Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - torsdag 27/11

Jes 54, 2 Pet 1:1-21

Jes 54

Återupprättelse för Jerusalem och hennes barn
1Sjung, du ofruktsamma
    som inte har fött barn!
Öppna din mun och sjung och låt din mun ropa av fröjd,
    du som inte har haft födslovärkar!
Ty de ensammas barn är många,
    de är fler än de barn som gifta par har, säger Herren (Jahveh).
    [Citeras av Paulus i Gal 4:27.]
2Gör platsen stor,
    utvidga den för dina tält,
    spänn ut tältdukarna på ditt tabernakel;
håll ingenting tillbaka (var inte sparsam),
    förläng dina tältlinor
    och förstärk dina pålar [som du fäster tältlinorna i].

[Nu räcker det inte med enkla tältpinnar, det krävs större och starkare pålar! Hebreiskan använder både ordet för tält och ordet för tabernakel. I Joh 1:14 står det uttryckligen att Gud "tabernaklar" – tar sin boning och tältar – hos oss. När återlösningen är ett ömsesidigt faktum bor den helige Ande i en troende människa. Här finns även en profetisk förebild utifrån de tolv stammarnas placering som bildar ett kors med tabernaklet i skärningspunkten, se 4 Mos 2.]

3För åt både höger och vänster ska du utbreda dig (bryta in på ny mark)
    och din säd (dina ättlingar) ska ärva länderna (hedningarnas nationer)
    och de ödelagda städerna ska de befolka (åter fylla med invånare).
4Frukta inte,
    för du ska inte skämmas!
Låt dig inte generas,
    för du ska inte mer förödmjukas.
Du ska glömma bort din ungdoms skam
    och ditt änkestånds vanära ska du inte mer komma ihåg.

[Att vi alla här liknas vid änkor, hör ihop med att den viktigaste uppgiften som en återlösare har är att se till att när någon blir änka så måste det finnas barn till den avlidne mannen, för att inte någon del av landet ska hamna i orätta händer på grund av avsaknad av arvingar. Vi är alla, både män och kvinnor, del av Jesu brud när vi blir frälsta, se Ef 5:25-27; Upp 21:2.]

5För han [maskulinum plural] som är din man (herre) [äger rätten till dig] är han [maskulinum plural] som har skapat (som skapar) dig [är din Skapare],
    Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) är hans namn.
Din Återlösare (hebr. goel) är Israels Helige, han som kallas hela jordens Gud (Elohim).
6För som en kvinna med en övergiven och sörjande ande,
    kallade Herren (Jahveh) på dig,
    som en förkastad ungdomshustru, säger Gud (Elohim).
7Ett kort ögonblick övergav jag dig,
    men i stor nåd (evig nåd; ordagrant ´många barmhärtigheter´ – hebr. gadol rachamim) vill jag samla dig igen.
8För ett ögonblick dolde jag mitt ansikte för dig i häftig vrede,
    men i evig nåd (oändlig omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed) ska jag visa min nåd (barmhärtighet – hebr. rachamim) över dig,
säger Herren, din Återlösare.

[Syftar dels på tiden då Israels folk var bortförda som fångar i Babylon, men även på framtida händelser. Här används två olika ord för nåd.]

9För mig är detta som Noas vatten (flod) [1 Mos 6-9 – denna tid kan liknas vid Noas dagar],
    när jag lovade att Noas flod aldrig skulle komma över jorden igen [1 Mos 9:11].
På samma sätt lovar jag nu att aldrig mer bli arg på dig
    eller tillrättavisa dig (tydligt visa dig vad du gjort fel och gå till rätta med dig).
10Ja, även om bergen viker bort (rämnar, försvinner – hebr. mosh)
    och höjderna vacklar (skakar),
ska min nåd (kärleksfulla omsorg; trohet – hebr. chesed) inte vika (försvinna – hebr. mosh) från dig
    och mitt fridsförbund inte vackla (skaka),
säger han som förbarmar sig över (älskar, är nådefull mot – hebr. racham) dig, Herren (Jahveh).

