Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - fredag 30/1

4 Mos 3, Matt 20:1-28

4 Mos 3

Leviterna
1Detta är Arons och Moses fortsatta historia (hebr. toledot) [detta är den 12:e toledot-enheten, se 1 Mos 37:2]. Från den tid (i den dag – hebr. bejom) då Herren (Jahveh) talade med Mose på Sinai berg.
     2Och detta är namnen på Arons söner: Nadav, den förstfödde, och Aviho, Elazar och Itamar. 3Detta är namnen på Arons söner, prästerna som var smorda, som han avskilde (helgade) för att tjänstgöra i prästens ämbete. 4Och Nadav och Aviho dog framför Herren (Jahveh) när de offrade främmande eld framför Herren (Jahveh) i Sinais öken, och de hade inga söner. Och Elazar och Itamar tjänstgjorde i prästens ämbete i närvaro av sin far Aron.
     5Herren (Jahveh) talade till Mose och sa: 6"För fram Levi stam nära och ställ dem framför prästen Aron så att de kan göra tjänst för honom. 7Och de ska hålla (sköta om, vakta, skydda) hans åtaganden (angelägenheter) och hela församlingens åtaganden (angelägenheter) framför mötestältet, och göra tjänst i tabernaklet. 8Och de ska hålla (sköta om, vakta, skydda) alla möbler i mötestältet och Israels söners åtaganden för att göra tjänst i tabernaklet. 9Och du ska ge leviterna till Aron och till hans söner, de är helt (fullständigt) givna till honom från Israels söner. 10Och du ska förordna Aron och hans söner så att de håller (sköter om, vaktar, skyddar) prästämbetet, och en vanlig människa som kommer nära ska dödas."

11Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:

12"Och jag, se [hebr. hinneh – ger betoning åt det som följer], jag har själv bland (i centrum av) Israels söner tagit ut (utvalt) leviterna, istället för varje förstfödd som öppnar moderlivet bland Israels söner [2 Mos 13:1-2]. Därför ska leviterna vara mina, 13för allt förstfött är mitt. På den dagen då jag slog allt förstfött i Egypten helgade jag allt förstfött i Israel åt mig, både människor och djur. Mina ska de vara. Jag är Herren (Jahveh)."

[Den tionde och sista plågan omfattade samtliga både människor och djur i Egypten, se 2 Mos 11.]

14Och Herren (Jahveh) talade till Mose i Sinai öken och sa:

15"Räkna Levis söner efter deras fäders hus, efter deras familjer, alla män från en månads ålder och uppåt ska du räkna bland dem." 16Och Mose räknade dem efter Herrens (Jahvehs) ord, som han var befalld.
17Och dessa var Levis söner, efter deras namn:
    Gershon och Kehat och Merari.

18Och dessa är namnen på Gershons söner efter deras familjer:
    Livni och Shimei.
19Och Kehats söner efter deras familjer:
    Amram och Jitsar, Hebron (hebr. Chevrón) och Uzziel.
20Och Meraris söner efter deras familjer:
    Machli och Moshi.
Dessa är Levis familjer enligt deras fäders hus.

Väster
21Till Gershon hör Livnis familj och Shimeis familj. Dessa är gershoniternas familjer. 22De som räknades bland dem enligt antalet av alla män från en månads ålder och uppåt, de som räknades bland dem var 7 500. 23Gershoniternas familjer ska slå läger bredvid tabernaklet västerut. 24Ledaren för fädernas hus bland gershoniterna är Eljasaf, Laels son. 25De fastställda uppgifterna för Gershons söner i mötestältet, tabernaklet och tältet, är dess överdrag (taket) och dörrens förhänge till mötestältet, 26och tyget runt gården och dörrens förhänge till ingången på tabernaklet, och altaret (offeraltaret), och repen runtomkring, och allt som tillhör för att fullfölja dess tjänstgöring.

Söder
27Till Kehat hör Amrams familj och Jitsars familj och Chevrons familj och Uzziels familj. Dessa är kehatiternas familjer, 28enligt antalet av alla män från en månads ålder och uppåt, 8 600, väktare av helgedomens angelägenheter. 29Kehatiternas familjer ska slå läger bredvid tabernaklet söderut. 30Ledaren för fädernas hus bland kehatiterna är Elitsafan, Uzziels son. 31Deras ansvar (arbetsuppgift) är arken, och bordet [skådebrödsbordet] och menoran [den sjuarmade ljusstaken] och altaret (rökelsealtaret) och helgedomens redskap som prästerna använder i tjänstgöringen, och förhänget och allt som hör till arbetet med detta. 32Elazar, Arons son, prästen, är chefen för de övriga ledarna bland leviterna och har huvudansvaret över dem som håller (sköter om, vaktar, skyddar) helgedomens angelägenheter.

