Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - tisdag 4/2

1 Mos 35, Matt 23:13-39


1 Mos 35

Jakob återvänder till Betel
1Och Gud (Elohim) sa till Jakob. "Stå upp och gå upp till (hebr. alah) Betel och bo där. Och gör ett altare till Gud (El) som visade sig för dig när du flydde från din bror Esaus ansikte."

[Jakob lämnar nu Shechem som han bott i under omkring 10 år (1 Mos 33:18) och beger sig till Betel 3 mil söderut. Betel var den plats där Jakob omkring 30 åt tidigare fått möta Herren, se 1 Mos 28:19. Jakob "går upp", vilket också stämmer rent höjdmässigt då Betel ligger 350 meter högre än Shechem.]

2Då sa Jakob till sitt hushåll och till alla som var med honom: "Ta bort avgudarna som är ibland er och rena er och byt ut era kläder 3och låt oss stå upp och gå till Betel. Där ska jag göra ett altare till Gud (El) som svarade mig den dag jag var i nöd (var trängd), och som har varit med mig på den väg jag har vandrat." 4Och de gav Jakob alla främmande gudar som fanns i deras hand och ringarna i sina öron, och Jakob gömde dem under terebinten som fanns i Shechem. 5Och de vandrade och en gudsfruktan kom över alla städer runtomkring dem och man förföljde inte Jakobs söner.
     6Och Jakob kom till Loz som är i Kanaans land, det är detsamma som Betel [Betel betyder Guds hus, se även vers 15], han och folket som var med honom. 7Och han byggde där ett altare och kallade platsen El-Betel [Guds "Guds hus"], för där hade Gud uppenbarat sig för honom när han flydde från sin brors [Esaus] ansikte. [Tillägget här av El (som betyder Gud) till platsen Betel betonar Guds närvaro på den platsen, se även 1 Mos 28:19.]
     8Och Deborah (hebr. Devorah), Rebeckas barnflicka, dog, och hon begravdes nedanför Betel under eken, och den fick namnet Alon-Bachot [betyder: "eken som gråter"].
     9Och Gud (Elohim) visade sig för Jakob igen när han kom från Paddan-Aram och välsignade honom. 10Och Gud (Elohim) sa till honom: "Ditt namn är Jakob, men du ska inte längre heta Jakob, utan Israel ska vara ditt namn" och han gav honom namnet Israel.
     11Och Gud (Elohim) sa till honom: "Jag är Allsmäktig Gud (El Shaddaj). Var fruktsam och föröka dig. Ett folk och flera folk ska komma från dig och kungar ska komma från din länd. [Ordet för länd syftar på hela den nedre delen av kroppen, inklusive könsorganen.] 12Och landet som jag gav till Abraham och Isak, det ger jag till dig, och till din säd efter dig ska jag ge landet." 13Och Gud (Elohim) steg upp från honom på den platsen där han talat med honom.
     14Och Jakob reste en pelare på platsen där han talat med honom, en stenpelare, och han hällde ut ett drickoffer på den och hällde olja på den.

Rakels död
15Och Jakob kallade platsen där Gud talat med honom för Betel [betyder Guds hus]. 16Och de vandrade från Betel och det var fortfarande ett stycke för att komma till Efratah, och Rakel födde, men hon hade en svår förlossning. 17Och det skedde när hon var i svåra födslosmärtor att barnmorskan sa till henne: "Frukta inte, för även detta är en son till dig." 18Och det skedde när hennes själ var på väg att lämna henne, för hon dog, att hon kallade honom Ben-Oni, men hans far kallade honom Benjamin. [Ben-Oni betyder min smärtas son, Benjamin betyder min högra hands son.]
     19Och Rakel dog och begravdes vid vägen till Efratah, det är Betlehem. [Jfr Jer 31:15] 20Och Jakob reste en pelare över hennes grav, det är Rakels gravpelare till denna dag.
     21Och Jakob vandrade och spred ut sina tält till Migdal-Eder ["tornet i Edar"; ordagrant "flockens torn"]. [Platsen är troligtvis mellan Betlehem och Hebron, se även Mika 4:8.]