11Du drabbade [stad Jerusalem], kringkastad av stormar utan tröst.
    Se, jag ska sätta dina stenar i vackra färger och lägga dina grundvalar med safirer.
12Jag ska göra dina krön (tinnar, överdelar) av rubiner
    och dina portar av karbunkel
    och hela din inhägnad (gräns, det som omgärdar ditt kvarter, utrymme) av dyrbara stenar.
13Alla dina söner (barn) ska undervisas av Herren (Jahveh),
    och dina söner (barn) ska ha stor frid (stor ro, stillhet, vila; fullständig harmoni – hebr. rav shalom).
14I rättfärdighet ska du vara grundad (djupt rotad),
du ska vara fjärran från förtryck,
    du ska inte frukta (vara rädd)
    och fördärv ska inte komma nära dig.
15Om man sammangaddar sig mot dig [om fiender smider onda planer, se Ps 2:2], är det inte från mig,
    den som går i förbund mot dig, ska falla över dig (bli tillfångatagen av dig).
16Se, jag har skapat smeden som blåser på kolelden
    och gör (formar, tillverkar) ett vapen för dess syfte,
och jag har skapat fördärvaren som ödelägger.
17Inget vapen som smids [ingen anklagelsepunkt som tar form] mot dig
    ska ha [någon] framgång (ska rusa fram; ska lyckas)
och varje tunga (röst – även med betydelsen: baktalare, pratmakare) som sätter (reser) sig till doms över dig [med dömande uttalanden och anklagelser]
    ska du fördöma (motbevisa; visa bort från dig; förklara skyldig) [i domstolen].
Detta [frid, rättfärdighet, säkerhet och seger över motstånd] är Herrens (Jahvehs) tjänares (livegnas) arvedel (lott, gåva),
    och deras rättfärdighet (rättfärdigande, försvar) kommer från mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

2 Pet 1:1-21

ANDRA PETRUSBREVET

Petrus visste att hans utträde ur den här världen var nära, se 2 Pet 1:14-15. Detta är Petrus andliga testamente. Ordet kunskap används ofta i detta brev, och syftar inte bara på en rent intellektuell kunskap utan också på en personlig relation med Jesus. Petrus uppmanar till att låta tron bli synlig i den troendes liv. Han varnar för falska lärare som argumenterar för ett liv i lössläppthet (2 Pet 2:1-3). Han förutsäger också att hånfulla människor kommer ifrågasätta Jesu återkomst (2 Pet 3:3-4). Botemedlet mot falska läror är sanningen i Guds ord, se 2 Pet 1:4, 19-21; 3:1-2, 14-16. Brevet betonar hela Bibeln, både Gamla och Nya testamentet. Det är intressant att Petrus också refererar till Paulus brev, se 2 Pet 3:15-16.

Struktur:
1. Att känna Jesus personligen, kapitel 1.
2. Falska lärare, kapitel 2.
3. Jesu återkomst, kapitel 3.

Skrivet: Omkring år 64-65 e.Kr.

Till: Alla troende, se 2 Pet 2:1. Att detta är "det andra brevet", se 2 Pet 3:1, indikerar att det kan ha skickats till samma mottagare som det första brevet: kristna i nuvarande norra Turkiet, regionerna Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bithynien, se 1 Pet 1:1.

Från: Troligtvis Rom.

Författare: Petrus, en av de tolv apostlarna.

Petrus var fiskaren från Galileen som blev en människofiskare. Han hette Simon men Jesus gav honom ett nytt namn – Petrus, som betyder sten, se Joh 1:42. Petrus blev en liten sten på klippan Jesus. I evangelierna framträder han som den ledande bland lärjungarna och var ofta den som tog till orda. Han förnekade Jesus tre gånger men blev upprättad. På pingstdagen predikar han frimodigt och 3 000 kommer till tro på Jesus, många av dem är mottagare av detta brev, se områdena i Apg 2:8-10 och 1 Pet 1:1. Han var gift och hans hustru följde med på hans resor, se 1 Kor 9:5. Enligt traditionen dog han martyrdöden i Rom under kejsar Neros förföljelse. Den första referensen till hans död finns redan i Joh 21:18. Biskop Clemens av Rom nämner om Petrus martyrdöd i sitt brev till Korint (95 e.Kr.). I den apokryfiska texten "Petrus gärningar" från 180-190 e.Kr. beskrivs Petrus önskan om att bli korsfäst upp och ner.



