Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - måndag 26/10

Jer 42, 2 Tim 4:1-22

Jer 42

1Och alla kaptener över trupperna och Jochanan, Qareas son, och Jezanja, Hoshajas son, och hela folket från de minsta till de största, kom nära 2och sa till profeten Jeremia: "Låt, vi ber dig, vår bön bli mottagen inför dig, och be för oss till Herren din Gud (Jahveh Elohim) för hela denna kvarleva, för några få är kvar av många, som dina ögon kan se, 3att Herren din Gud (Jahveh Elohim) ska berätta för oss vilken väg vi ska gå och vad vi ska göra." 4Och profeten Jeremia sa till dem: "Jag har hört er, se, jag ska be till Herren (Jahveh) er Gud (Elohim) efter era ord, och det ska ske att vadhelst Herren (Jahveh) ska svara er, det ska jag berätta för er, jag ska inte undanhålla något från er."
     5Och de sa till Jeremia: "Herren (Jahveh) är ett sant och trofast vittne mot oss, om vi inte gör efter alla de ord som Herren din Gud (Jahveh Elohim) sänder [genom] dig till oss. 6Om det är gott eller om det är ont ska vi lyssna till Herren vår Guds (Jahveh Elohims) röst till vilken vi har sänt dig, för att det ska gå väl för oss när vi lyssnar till Herren vår Guds (Jahveh Elohims) röst."
     7Och det skedde efter tio dagar att Herrens (Jahvehs) ord kom till Jeremia. 8Och han kallade på Jochanan, Qareas son, och alla kaptener över trupperna som var med honom och hela folket från den minste till den störste, 9och sa till dem: "Så säger Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), till dem som har sänt mig att framlägga era böner inför honom: 10Om ni fortsätter att vistas i detta land, då ska jag bygga upp er och inte riva ner er, och jag ska plantera er och inte rycka upp er, för jag ska ändra mig om det onda som jag har gjort mot er. 11Var inte rädda för Babels kung som ni är rädd för, var inte rädda för honom, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), för jag är med er för att frälsa er och befria er från hans hand. 12Och jag ska ge er nåd (barmhärtighet – hebr. rachamim) och smeka er och få er att återvända till ert eget land.
     13Men om ni säger: Vi ska inte vistas i detta land, och inte lyssnar till Herren er Guds (Jahveh Elohims) röst, 14och säger: Nej, men vi ska gå till Egyptens land, där vi inte ska se krig, inte höra ljudet av shofaren, inte hungra efter bröd och där ska vi vistas – 15så nu, lyssna då till Herrens (Jahvehs) ord ni Juda kvarleva. Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): Om ni verkligen sätter ert ansikte till att gå till Egypten och gå dit och vistas där, 16då ska det ske att svärdet som ni fruktar ska komma ikapp er där i Egyptens land och hungersnöden som ni fruktar ska följa er intensivt där i Egypten och där ska ni dö. 17Så ska det bli med alla män som sätter sitt ansikte till att gå till Egypten och vistas där. De ska dö för svärdet, genom hungersnöd och genom pest, och ingen av dem ska bli kvar eller kunna fly från ondskan som jag för över dem. 18Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): Som min vrede och mitt raseri har varit uthällt över Jerusalems invånare, så ska mitt raseri hällas ut över er när ni kommer in i Egypten, och ni ska bli till avsky och häpnad och en förbannelse och en förebråelse, och ni ska inte se denna plats igen.
     19Herren (Jahveh) har talat över er, Juda kvarleva: Gå inte till Egypten, vet med säkerhet att jag har varnat er idag. 20För ni har agerat förrädiskt mot er själva (era egna själar), eftersom ni har sänt mig till Herren er Gud (Jahveh Elohim) och sagt: Be för oss till Herren vår Gud (Jahveh Elohim) och allt det som Herren vår Gud (Jahveh Elohim) ska säga ska du berätta för oss och vi ska göra det. 21Och idag har jag berättat det för er, men ni har inte lyssnat till Herren er Guds (Jahveh Elohims) röst i någonting som han har sänt mig med till er. 22Och nu, vet med säkerhet att ni ska dö för svärdet, av hungersnöden och av pesten på den plats dit er önskan tar er för att vistas där."

2 Tim 4:1-22

1Jag [Paulus] uppmanar dig [Timoteus] allvarligt inför (i närvaro av) Gud och den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, han som ska döma levande och döda, och inför hans uppenbarelse [andra tillkommelse] och hans kungarike:
2Predika ordet (gör budskapet allmänt känt),
    var redo i tid och otid (oavsett omständigheter).

