISKA, kap 1
Daniel och hans tre vänner vägrar ge upp sin judiska identitet.

2. ARAMEISKA, kap 2-7
Dröm – kungens dröm om en staty, kap 2
   Vägrar tillbe riket – Daniels tre vänner i den brinnande ugnen, kap 3
     Dröm – Nebukadnessars högmod, kap 4
     Dröm – Belshassars högmod, kap 5
   Vägrar tillbe kungen som gud – Daniel i lejongropen, kap 6
Dröm – Daniels dröm om fyra odjur, kap 7

3. HEBREISKA, kap 8-12
Tre visioner – när ska Gud återupprätta det judiska folket?

Växlingarna i språket strukturerar även innehållet i de profetiska avsnitten. I Babylon talade folken arameiska och i Israel talade israeliterna hebreiska. De arameiska kapitlen handlar om Guds planer för hedningarna och världens nationer medan de hebreiska avsnitten mer explicit berör judarna och Israel.

Struktur – kronologisk ordning av kapitlen
626 f.Kr. – Nabopolassar kung i Babylon, regerar till sin död 605 f.Kr.
612 f.Kr. – Nabopolassar plundrar och bränner assyriernas huvudstad Nineve
609 f.Kr. – Harran, assyriernas sista fäste, faller, babylonierna är nu världshärskare

605 f.Kr. – Nebukadnessar blir kung, regerar till sin död 562 f.Kr.

(Kapitel 1) 605 f.Kr. – Daniel och hans tre vänner förs till Babylon
(Kapitel 2) 602 f.Kr. – Nebukadnessars dröm

597 f.Kr. – Jerusalem erövras
586 f.Kr. – Jerusalem och templet förstörs

(Kapitel 3) – Daniels tre vänner i den brinnande ugnen
(Kapitel 4) – Nebukadnessars dröm och galenskap

562 f.Kr. – Nebukadnessar dör
562 f.Kr. – Evil-Merodak, Nebukadnessars son, blir kung, men mördas efter två år
560 f.Kr. – Neriglissar, Nebukadnessars svärson, blir kung
556 f.Kr. – Neriglissar dör en naturlig död
556 f.Kr. – Laborosashad, barnbarn till Nebukadnessar, blir kung, men mördas
556 f.Kr. – Nabonidus blir kung
553 f.Kr. – Belshassar, Nabonidus son, blir medregent
553 f.Kr. – Nabonidus är ointresserad av tronen, flyttar till oasen Teima i Arabien

(Kapitel 7) 553 f.Kr. – Daniels första syn, fyra odjur
(Kapitel 8) 551 f.Kr. – Daniels andra syn, baggen och bocken
(Kapitel 5) 539 f.Kr. – Belshassars fest

539 f.Kr. – Den persiske kungen Kyros besegrar Babylon, regerar fram till 530 f.Kr.

(Kapitel 9) 539 f.Kr. – Daniels tredje syn, de sjuttio årsveckorna

538 f.Kr. – Kyros beslutar att judarna kan återvända och bygga upp templet
537 f.Kr. – Omkring 50 000 judar ledda av Serubbabel och översteprästen Josua återvänder

(Kapitel 6) – Daniel i lejongropen

(Kapitel 10-12) 536 f.Kr. – Daniels fjärde syn

516 f.Kr. – Templet i Jerusalem återinvigs (70 år har passerat sedan 586 f.Kr.)
479 f.Kr. – Ester blir drottning i Susa
445 f.Kr. – Nehemja bygger upp Jerusalems mur

Tiden mellan Malaki och Messias födelse
Ibland används uttrycket de "400 tysta åren" om tiden från den sista profeten Malaki fram till Jesu födelse. Även om Malaki verkade på 400-talet f.Kr. och var den siste profeten i GT så är Bibeln inte tyst. Här i Daniels bok profeteras i detalj om de stora världshändelserna som påverkar det judiska folket. Det medo-persiska riket besegras år 331 f.Kr. av grekerna under Alexander den stores ledning, se Dan 8:5-8, 21. Detta rike splittras i fyra delar, se Dan 8:22-23. Under hela 200-talet förekommer spänningar mellan ptolemaierna i söder och seleukiderna i norr. Eftersom Israel ligger mellan dessa regioner, Egypten och Syrien, påverkas de av denna konflikt. Allt detta och hur Antiochos IV Epifanes vanhelgar templet 167 f.Kr. beskrivs i detalj i Dan 11. I Daniel 9 och 12 beskrivs händelser som sträcker sig ända till den sista tiden.