Norr
33Till Merari hör Machlis familj och Moshis familj. Dessa är merariternas familjer. 34Och de som räknades bland dem enligt antalet av alla män från en månads ålder och uppåt, de som räknades bland dem var 7 500. 35Ledaren för fädernas hus bland merariterna är Tsoriel, Avichajils son. De ska slå läger bredvid tabernaklet norrut. 36Meraris söner [totalt 6 000 män som var placerade på tabernaklets norra sida] fick uppdraget att ansvara för brädorna till tabernaklet, dess tvärstänger, dess stolpar, och dess fotstycken, och all dess utrustning, och allt som tillhör för att fullfölja dess tjänstgöring, 37och gårdens stolpar runtomkring och deras fotstycken och deras tältpinnar och deras rep.

Öster
38Och dessa som ska slå läger framför tabernaklet österut, framför mötestältet mot soluppgången, är Mose och Aron och hans söner, (de ska) hålla (sköta om, vakta, skydda) helgedomens angelägenheter och Israels söners angelägenheter, och en vanlig människa som kommer nära ska dödas.

39Alla de som räknades av leviterna, som Mose och Aron räknade på Herrens (Jahvehs) befallning efter deras familjer, alla män från en månads ålder och uppåt, var 22 000.

40Och Herren (Jahveh) sa till Mose: "Räkna alla förstfödda män av Israels söner, från en månads ålder och uppåt, och ta antalet av deras namn. 41Och du ska ta [avskilja] leviterna åt (för/till) mig – [för] jag är Herren (Jahveh) – istället för de förstfödda bland Israels söner, och leviternas boskap istället för allt förstfött bland boskapen hos Israels söner."

42Och Mose räknade, som Herren (Jahveh) befallt honom, allt förstfött bland Israels söner. 43Och alla förstfödda män, enligt antalet namn, från en månads ålder och uppåt, av dem som räknades, var 22 273. [Jfr med vers 39. Skillnaden på 273 personer måste täckas genom den lösen som specificeras i vers 46-48.]

44Herren (Jahveh) talade till Mose och sa: 45"Ta ut leviterna istället för allt förstfött [förstfödda söner] bland Israels söner, och leviternas boskap istället för deras [de andra stammarnas] boskap. Leviterna ska vara mina. Jag är Herren (Jahveh). 46Men som frigivningssumma (hebr. pedoj) [3 Mos 27:6] för de 273 förstfödda i Israel som överstiger antalet av leviterna, 47ska du ta 5 shekel [totalt 60 gram; motsvarar en halv årslön] för var och en av dem [totalt 16 kg silver för alla 273 personer], efter helgedomens shekel ska du ta dem – 1 shekel är 20 gera [liten viktenhet på 0,6 gram]. 48Ge pengarna till Aron och hans söner som frigivningssumma för dem som återstår."

49Och Mose tog frigivningssumman från dem som återstod av dem som var återlösta genom leviterna, 50från de förstfödda av Israels söner tog han pengarna, 1 365 shekel [15,7 kg silver] efter helgedomens shekel, 51och Mose gav frigivningssumman till Aron och hans söner enligt Herrens (Jahvehs) ord, som Herren (Jahveh) befallde Mose.

Matt 20:1-28

De första och sista vingårdsarbetarnas lön
1[Jesus berättar en liknelse för att illustrera påståendet i Matt 19:30: "De första ska bli de sista, och de sista ska bli de första." Gud liknas vid en vingårdsägare som hyr in säsongsarbetare för att bärga in druvskörden.]

"Himmelriket (himlarnas kungarike) kan liknas vid en landägare (storbonde, familjefar), som tidigt på morgonen [i gryningen vid sextiden] gick ut för att leja arbetare till sin vingård. 2Han kom överens med dem om en dagslön på en denar [den vanliga dagslönen för en arbetare] och skickade sedan in dem till sin vingård.
     3Runt tredje timmen (klockan nio på morgonen) [judisk tid räknas från soluppgången klockan sex på morgonen] gick han ut igen och fick se andra män sysslolösa på torget (marknadsplatsen – gr. agora). 4Han sa till dem: 'Gå in i min vingård ni också, och ni ska få rimlig betalning.' Så de gick dit. 5Runt sjätte timmen (mitt på dagen) och nionde timmen (tretiden på eftermiddagen) gick han ut igen.
     6Även vid elfte timmen [klockan fem på eftermiddagen, en timma innan solen gick ned och arbetsdagen var slut] gick han ut. När han såg några andra stå där sa han till dem: 'Varför står ni här hela dagen sysslolösa (utan arbete)?' 7De svarade honom: 'Därför att ingen har anställt oss.' Han sa till dem: 'Gå in till vingården ni också.'
     8När det blivit kväll [klockan sex, se vers 12] sa vingårdens ägare till förmannen: 'Kalla på arbetarna och betala ut deras lön. Börja med dem som kom sist och sluta med de första.' 9De som hade blivit anställda vid elfte timmen (klockan fem) kom och fick en denar var [en dagslön].
     10När sedan de första kom antog de att de skulle få mer, men var och en av dem fick också en denar. 11När de fick det, muttrade de (viskade irriterat i låg ton) åt markägaren, 12och sa: 'De där som kom sist har bara arbetat en timme, ändå jämställer du dem med oss som har burit tunga bördor hela dagen och slitit i solens hetta.'
     13Då svarade han en av dem och sa [personligen till honom]: 'Min kamrat, jag behandlar dig inte illa (sårar dig inte). Kom vi inte överens om en denar per dag? 14Ta det som tillhör dig och gå. Det är min vilja (önskan) att ge den siste lika mycket som dig. 15Har jag inte rätt att göra vad jag vill med det som är mitt? Eller är ditt öga förmörkat av ondska [är ditt hjärta fyllt med ondska och avundsjuka] för att jag är god (generös)?'