Ruben skändar Bilhah
22Och det hände när Israel [som tidigare hette Jakob, se 1 Mos 32:28] bodde i landet att Ruben gick och låg (hade sexuellt umgänge) med Bilhah, sin fars bihustru [som hörde till den nu avlidna Rakel], och Israel [hans far] hörde om det.

[Denna vers hör tematiskt ihop med hur Dina skändas av Shechem, se 1 Mos 34:1-2. Rubens tilltag gjorde att han blev fördömd, se 1 Mos 49:4. Detta var både ett förbjudet incestförhållande (3 Mos 18:8) och ett försök att få auktoritet över sin far. Orsakerna var troligen andra än sexuell attraktion. Bilhah var Rakels tjänstekvinna, och genom att skända henne minskar Ruben risken att hon skulle ta över Rakels roll som Jakobs favorit. Troligtvis var detta dåraktiga tilltag ett försök att hjälpa sin mor Leah. Händelsen med alrunorna ("kärleksäpplena") kan också finnas med som bakomliggande orsak, se 1 Mos 30:14-15. Ruben är omkring 5 år när han blir indragen i bråket mellan Rakel och hans mor, och Rakel tar hans fynd från åkern.]

Jakobs tolv söner

Jakob hade tolv söner:
23Leahs [sex egna] söner:
    Ruben, Jakobs förstfödde,
    och Simeon
    och Levi
    och Juda
    och Isaskar
    och Sebulon (hebr. Zevolun).
24Rakels [två egna] söner:
    Josef och Benjamin.
25Rakels [två] söner via tjänstekvinnan Bilhah:
    Dan och Naftali.
26Leahs [två] söner via tjänstekvinnan Zilpah:
    Gad och Asher.
Dessa är Jakobs söner som föddes åt honom i Paddan-Aram. [Generellt uttalande för majoriteten av barnen. Benjamin föddes i Kanaan, se vers 16-17.]

27Och Jakob kom till Isak, sin far, i Mamre, till Kirjat-Arba, det är Hebron (hebr. Chevrón), där Abraham och Isak vistades. 28Och Isaks dagar var 180 år. 29Och Isak drog sitt sista andetag och dog, och blev samlad till sitt folk, gammal och fullkomnad (mätt, fullkomnad; ordagrant: "sjuad" – hebr. savea) av dagar, och Esau och Jakob, hans söner, begravde honom.

Uppräkningen här av de tolv sönerna följer mödrarna (Leah, Rakel, Bilhah och Zilpah) och födelseordningen hos varje moder. Josef och Benjamin är centralt placerade. Nedan är sönerna, med även inbördes födelseordning:

Leah
1. Ruben
2. Simeon
3. Levi
4. Juda

9. Isaskar
10. Sebulon

Rakel
11. Josef
12. Benjamin

Bilhah (Rakels tjänstekvinna)
5. Dan
6. Naftali

Zilpah (Leahs tjänstekvinna)
7. Gad
8. Asher

I GT finns totalt 28 uppräkningar, se även 1 Mos 49:3-28.


Matt 23:13-39

Jesus är förtvivlad över det andliga ledarskapet
13[I följande punkter utbrister Jesus i djup förtvivlan över det andliga ledarskapets förfall. I Bergspredikan gav Jesus åtta välsignelser till de rättfärdiga, se Matt 5:3-10. Nu följer sju parallella motsatta verop.]

1. Ni stänger himmelriket för andra
"Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], skriftlärda och fariséer,
    ni hycklare (som bara spelar ett skådespel för andra).

Ni stänger [genom er dubbelmoral dörren till] himmelriket (himlarnas kungarike) för (mitt framför näsan på) människorna. Själva går ni inte in, och dem som vill komma in hindrar ni från att göra det.