Arkeologiska fynd
Det finns många arkeologiska fynd som knyter an till Daniels bok. I Berlin på Pergamonmuseet finns hela Ishtarporten och delar av processionsgatan uppställd som Nebukadnessar lät bygga, se Dan 1:8. Från samma utgrävning köpte Sverige 1931 två glaserade tegelreliefer, ett lejon och en drake, från fasaden till Nebukadnessars tronsal. De går att se på Röhsska museet i Göteborg. På Brittiska museet finns mängder av fynd från Babylon: tiotusentals lertavlor, se Dan 2:2; tegelstenar stämplade med Nebukadnessars namn i kilskrift, se Dan 1:3; Nabonidusrullen, se Dan 5:1; Kyrosrullen; de babyloniska krönikorna.
    Fynden av Dödahavsrullarna 1947 bekräftar också äktheten i Daniels bok. Hittills har man hittat 8 manuskript, och alla kapitel finns representerade. De äldsta rullarna från grotta 4 i Qumran dateras till omkring 165 f.Kr.

Genre: Historisk och profetisk

Skrivet: 530-540 f.Kr.

Berör tidsperioden: 605–536 f.Kr., men synerna i boken talar även om framtiden och tidens slut.

Författare: Daniel, se Dan 9:2; 10:2.

Referenser: När Jesus talar om den sista tiden citerar han från Daniels bok, se Matt 24:15. Att Jesus kallar honom "­profeten Daniel" styrker att ­Daniels syner är profetiska.



Fångenskapen i Babylon

Daniel, Hananja, Mishael och Asarja förs bort 150 mil från Jerusalem till Babylon 605 f.Kr. i den första deportationen.

1Under kung Jojakims (hebr. Jehojaqims) 3:e regeringsår [605 f.Kr.] i Juda kom Nebukadnessar, kungen av Babylonien, och belägrade Jerusalem [Judas huvudstad]. 2Herren (Adonai, fokus på Guds storhet och makt) gav Jojakim, kungen av Juda, i hans våld.

[Det var inte babyloniernas styrka som gjorde att de fick seger, det var Herren som tillät dem inta landet på grund av gudsfolkets olydnad och avgudadyrkan (2 Kung 20:16-17; 24:20). Jojakim var en ond kung i Herrens ögon (2 Kung 23:35-37). Enligt rabbinsk litteratur levde han i incestförhållande med sin mor, svärdotter och styvmor och han hade för vana att mörda män och våldföra sig på deras kvinnor. Han regerar elva år, 608-597 f.Kr. Det är en omvälvande politisk tid där Juda och Jerusalem ligger geografiskt sett mellan dåtida stormakter. Det är egyptierna och farao Necho som tillsätter Jojakim som sin lydkung sedan de tillfångatagit hans yngre bror som bara hann vara kung i tre månader. När babylonierna, tre år in i Jojakims styre, attackerar Jerusalem 605 f.Kr. sluter Jojakim en pakt med dem (2 Kung 24:1). För att försäkra sig om Jojakims lojalitet tar Nebukadnessar några ungdomar av kunglig släkt som gisslan. Detta är den första deportationen till Babylon som berör Daniel och hans vänner. Templet plundras delvis, se Esra 1:9-11.]

Nebukadnessar tog också med sig några av kärlen till Shinar [Babylon, landet mellan floderna Eufrat och Tigris]. Där ställde han in dem i skattkammaren för sina gudar [Marduk och Nebo].

[Det babyloniska riket var den nya stormakten efter assyrierna. I staden Babylon revolterar Nabopolassar mot assyrierna och utropar sig som kung i Babylon 626 f.Kr. Han och hans son Nebukadnessar formar tillsammans det nybabyloniska riket som har sin storhetstid under de kommande 100 åren. Historiska dokument, de babyloniska krönikorna, bekräftar att Nebukadnessar våren 605 f.Kr. stred i den egyptiska utposten Karkemisch i norra Syrien och senare på senvåren svepte ner mot Jerusalem. I den första räden plundras templet och personer som kan utgöra ett hot, däribland Daniel och hans vänner, tas med som fångar. Nebukadnessar fortsätter ner mot Egypten, men när han får besked om sin fars Nabopolassars död 15 augusti, skyndar han hem. Han tar vägen genom öknen och kommer fram före Daniel och fångarna som tar den vanliga längre vägen längs med floden Eufrat. En lertavla visar att Nebukadnessar blev kung 7 september. Nebukadnessar fortsätter sina fälttåg. Sju år senare, 597 f.Kr. erövras Jerusalem. Det är i denna andra deportation som profeten Hesekiel förs bort. År 586 f.Kr. förstörs templet och den tredje vågen av fångar förs bort till Babylonien.]