[Jesus använder inte det vanliga ordet för vän och ömsesidig vänskap, gr. philos, utan hetairos som kan översättas med kamrat eller kompanjon. Ordet användes inom judendomen för någon som var kvalificerad att vara en religiös lärare, men ännu inte var officiellt ordinerad. Att Jesus använder detta ord här kan visa på en utsträckt hand, Jesus vill vara vän, men vänskapen behöver bekräftas. De två andra gångerna ordet används i Nya testamentet är Matt 22:12 och Matt 26:50. Vid båda dessa tillfällen visar det sig att den andra parten har onda intentioner.]

16Så ska de som [nu] är de sista [då] bli de första, och de som [nu] är de första ska [då] bli de sista." [En del manuskript har även: Många är kallade (inbjudna), men få är utvalda. Frasen återfinns i Matt 22:14.]

Jesus berättar för tredje gången att han ska dö
17[Jesus och lärjungarna befinner sig i Jordandalen, i närheten av Jeriko, se vers 29. Jesus förutsäger nu på nytt sin död och uppståndelse. Han började tala mer öppet om detta, se Matt 16:21; 17:22. Tematiskt hör detta ihop med hur "de sista ska bli de första, och de första ska bli de sista". Jesus, den förstfödde över skapelsen, se Kol 1:15, skulle bli behandlad som den lägsta av alla förbrytare och korsfästas, men sedan uppstå och sättas över alla andra namn, se Fil 2:5-11.]

När Jesus var på väg upp till Jerusalem, tog han de tolv lärjungarna avsides (för att tala enskilt med dem). Där längs med vägen [medan de vandrade framåt] sa han till dem: 18"Se, vi går nu upp till Jerusalem. Människosonen ska utlämnas åt översteprästerna och de skriftlärda, och de ska döma honom till döden. 19De ska utlämna honom åt hedningarna för att han ska hånas och pryglas hårt och bli korsfäst, men på den tredje dagen ska han uppstå."

Jakob och Johannes söker positioner
20Då kom Sebedeus söners mor [Salome, se Matt 27:56; Mark 15:40] fram till Jesus tillsammans med sina söner [Jakob och Johannes, två av Jesu tolv lärjungar, se Mark 10:35]. Hon föll på knä och ville be honom om något.
     21Han frågade henne: "Vad vill du?"
    Hon sa: "Lova mig att mina båda söner får sitta bredvid dig i ditt rike, den ene till höger och den andre till vänster." [De två förnämsta platserna i Guds rike.]
     22Jesus svarade [och riktade sig nu främst till Jakob och Johannes]: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag ska dricka?"
    De svarade: "Ja, det kan vi."
     23Då sa han: "Ni ska dricka min bägare, men platserna till höger och till vänster om mig är inte min sak att ge bort. De ska ges åt dem som min Far har förberett dem till."

[Det är uppenbart att Jakob och Johannes inte förstått vad de frågat efter. Bara Jesus kan bära världens synd. Att "dricka bägaren" är en bild på att gå igenom lidande, se Ps 75:9; Jes 51:17. Jesus förutsäger dock att de kommer att lida för sin tro senare. Jakob halshöggs, se Apg 12:2; och Johannes deporterades till ön Patmos, se Upp 1:9. En liknande diskussion om vem som är störst sker även sista kvällen tillsammans med Jesus före hans korsfästelse, se Luk 22:24-27.]

24När de tio [andra lärjungarna] hörde detta blev de förargade på de båda bröderna (de kände en djup smärta och ilska därför att något orätt hade skett). [Deras missnöje bottnade i avundsjuka och samma begär att vara främst, så Jesus tar tillfället i akt och undervisar dem alla om sant tjänande.] 25Jesus kallade till sig dem [allihop] och sa: "Ni vet att härskarna över hednafolken är herrar (utövar ett förtryckande herravälde), och de högt uppsatta (mäktiga) använder sin makt för att förtrycka dem (de styr som tyranner över folken). 26Så ska det inte vara hos er, utan den som vill vara stor bland er ska vara er [de andras] tjänare (gr. diakonos), 27och den som vill vara främst bland er ska vara er [de andras] slav (gr. doulos), 28just [precis på samma sätt] som Människosonen inte kom för att bli betjänad (gr. diakoneo), utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många." [Jes 53:10-12; Joh 11:49-50]





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)