[1] Karneol [röd sten – hebr. odem; den första stenen i bröstskölden, se 2 Mos 28:17; beskriver Gud i tronrummet, se Upp 4:3.]Och fulländade med guld dina tamburiner
[2] Topas [olivgrön, gulaktig; den andra stenen i bröstskölden, se 2 Mos 28:17]
och
kalcedon [den sista stenen på andra raden (den sjätte stenen), se 2 Mos 28:18. Det hebreiska ordet kommer från halam som betyder slå ner, bryta sönder; det kan beskriva att det är en hårdare sten, kanske diamant.].
[3] Krysolit [hebr. tarshish; den första stenen på den fjärde raden i bröstskölden (den tionde stenen), se 2 Mos 28:20].
[4] Onyx [den andra stenen på den fjärde raden i bröstskölden (den elfte stenen), se 2 Mos 28:20]
och
jaspis [den tredje stenen på den fjärde raden i bröstskölden (den tolfte stenen), se 2 Mos 28:20],
[5] Safir [hebr. sapir, från verbet att skriva/berätta; den andra stenen i den andra raden, se 2 Mos 28:18].
[6] Karbunkel [den första stenen i den andra raden i bröstskölden (den fjärde stenen), se 2 Mos 28:18]
och
smaragd [hebr. barqat, från baraq som betyder gnistrande, ljus. Ordet används bara här.].
[Totalt nämns här nio stenar. Mellan tre av dem förekommer ordet "och", vilket grupperar tre av dem tillsammans och tre står fristående. Totalt blir det då sex grupperingar. Flera av stenarna återfinns även i prästens bröstsköld, se 2 Mos 28:17-20. I Upp 21:19-20 nämns tolv stenar i muren.]
Detta är ett personligt brev riktat till Gaius. Johannes var verksam i Efesos under den sista delen av sitt liv, så det är troligt att Gaius var en församlingsledare någonstans i Mindre Asien, nuvarande västra Turkiet.
Här liksom i det andra brevet (2 Joh) behandlas temat gästfrihet. Breven tar upp två sidor av samma mynt. I det förra varnar Johannes för att välkomna falska lärare till sitt hem, medan han här kritiserar en man som inte visar den gästfrihet han borde. I Andra Johannesbrevet handlar det alltså om missriktad gästfrihet, och här i hans sista brev om avsaknad av sann gästfrihet. I det föregående brevet behövdes sanning för att balansera kärlek, och här behövs kärlek för att balansera sanning.
Struktur: Med bara 219 grekiska ord är detta den kortaste boken i hela Bibeln. Brevet rymdes på ett papyrusark. Det har flera kiastiska mönster.
Skrivet: Omkring år 85-90 e.Kr.
Till: Gaius, se 3 Joh 1:1. Eftersom Johannes hoppas att snart se honom (vers 14) bor han i närheten av Efesos, någonstans i Mindre Asien.
Från: Troligtvis Efesos.
Författare: Johannes, en av de tolv apostlarna.
Budbärare: Troligtvis Demetrius, se 3 Joh 1:12.
[Ordet kan syfta på någon i hög ålder eller en församlingsledare. I detta fall stämmer båda beskrivningarna på Johannes, som när det här brevet skrevs var den siste ännu levande av de tolv apostlarna.]till Gaius,
[Gaius står Johannes nära. Älskade, grekiska adjektivet agapetos, används här och i vers 2, 5 och 11.]2Älskade [broder Gaius], i allting (vad gäller allt) så ber (önskar) jag att det ska gå dig väl (att du ska lyckas, blomstra; gr. euodoo betyder: "ha en lyckosam resa", se Rom 1:10) och att du ska vara vid god hälsa, precis som det står väl till med din själ [se vers 3 och 4].
Även sanningen instämmer i detta vittnesbörd.Också vi kan intyga (vittna om) detta,
[Han levde som han lärde, hans liv överensstämde med trons sanning.]