Nebukadnessar använde omkring 15 miljoner tegelstenar för sina byggprojekt i Babylon. Tusentals av dem var märkta med hans namn och titel med kilskrift: "Nebukadnessar, Nabopolassars äldsta son, Babylons kung, jag är." Brickan på bilden finns på Brittiska museet i London.

3Kungen [Nebukadnessar] befallde Aspenas, sin chef för hovtjänstemännen (ledare för eunuckerna), att välja ut några av Israels unga män [13-15 år] av kunglig släkt eller av förnäm börd [som han tagit med sig som fångar]. 4De skulle inte ha någon kroppslig defekt [vara i god fysisk hälsa] och vara vackra att se på. De skulle kunna tillägna sig all slags lärdom, vara kloka, ha lätt för att lära och vara dugliga till att tjäna i kungens palats. De skulle få undervisning i kaldéernas språk [kilskriftsspråket akkadiska som används på lertavlor och arameiska som var det nya världsspråket] och litteratur.

[Daniel och hans vänner var av kunglig släkt och hade växt upp i Jerusalem. De var i yngre tonåren när de tillfångatogs och deporterades till Babylon, en resa på 150 mil som tog 3-4 månader till fots med karavan. Historiska dokument visar att åldern för högre utbildning var 14 år i Babylon. Beskrivningen av Daniels långa liv i Babylon bekräftar att han måste ha varit ung när han fördes bort, se Dan 1:21.
    Väl framme i Babylon kan Daniel och hans vänner ha blivit kastrerade. Det som talar för det är att detta var vanligt bland kungens tjänare vid den här tiden. Det nämns heller aldrig att Daniel gifte sig och fick några barn. I Jesajas profetia, som skrevs 100 år före dessa händelser, varnar han för att kärlen skulle plundras och ättlingar till kungahuset föras bort och bli eunucker i Babylon, se 2 Kung 20:12-17. I Jesaja 56, som rör återvändande judar, tas just eunucker utan barn upp som en speciell grupp, se Jes 56:3-5. Dessa bibliska referenser har gjort att denna uppfattning är vanlig inom judendomen. Det som talar emot är att det inte uttryckligen nämns att Daniel blev kastrerad. De skulle vara "utan defekt", se vers 4, vilket tvärtom kan tala för att de inte var kastrerade. Ordet för eunuck (hebr. saris) har flera betydelser. Det kan betyda kastrerad man, men också högt uppsatt ledare. Potifar i Egypten var en saris som var gift, se 1 Mos 37:36; Matt 19:12; Apg 8:27; Jes 56:3-6.]


5Kungen bestämde åt dem en daglig tilldelning av kungens egen mat och av vinet som han själv drack. De skulle läras upp i tre år och därefter tjänstgöra hos kungen. 6Bland dessa [vilket indikerar att det fanns andra tillfångatagna ungdomar där från andra länder – den judiske historikern Josefus nämner Fenicien, Egypten och Syrien] var följande från Juda:
Daniel [betyder "Gud är min domare"],
Hananja [betyder "Jahveh är nådefull"],
Mishael [betyder "Vem är som Gud"] och
Asarja [betyder "Jahveh är en hjälpare"].
[Alla dessa fyra ungdomar har Gud i sina namn. Det visar att trots avfallet i Israel, hade deras föräldrar antagligen gett dem en gudfruktig uppväxt, vilket gör att de inte viker av från sin gudstro, se Ords 22:6.]

7Men chefen för hovtjänstemännen [Aspenas] tilldelade dem nya namn. [Anledningen var att anknyta till babyloniska gudar i stället för Israels Gud.]
Daniel kallade han Belteshassar.
    [Betyder "den som har Bels favör", Bel var ett generellt namn för "herre" och syftade troligtvis på den största babyloniska guden Marduk, så Daniel fick ett insmickrande namn.]
Hananja kallade han Shadrak.
    [Betyder "belyst av solguden", vilket beskriver månguden Aku.]
Mishael kallade han Meshak.
    [Han får ett liknande namn. Den sista delen byts ut från "El", som betyder Gud, till "Aku" som är babyloniernas mångud. Mishael var ordagrant: "Vem är som Gud?" Hans nya namn är: "Vem är som Aku?"]
Asarja kallade han Aved-Nego.
    [Betyder "Tjänare åt den skinande Nebo, eldens gud", en babylonisk gud. I den kaldeiska översättningen av Jes 14:12 översätts Lucifer till just Nebo.]