[I kontrast till den första välsignelsen att himmelriket tillhör dem som är fattiga i anden, se Matt 5:3, så går det första veropet till den som stänger ute människor från himmelriket och en äkta gudsrelation. Vers 14: "Ve er, skriftlärda och fariséer, hycklare, för ni slukar änkors hus och ber långa böner för syns skull, därför ska ni få ett större straff" saknas i de flesta grekiska manuskript och tidiga översättningar. Versen lades troligtvis till senare för att harmonisera med Mark 12:40 och Luk 20:47.]

2. Ni leder människor vilse
15Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], skriftlärda och fariséer,
    ni hycklare (som bara spelar ett skådespel för andra).

Ni reser över land och hav för att göra någon till en proselyt (en hedning som konverterat till judendomen), och när han har blivit det, gör ni honom till ett Gehennas barn (en som tillhör helvetet), dubbelt värre än ni själva.

[I kontrast till välsignelsen över de milda som ska ärva jorden, se Matt 5:5.]

3. Ni prioriterar bara det materiella
16Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan],
    ni blinda ledare. [Här används inte hycklare utan blind ledare, samma språkbruk som i Matt 15:14.]

Ni säger: Om någon svär vid templet, betyder det ingenting. Men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden vid sin ed. 17Ni blinda dårar, vad är större (mer värt), guldet eller templet som helgar guldet?
     18Ni säger också: Om någon svär vid altaret, betyder det ingenting. Men om någon svär vid gåvan på altaret, då är han bunden vid sin ed. 19Ni blinda, vad är större (mer värt), gåvan eller altaret som helgar gåvan?
     20Den som därför svär vid altaret, svär både vid det och vid allt som ligger på det. 21Den som svär vid templet svär både vid det och vid honom som bor där. [1 Kung 8:13; Ps 26:8] 22Den som svär vid himlen svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den.

[I kontrast till välsignelsen över dem som 'hungrar och törstar efter rättfärdighet' som ska bli fullständigt mättade, se Matt 5:6.]

4. Ni visar inte medlidande

Mynta i en trädgård i Jerusalem.

23Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], skriftlärda och fariséer,
    ni hycklare (som bara spelar ett skådespel för andra).

Ni ger tionde [enligt 5 Mos 14:22] av [era minsta små kryddor] er
    mynta,
    dill
    och kummin,
men negligerar de viktigare (tyngre) delarna i undervisningen [Torah]:
    rättvisan,
    barmhärtigheten
    och troheten (tron).
Detta är sådant ni borde göra, utan att [för den skull] försumma det andra [tiondegivandet].

[De skriftlärda och fariséerna hade helt fel prioriteringar. Jesus nämner tre små kryddor i jämförelse med rättvisa, barmhärtighet och trohet – tre områden som har att göra med moral och hjärtats inställning, se Mika 6:6-8.]

24Ni blinda ledare, som silar mygg och sväljer kameler!

[Antagligen från en arameisk ordlek mellan 'kamel' (aram. gamla) och 'mygga' (aram. galma). Båda dessa djur var orena djur, se 3 Mos 11:4, 23, 41. Rättrogna judar silade sitt vin för att inte råka svälja en mygga.]

[I kontrast till 'de barmhärtiga' som ska möta barmhärtighet i Matt 5:7.]

5. Ni är fulla av habegär och omåttlighet
25Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], skriftlärda och fariséer,
    ni hycklare (som bara spelar ett skådespel för andra).

Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av habegär (plundring) och omåttlighet (helt utan självkontroll). 26[Jesus, som alltid vill omvändelse, riktar sig nu personligen till dem.] Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, så blir också utsidan ren.

[Kontrast till välsignelsen till de 'renhjärtade' i Matt 5:8.]