Hälsning
1[Från] Simeon [Simon] Petrus, Jesu den Smordes (Messias, Kristi)
    tjänare (slav, livegen – gr. doulos) och apostel (sändebud, ambassadör).

[Petrus använder inte den vanliga grekiska formen "Simon" för att presentera sig, utan "Simeon", som ligger närmare namnets hebreiska ursprung. I sitt första brev skriver han bara Petrus, se 1 Pet 1:1, som var namnet Jesus gav honom, se Joh 1:42. Genom att ta med båda dessa namn (och även kalla sig tjänare) visar han på den förvandling som skett i hans liv.]

Till dem som genom (i) vår Guds och Frälsares – Jesu den Smordes (Messias, Kristi) –
    rättfärdighet har tagit emot en [precis] lika dyrbar tro som vi.

2Må nåd (favör) och frid (fullständig harmoni)
    vara över er i överflöd (multipliceras, förökas),
    genom (i) kunskapen [som är specifik och baserad på personlig erfarenhet] om Gud och Jesus, vår Herre.

Var uthålliga och väx i tron

Gud har gett oss allt vi behöver
3[Efter inledningen följer ofta en tacksägelsebön i de nytestamentliga breven. Så är dock inte fallet här (eller i Judas brev). Vers 3-11 innehåller ändå flera liknande element som tacksägelsen i 2 Tim 1:3-7. Det första ordet i vers 3 (gr. hos) markerar samband och översätts "alltså". Nu beskrivs fördelarna med denna dyrbara tro som vi fått ta emot genom Jesu rättfärdighet, se vers 1. Den grammatiska konstruktionen pekar även fram mot vers 5-7.]

Alltså har hans gudomliga kraft gett (skänkt) oss allt [vi behöver] för liv och gudsfruktan [dvs. allt som leder till ett överflödande liv i helig vördnad och hängivenhet för Gud] genom kunskapen om [den specifika personliga erfarenheten av] denne som har kallat oss till sin egen ära (härlighet) och godhet (ärbarhet, dygd, kraft, renhet; höga moraliska standard). 4Genom dem [ära och helighet] har han gett oss enormt stora och dyrbara löften, så att ni genom [att ta till sig dem och agera efter] dem kan få del av Guds natur, efter att ha flytt från det fördärv (förgängelse, ruttenhet) som finns i världen på grund av det onda begäret (längtan efter det förbjudna).

Lev ut tron
5Men också av just denna anledning [tack vare löftena och relationen med Jesus som ger ära och helighet, se vers 3-4], då ni [samtidigt] gjort allt ni kan [med all iver ansträngt er till det yttersta]:
Förse er tro med (ge riklig näring till er förtröstan genom; klä er trofasthet i)
    godhet (dygd) [hög moral vars karaktär visar sig i praktisk handling] –
genom (i) godheten [utvecklas ju]
    kunskap [den personliga erfarenheten av Jesus],
6genom (i) kunskapen [som kommer i en levande relation med Jesus utvecklas sedan]
    självbehärskning (självkontroll),
genom (i) självbehärskningen [utvecklas]
    uthållighet (ståndaktighet) [så att ni kan stå fasta och stanna kvar även under prövningar],
genom (i) [utövandet av] uthålligheten [utvecklas]
    gudsfruktan (fromhet) [ett liv i helgelse som behagar Gud],
7genom gudsfruktan [i den levande relationen med Gud utvecklas]
    syskonkärlek [gr. philadelphia – broderskärleken som består av tillgiven vänskap, se Rom 12:10; 1 Pet 3:8],
genom (i) syskonkärleken [utvecklas till sist osjälvisk och utgivande]
    kärlek (gr. agape) [till alla människor].
8För när ni har (redan äger) [alla] dessa [sju kvaliteter – dvs. godhet, kunskap, självbehärskning, uthållighet, gudsfruktan, syskonkärlek och kärlek] och de [ständigt] växer (förökas), så gör (ställer) det er varken [förhindrar det er att ni blir] overksamma eller utan frukt i kunskapen om [i strävan att personligen lära känna] vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus). 9För den som saknar dessa [vem det än är som inte alltid har dessa kvaliteter närvarande] är blind, han är [ständigt andligt] närsynt [han ser bara det jordiska som är nära honom, inte det himmelska perspektivet] då han har glömt att han blev renad (ordagrant: fick tag på glömskan om reningen) från sina tidigare (gamla) synder.