Daniels hängivenhet till Gud

Ishtarporten är en av åtta portar in till Babylon. Den hittades av tyska arkeologer i slutet av 1800-talet och kan ses på Pergamonmuseet i Berlin (som bara rymmer den mindre första porten). Portens väggar är utsmyckade med bilder av lejon, tjurar och drakar. Lejonen är symboler för gudinnan Ishtar. Den ormliknande draken framställer stadens och fruktbarhetens gud Marduk som sades skänka evigt liv.

8[De fick den bästa tänkbara maten som kunde erbjudas i Babylon, men] Daniel var fast besluten (lade på sitt hjärta) att inte orena sig med kungens mat eller vinet som han drack [och bryta Guds lag genom att äta t.ex. griskött och mat offrat till avgudar]. Därför anhöll han hos chefen för hovtjänstemännen [Aspenas] att slippa orena sig. 9Gud gjorde så att han [Aspenas] visade nåd (omsorgsfull kärlek) och barmhärtighet (oändlig nåd) till Daniel (han blev vänligt inställd; fick tillit och kände medkänsla). 10Men han [stod under hård press från kungen och] sa till Daniel: "Jag fruktar min herre kungen. Han är den som bestämt vad ni ska äta och dricka. Vad skulle hända om han såg att ni såg undernärda (svaga) ut, jämfört med de andra unga männen i er ålder? I så fall skulle ni äventyra mitt huvud (mitt liv) inför kungen!"

[Aspenas rädsla var befogad. I Daniels bok finns flera exempel på Nebukadnessars hårdhet och nyckfullhet, se Dan 2:5, 12; 3:13. Daniel använde gott omdöme. I stället för att matvägra eller göra revolt är han kreativ och kommer med ett förslag.]

11Då sa Daniel till vakten (övervakaren, assistenten) som förste hovmarskalken [Aspenas] satt över Daniel, Hananja, Mishael och Asarja: 12"Gör ett försök med dina tjänare i tio dagar. Låt oss få äta grönsaker (ordagrant 'det som växer av frön', frukt, frön, grönsaker, bröd osv.) och dricka vatten. 13Jämför sedan hur vi ser ut (vår fysiska hälsa) med de andra unga männen som har ätit av kungens mat. Tag sedan ett beslut hur du ska göra med dina tjänare." 14Han lyssnade på dem och testade dem i tio dagar. 15När tio dagar hade gått var deras utseende bättre och deras kroppar mer välnärda än alla de unga män som åt av kungens mat. 16Då tog vakten (övervakaren, assistenten) bort maten och vinet från deras diet och gav dem grönsaker (ordagrant "det som växer av frön", frukt, frön, grönsaker, bröd osv).

Gud ger dem vishet
17Gud gav dessa fyra unga män kunskap, förmågan att studera och lära sig från skrifter, och vishet. Daniel [hade även en övernaturlig gåva, han] förstod också alla slags syner och drömmar. [Varje god gåva kommer från Gud, se Jak 1:17.] 18När tiden var inne då kungen bestämt att de skulle hämtas [efter tre års studier], fördes de av chefen för hovtjänstemännen [Aspenas] inför Nebukadnessar. 19Kungen talade med dem, och det fanns ingen bland dem alla som kunde jämföras med Daniel, Hananja, Mishael och Asarja. De fick därför tjänstgöra hos kungen. 20I alla frågor som krävde vishet och förstånd rådfrågade kungen [Nebukadnessar] dem och de visade sig vara tio gånger (ordagrant "tio händer") klokare än alla de spåmän (skrivare, från ordet för penna) och besvärjare som fanns i hela hans rike.

Det mest kända gravmonumentet över Daniels grav finns i staden Susa i Iran. Enligt en legend finns hans kvarlevor begravda där. Den nuvarande byggnaden är från 1870.

21Daniel blev kvar där [fortsatte att tjänstgöra för riket] ända till kung Kyros (hebr. Koresh) första regeringsår [och en bit in i hans styre].

