Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - tisdag 28/10

Jes 24, Tit 3:1-15


Jes 24

Stadens (Babylons) fall och Judas upprättelse (kap 24-27)
1Se (hebr. hinneh – syftar på en framtida händelse),
Herren (Jahveh) tömmer (hebr. baqaq) jorden
    och ödelägger (hebr. balaq) den
och vänder landytan upp och ner
    och förskingrar [sprider, se 1 Mos 11:9] dess invånare. [Jes 13:9]
2Och det ska ske,
    som med folket, så även med prästen,
    som med tjänaren, så även med hans herre,
    som med tjänstekvinnan, så även med hennes föreståndarinna (härskarinna),
    som med köparen, så även med säljaren,
    som med långivaren, så även med låntagaren,
    som med borgenären, så även med gäldenären.
    [Alla drabbas, se även Hes 7:12, 13; Hos 4:9; Upp 6:15.]
3Tom ska jorden tömmas (jorden ska bli helt tom),
    och plundrande ska den bli plundrad (den ska bli fullständigt föraktad),
för Herren (Jahveh) har talat detta ord.

[Orden tom (hebr. baqaq) och plundrad (hebr. bazaz) dubbleras i hebreiskan för att förstärka.]

4Jorden sörjer och vissnar,
    världen tynar bort och vissnar,
    de upphöjda människorna på jorden tynar bort. [Alternativ översättning: de höga platserna tynar bort, jordens folk.]
5Jorden är orenad av sina invånare,
    eftersom de har överträtt undervisningen,
kränkt förordningarna (saker inristat),
    brutit det eviga förbundet.
6Därför har en förbannelse slukat jorden,
    och de som bor där har befunnits skyldiga,
därför har jordens invånare tynat bort
    och få män är lämnade kvar.
7Vinet sörjer (slår fel), vinstocken tynar bort (torkar),
    alla glada hjärtan suckar.
8Munterheten från tamburinerna vilar (får en sabbatsro – hebr. shavat),
    larmet från de glada tystnar,
    kinnor-harpans (kitharans) glädje vilar (får en sabbatsro). [Jes 5:12; Upp 18:22]
9De dricker inte vin med en sång,
    starka drycker är bittra för dem som dricker dem.
10Nedbruten är tomhetens ort (samlingsplatsen har blivit öde),
    alla hus är stängda så att ingen kan komma in.
11Det är ett rop på gatorna mitt i vinet,
    all glädje är förmörkad,
    landets fröjd är borta.
12I staden är ödsligheten kvar,
    och portarna är slagna i ruiner.
13För så ska det vara mitt på jorden
    bland folken,
som när man slår av ett olivträd (vid skörd),
    som efterskörden när vinskörden är klar.
14Mumlarna (de som mumlar) lyfter upp sina röster, de sjunger,
    för Herrens (Jahvehs) majestät ropar de från havet.
15Ära därför Herren (Jahveh) i ljusen (länderna i öster), på öarna i havet [i väster],
    Herrens (Jahvehs) namn, Israels Gud (Elohim).
16Från jordens yttersta gräns hör vi sånger: "Ära till den rättfärdige".

Men jag säger: "Jag tynar bort, jag tynar bort,
    ve över mig.
Förrädarna handlar (agerar) förrädiskt,
    ja förrädarna handlar (agerar) mycket förrädiskt."
17Terror, avgrundsdjup och fällor är över (drabbar) er
    ni jordens inbyggare.
18Och det ska ske att den som flyr från ljudet av terror
    ska ramla ner i avgrundsdjupet,
och den som kommer upp ur (från) mitten av avgrundsdjupet
    ska fångas i en fälla,
för fönstren i höjden är öppna
    och jordens grundvalar skakar.
19Jorden är sönderbruten,
    har helt brutits sönder,
jorden är söndersmulad i bitar,
    jorden skakar och stapplar.
20Jorden rullar fram och tillbaka som en drucken
    och svajar hit och dit som en hydda (koja)
och dess överträdelser är tunga
    över den och den ska falla och inte resa sig igen.
21Och det ska ske den dagen att Herren (Jahveh) ska straffa
    de höga i höjden och jordens kungar på jorden.
22Och de ska samlas tillsammans
    som fångar samlas i fängelsehålan
och blir inlåsta i fängelset,
    och efter många dagar ska de bli straffade.
23Sedan ska månen blygas och solen skämmas,
    för Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) ska regera
på Sions berg och i Jerusalem, och inför hans äldste ska härlighet råda.