10Därför, mina syskon (bröder och systrar i tron), gör ert yttersta för att befästa er kallelse och utkorelse. [Kallelsen äger rum när vi tar emot Jesus, medan utkorelsen skedde innan världen skapades. Båda två utgår från Gud och har sin källa i honom, men den troende bekräftar dem genom att växa, och Andens frukt (Gal 5:22-23) ger påtagliga bevis för det nya livet.] För om ni gör det ska ni aldrig, nej aldrig någonsin, falla. 11På det sättet ska ni rikligen få allt ni behöver för ert intåg (er ankomst) till vår Herre och Frälsare Jesu den Smordes (Messias, Kristi) eviga rike.

En påminnelse
12[Tre gånger i följande verser talar Petrus om att komma ihåg andliga sanningar. Drygt 30 år tidigare hade Jesus förutsagt att Petrus skulle dö martyrdöden, se Joh 21:18-19. Petrus visste att stunden för hans uppbrott var nära, se vers 14.]

Därför tänker jag ständigt påminna er om detta, trots att ni redan vet det och är befästa i den sanning som ni har. 13Jag ser det som min plikt att väcka (aktivera, skaka liv i) er med mina påminnelser så länge jag är kvar i detta tält. [Vår jordiska kropp liknas vid en förgänglig temporär boning.] 14Jag vet att jag snart ska lägga av mig mitt tält [jordiska kropp]. Det har vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) visat mig. 15Men jag vill göra vad jag kan för att ni också efter min bortgång (uttåg – gr. exodus) alltid ska minnas detta.

Guds ord är sant och trovärdigt

Apostlarnas ögonvittnesskildring
16När vi berättade om vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) kraft och personliga ankomst [Jesu förvandling och närvaro på förklaringsberget, se Mark 9:1-13], byggde vår berättelse inte på några listigt hopdiktade sagor. [Det var inga fantasiberättelser som många gnostiker använde sig av för att dra åhörare och väcka intresse, se 2 Pet 2:3.] Nej tvärtom, vi såg med egna ögon hans majestät (gudomliga, konungsliga auktoritet och storslagna kraft).
     17För [vi var med när] han fick ta emot ära och härlighet från (intill, alldeles bredvid) Gud, Fadern. En röst kom från denna majestätiska härlighet [i det ljus som strålade över Jesus]: "Detta är min Son – min Älskade. I honom har jag min glädje (behag; honom är jag belåten med)." [Matt 3:17] 18Vi [Petrus, Jakob och Johannes] hörde den rösten som kom från himlen [Guds tron], för vi var med honom på det heliga berget. [Matt 17:1-9; Mark 9:2; Luk 9:35]

Det profetiska ordet är trovärdigt
19Och vi har också profeternas mycket pålitliga ord. [Förutom Petrus ögonvittnesberättelse på förklaringsberget har vi alla profetiorna i Gamla testamentet som vittnar om att Jesus skulle komma.] Ni gör helt rätt i att ständigt undersöka (ta fasta på, ge akt på) profetiorna, de lyser som en lampa på en mörk (moraliskt förmörkad) plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan [Jesus, se Upp 22:16] går upp i era hjärtan.
     20Framför allt (först och främst) måste ni förstå att ingen profetia i Skriften har sitt ursprung i någons egen fantasi (inbillning). 21Ingen profetia har någonsin kommit som resultat av mänsklig vilja, utan ledda (burna, drivna) av den helige Ande har människor talat [burit fram och förmedlat] ord från Gud.





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)