[Namnet Kyros har persiskt ursprung med betydelsen "som solen". På modern persiska är namnet Kourosh. I antika inskriptioner på elamitiska är namnet "Kuras". Från detta namn kommer det grekiska Kyrios, som betyder "herre". Den latinska formen av grekiskan har sedan blivit det svenska namnet Kyros och engelska Cyrus. Den hebreiska translittereringen är Koresh, se Dan 10:1; Esra 1:1.
    Daniel föddes omkring 620 f.Kr. i Jerusalem. Som tonåring fördes han till Babylon 605 f.Kr. Där blir han kvar i åtminstone 69 år. Han får ha inflytande i två stormakter. Kungar kommer och går, men Daniel har hela tiden en framträdande roll. När den persiske kungen Kyros 539 f.Kr. intar Babylon får Daniel även favör hos honom i den nya persiska stormakten. Eftersom Daniel får se syner i Kyros tredje regeringsår betyder det att han finns i landet 536 f.Kr. Då är han över 80 år. Det är även i denna höga ålder han kastas i lejongropen, se Dan kapitel 6. Även om han får vara med och se den första gruppen judar under ledning av Serubbabel återvända till Jerusalem, se Esra 1:1-3, är det mest troliga att Daniel förblir kvar och dör i Babylon. Det finns sex olika traditioner om var han blev begravd: Babylon, Kirkuk och Miqdadiyah i Irak, Susa och Malamir i Iran, och Samarkand i Uzbekistan.]

Upp 11:1-19

Templet och de två vittnena i Jerusalem

I dag finns inget tempel i Jerusalem. Denna datorgenererade bild från Tempelinstitutet visualiserar hur byggandet av det tredje templet skulle kunna se ut.

1[Johannes befinner sig fortfarande på jorden i sin syn. Från att ha sett land och hav ser han nu den heliga staden Jerusalem. Rösten från himlen fortsätter att tala, se Upp 10:8. Eftersom vittnena kallas "mina vittnen" måste det vara Gud som talar, se vers 3.]

Jag fick en mätstång som liknade en stav, och han sa:
"Stå upp och mät Guds tempel och altaret och dem som tillber där inne. 2Men lämna templets yttergård och mät den inte, för den är given åt hedningarna och de ska trampa (ockupera) den heliga staden [Jerusalem] under sina fötter i fyrtiotvå månader [vilket motsvarar 3,5 år, se även Dan 7:25; 12:7; 12:11-12].

[Både Hesekiel och Sakarja har liknande syner om en man med en mätstav, se Hes 40:3; Sak 2:1-2. Vid dessa tillfällen verkade mätningen symbolisera gudomligt beskydd, se Sak 1:16.]

3Jag ska låta mina två vittnen profetera under 1 260 dagar [motsvarar också 3,5 år – 42 månader med 30 dagar i varje månad], klädda i säcktyg."

[Eftersom dessa två vittnen är hatade av alla jordens folk och man vill skada dem, se vers 5, handlar deras profetiska tal troligtvis om synd och Guds dom.]

4Dessa [vittnen] är de två olivträden och de två ljusstakarna [ljusbärarna] som står inför jordens Herre.

[För att ett vittnesbörd ska vara sant krävs två vittnen, se 5 Mos 19:15. Bilden med en ljusstake och två olivträd återfinns i Sak 4:3, 11-13. Där symboliserar de två olivträden ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua som Gud använde för att bygga upp templet igen efter befrielsen från fångenskapen i Babylon 500 f.Kr., se Hag 1:12. Det är därför troligt att de två vittnena också här är två verkliga personer. Det är möjligt att de också har en roll i templets återuppbyggande. Några förslag på personer är:
  • Två nu okända personer, eftersom de inte nämns vid namn.
  • Henok och Elia, eftersom de inte dog en naturlig död, se 1 Mos 5:24; 2 Kung 2:11.
  • Mose och Elia, eftersom tecknen de gör har samma karaktär och de samtalade med Jesus på förklaringsberget. Elia profeteras att komma tillbaka före Herrens dag och föra judar tillbaka till sina fäders tro, se Mal 4:5-6.
Andra förslag är att de två olivträden står för de två förbunden, GT och NT. Eftersom de sju lampställena tidigare syftade på församlingar, se Upp 1:20, har det föreslagits att dessa två lampställ syftar på de två församlingarna utan kritik, Smyrna och Filadelfia.]


5Om någon vill skada dem, kommer eld ur deras mun och förtär deras fiender. [Profetiska ord om dom liknas vid eld, se Jer 5:14. När Elia talade kom eld från himlen, se 2 Kung 1:10.] Ja, om någon vill skada dem måste han dödas på det sättet. 6De har makt att stänga himlen så att inget regn faller under de dagar de profeterar [som Elia gjorde, se 1 Kung 17:1], och de har makt att förvandla vattnen till blod [som Mose gjorde, se 2 Mos 7:19] och att slå jorden med alla slags plågor så ofta de vill.