6. Ni är laglösa
27Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], skriftlärda och fariséer,
    ni hycklare (som bara spelar ett skådespel för andra).

Ni är som vitkalkade gravar. På utsidan ser de vackra ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och all (all slags; varje form av) orenhet. 28På samma sätt är det med er, ni ser ut att vara rättfärdiga [osjälviska och rena] inför människorna, men inuti är ni fulla av hyckleri (skådespel) och laglöshet (ondska).

[Kontrast till dem som 'medlar till fred' i Matt 5:9.]

7. Ni förföljer de rättfärdiga

Gravmonument från Jesu tid på Olivbergets sluttning. Till vänster Jakobs grav, som är en familjegrav för prästsläkten Hezir. I mitten står Sakarias grav.

29Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], skriftlärda och fariséer,
    ni hycklare (som bara spelar ett skådespel för andra).

Ni bygger profeternas gravar och pryder de rättfärdigas minnesstenar, 30och säger: Om vi hade levt på våra fäders tid, skulle vi inte ha varit med om att utgjuta profeternas blod.

[Vid foten av Olivberget i Kidrondalen finns flera gravmonument kvar från Jesu tid. De har haft olika namn under olika tidsperioder och i dag kallas de tre mest kända Absaloms, Sakarias och Jakobs grav. Det är intressant att just namnet Sakarias nämns i vers 35. Det är inte otroligt att det är dessa gravmonument som fariséerna just då byggde, och som Jesus refererar till när han uttalar dessa ord i tempelområdet, bara ett par hundra meter därifrån.]

31Genom att säga detta vittnar ni mot er själva att ni är söner till dem som mördade profeterna. 32Fyll då också ni era fäders mått! [Sätt igång, slutför det era förfäder påbörjade!]

[Kontrast till de som 'får lida på grund av rättfärdighet' i Matt 5:10.]

Sammanfattande avslutning

Religiösa ledare som hycklar får både Johannes Döparens och Jesu hårdaste kritik och liknas vid giftormar.

©Anders Wester

33Ni ormar! Ni giftormars yngel ("ormbo" – bedrägliga och giftiga)! [Han förknippade de skriftlärda och fariséerna med död, och med den urgamla ormen, Satan själv.] Hur ska ni kunna undgå att dömas till Gehenna (helvetet)? 34Därför sänder jag till er profeter, visa män och skriftlärda. Några av dem ska ni döda och korsfästa, andra ska ni prygla hårt (piska med fyrtio slag) i era synagogor och förfölja från stad till stad. 35Så ska allt rättfärdigt blod som utgjutits här på jorden komma över er, alltifrån den rättfärdige Abels blod till blodet från Sakarias, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret.

[Abel var den förste som dödades i Gamla testamentet, se 1 Mos 4:8. Sakarias var den siste, se 2 Krön 24:20-22. Krönikeboken är den sista boken i den hebreiska Bibeln. Jesu poäng är att genom hela Bibeln har sanna Guds efterföljare ofta blivit förföljda.]

36Jag säger er sanningen (sannerligen, amen): Allt detta [onda, svåra tider] ska komma över det här släktet." [2 Krön 36:15-16]

Jesu hjärta för människorna i Jerusalem
37[Efter de sju veropen, vers 13-36, avslutar Jesus sitt tal på tempelområdet med följande ord:] "O Jerusalem, Jerusalem [upprepning av namnet beskriver ett starkt känslomässigt engagemang]. Du som vanemässigt mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig (som budbärare)! Hur många gånger har jag inte velat (längtat efter att) få samla (skydda) dina barn, som en höna samlar (skyddar, värmer) sina kycklingar under sina vingar, men ni har vägrat. 38Se, nu står ert hus övergivet (tömt på sina egna resurser) [utan Guds beskydd]. 39För jag säger er, ni ska inte se mig igen förrän den dag då ni säger: 'Välsignad är han som kommer i Herrens namn.' " [Ps 118:26]





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)