Tit 3:1-15

1Påminn dem [ständigt – gång på gång] att underordna sig myndigheter, makthavare – att lyda överheten – att vara redo för varje god gärning. [I det längsta ska en kristen följa samhällets förordningar, men i de fall där de går emot Guds bud är det viktigare att lyda Gud än människor, se Apg 4:19; 5:29.]

2De ska
    inte förolämpa (tala illa om) någon [alla människor är skapade till Guds avbild, se Jak 3:9],
    utan vara fridsamma,
    tillmötesgående
    och alltid visa vänlighet (vara milda) mot alla människor.

3Vi var ju själva en gång
    oförnuftiga,
    trotsiga,
    vilsna,
    slavar under olika begär
        och lustar,
    levde i ondska
        och avund,
    avskyvärda (vi var hatade och avskydda i andras ögon)
        och hatade varandra.
[Vår onda livsstil gjorde att människor hatade oss, och vi hatade dem. En ond spiral av hat.]

Korset är en påminnelse om Guds godhet mot mänskligheten. På en höjd i norra Kreta vittnar ett kors om detta än i dag.

©Annika Bergström

4Men när Guds, vår Frälsares, godhet (generositet) och vänskap (starka band) till mänskligheten uppenbarades [då han blev en människa], 5frälste (räddade, helade, upprättade) han oss – inte på grund av rättfärdiga gärningar, utan på grund av sin barmhärtighet (nåd) – genom ett bad till en ny födelse och förnyelse (av tankar och vilja) i den helige Ande, 6som han rikligen utgöt (i överflöd tömde ut) över oss genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus), vår Frälsare. 7Allt detta skedde för att vi skulle vara rättfärdiga genom hans nåd (oförtjänta favör), och bli arvingar med hopp (en förväntan och säker förvissning) om evigt liv. 8Detta är ett ord att lita på (trovärdigt).

[Syftar på de föregående verserna, se vers 4-7. Samma fras används totalt fem gånger i pastoralbreven, se 1 Tim 1:15; 3:1; 4:9; 2 Tim 2:11.]

Jag [Paulus] vill att du [Titus] ständigt med kraft (frimodigt, uppmuntrande) inskärper det, så att de som tror på Gud ser till att sysselsätta sig med att göra goda (ärbara) gärningar. Det är gott och nyttigt för alla människor.

Falska lärare
9[Denna undervisning om falska lärare hör ihop med den inledande i första kapitlet, se Tit 1:10-16.]

Men undvik dumma dispyter och frågor om släktregister och gräl och strider om lagen [gr. nomos – Torah, Moseböckerna]. Sådant är skadligt och meningslöst. 10En villolärare (som skapar splittringar) ska du ge en första och en andra varning och sedan avvisa, 11eftersom du vet att en sådan är på fel väg. Han syndar och har dömt sig själv.

[Paulus följer samma princip som Jesus lärde, med två inledande samtal vid konflikthantering, se Matt 18:15-17.]

Avslutning

Paulus hoppas få återse Titus i Nikopolis.

12När jag skickar Artemas eller Tychikus till dig, skynda dig då att komma till mig i Nikopolis. Jag har bestämt mig för att stanna där över vintern.

13Juristen (advokaten/lagexperten) Zenas och Apollos [Apg 18:24, 27; 1 Kor 1:12; 3:4-6] ska du utrusta ordentligt så att de inte saknar något på resan. 14Även de våra måste lära sig att göra goda (ärbara) gärningar och fylla nödvändiga behov, så att de inte är utan frukt.

[Paulus anger ofta titlar, som t.ex. läkaren Lukas, se Kol 4:14. Zenas nämns bara här i hela NT. Titeln, gr. nomikon, kan syfta på att han var en romersk jurist eller kunnig i Torah, se Matt 22:35; Luk 7:30. Med tanke på det rykte kretensare hade att vara lata och som Paulus håller med om, var det en nödvändig uppmaning även till de kristna på ön att göra goda gärningar, se Tit 1:12-13.]

15Alla som är hos mig hälsar till dig. Hälsa till dem som älskar oss i tron.

Nåd (Guds rika favör) vare med er alla.






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)