7När de har fullgjort sitt vittnesbörd, ska vilddjuret [Antikrist, som beskrivs mer detaljerat i kapitel 13, se Upp 13:1; 17:8; Dan 7] som kommer upp ur avgrunden [avgrundens brunn, se Upp 9:1] strida mot dem, besegra dem och döda dem. [I Daniels profetia sägs samma sak om det nya elfte hornet som sköt upp senare bland de tio hornen på det fjärde och sista förskräckliga odjuret, se Dan 7:21.] 8Deras lik ska bli liggande på gatan i den stora stad som andligt (bildligt, symboliskt) talat kallas Sodom och Egypten och där även deras Herre blev korsfäst.

[Jesus korsfästes strax utanför Jerusalem, se Heb 11:12. Det är troligt att "den stora staden" syftar på den verkliga staden Jerusalem. Det är den stad där templet står. De symboliska namnen refererar till platser som Gud tidigare i historien dömt. Staden Sodom var känd för sin synd, och då särskilt sexuella perversiteter, se 1 Mos 19. Egypten var ett land som förtryckte Guds folk i slaveri, se 2 Mos 7-12.]

9I tre och en halv dagar ska människor från alla folk, stammar, språk och nationer (etniciteter) se dem ligga där, och de ska inte tillåta att deras döda kroppar läggs i någon grav.

[På grund av det varma klimatet i Mellanöstern begravdes kroppen samma dag som dödsfallet inträffat. Att inte begrava någon visade på vanvördnad och förakt. Så djupt hatade var dessa två profeter, att de förvägras en begravning. Hur folk från hela världen skulle kunna se denna händelse, måste ha varit svårt att förstå på Johannes tid. I dag med nyhetsrapportering dygnet runt och modern teknik är det inte svårt att förstå hur hela världen skulle kunna följa händelseutvecklingen i Jerusalem.]

10Jordens invånare gläder sig över dem och jublar och skickar gåvor till varandra, eftersom de båda profeterna hade plågat dem som bor på jorden.

11Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de stod upp på sina fötter igen, och de som såg dem blev skräckslagna. [1 Mos 2:7; Hes 37:10] 12Sedan hörde de [två vittnena] en stark röst från himlen som sa till dem: "Kom hit upp!" Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem. [Elia hämtades upp till himlen på liknande sätt, se 2 Kung 2:11.]

13I samma stund (timme) blev det en stor jordbävning, och en tiondel av staden störtade samman. Vid jordbävningen dödades 7 000 människor. De som överlevde greps av skräck och gav ära åt himlens Gud.

14Det andra veropet är över. Se, det tredje [och sista veropet, se Upp 8:13] kommer snart (snabbt).

Den sjunde basunen – tredje veropet
15Den sjunde ängeln blåste [i sin basun]. Då hördes starka röster i himlen:
"Väldet (makten) över världen tillhör nu vår Herre
    och hans Smorde (Kristus, Messias).
    Han ska regera (utöva konungsligt envälde) i evigheters evighet."
16De tjugofyra äldste som satt på sina troner inför Gud föll ner på sina ansikten och tillbad Gud. 17De sa:
"Vi tackar dig, Herre Gud Allsmäktig,
    du som är och som var.

[Frasen "och som kommer", se Upp 1:8; 4:8, saknas här och i Upp 16:5. Jesus är nu, som nästa vers indikerar, i en process att fullborda allt och komma tillbaka.]

Du har tagit makten,
    din stora makt, och börjat regera (som kung).
18Folken vredgades,
    men din vrede har kommit.
Tiden har kommit när de döda ska dömas
    och du ska löna dina tjänare profeterna
    och de heliga.
Löna både små och stora, de som vördar ditt namn,
    och fördärva dem som fördärvar (moraliskt korrumperar) jorden."
19Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån, åska, jordbävning och stora hagel.

[I vers 15-17 beskrivs vad som sker i himlen när den sjunde basunen ljuder. Vad som sker på jorden beskrivs när berättelsen återupptas i kapitel 16. Johannes hör en "stark röst från templet" säga vad som ska ske på jorden, se Upp 16:1. I kapitel 12-17 presenteras och beskrivs huvudaktörerna som finns med i den slutgiltiga upplösningen från ett annat perspektiv.]






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)