Förmana (överbevisa om synd och uppmana till omvändelse),
tillrättavisa skarpt (ge tydlig varning) och
uppmuntra (trösta, hjälp, inbjud) med
    outtröttligt tålamod (balanserat temperament som har överseende när någon gör fel) och
    undervisning (doktrin, tydliga instruktioner om hur man gör det rätta).

[I uppmuntran ingår att tålmodigt förklara och instruera om vad Bibeln säger i olika frågor. När någon förmanas eller tillrättavisas måste denne få reda på anledningen till detta, och bli uppmuntrad och få undervisning om hur han eller hon ska ändra sitt beteende. De tre verben förmana, tillrättavisa och uppmuntra har inte och-tecken mellan sig i grundtexten. Detta skrivsätt betonar att själva slutsatsen och anledningen kommer i vers 3-5.]
3För det kommer en tid då människor inte längre kommer att tolerera (acceptera, stå ut med) att höra den sunda läran. I stället kommer de allteftersom det behagar dem (kliar dem i öronen) samla på sig lärare efter lärare som talar vad deras begär (längtan efter det förbjudna) vill höra. 4De kommer att vända sig bort från att höra sanningen, och i stället vända sig till myter (mänskligt påhittade historier).

5[I kontrast till den andliga likgiltighet för Guds ords sanningar som beskrivits i vers 3-4 ger Paulus fyra uppmaningar:]
Men var du [ständigt] nykter (alert i sinnet; samlad, sansad, vaksam, klartänkt, opåverkad) i allting.
Håll (härda) ut i svårigheter (bär ditt lidande; var beredd att "lida ont").
Utför en evangelists arbete.
    [Låt ditt arbete ha en evangelists karaktärsdrag – var ivrig att leda andra till Jesus!]
Fullfölj (fullgör; gör ditt yttersta för att fullt ut "bära") din tjänst (gr. diakonia).

Paulus exempel

Paulus halshuggning. Målning av den spanske konstnären Simonet, 1887.

6För själv är jag på väg att offras,
    och tiden för mitt uppbrott har kommit.
[Bibeln säger inte när Paulus dog, men det mesta pekar på att det skedde några år efter branden i Rom 64 e.Kr., då förföljelsen av de kristna ökade. Enligt traditionen fick Paulus sitta i det underjordiska Mamertinska fängelset för att sedan bli halshuggen under Neros tid som kejsare omkring 67 e.Kr.]
7Jag har kämpat den goda (ärbara) kampen.
    [Som en atlet i de grekiska spelen har jag vunnit, och vilar nu i den segern.]
Jag har fullbordat mitt lopp.
    [Som en löpare i ett sprinterlopp, och vilar nu i den segern.]
Jag har bevarat (hållit fast vid) tron.
    [Som en soldat har jag försvarat och skyddat tron, och vilar nu i den segern.]

8Framför mig väntar nu rättfärdighetens segerkrans, som Herren, den rättfärdige domaren, ska ge mig på den dagen [då jag får möta honom], och inte bara mig utan alla som har älskat (och fortfarande älskar och längtar efter) hans uppenbarelse (återkomst). [Tit 2:12-13; Rom 8:28]

Personliga hälsningar
9[Följande stycke ramas in av Paulus önskan om att Timoteus ska komma till honom i Rom, se vers 9 och 21. Paulus visste att han snart skulle dö, men förväntade sig vissa dröjsmål i den romerska rättsprocessen. Det tar knappt en månad att resa sjövägen mellan Efesos och Rom. Det rör sig alltså om några månader från det att brevet skickats till att Timoteus kommer. Med tanke på Timoteus säkerhet önskar Paulus att Timoteus kommer före vintern, se vers 21, då det blev farligt att resa på Medelhavet. Både Paulus andliga och mänskliga behov blir synliga i detta brev. Han behövde skriftrullarna med Guds ord, men även sällskap och sin mantel för att hålla sig varm i den kalla fängelsehålan i Rom.]

Skynda dig (gör allt du kan för) att komma till mig snart.

Uppdatering om personer i Rom
10Demas har övergett mig,
    han fick kärlek till den här världen (denna nuvarande tidsålder) och reste till Thessalonike.
Crescens
    har rest till Galatien [i Mindre Asien, centrala Turkiet].
Titus
    har rest till Dalmatien [region norr om Makedonien, nuvarande sydvästra Kroatien].
[Demas, som är en kortare form av namnet Demitrus, hade tidigare varit en nära medarbetare till Paulus, se Filemon 1:24. Han var inte jude, se Kol 4:11, 14. Han hade övergivit Paulus i Rom och flyttat till Thessalonike som troligen var hans hemstad. Crescens och Titus var utsända på nya uppdrag. Tidigare hade Paulus skrivit till Titus på Kreta och bett honom spendera vintern i Nikopolis, se Tit 3:12.]
11Lukas är den ende som är kvar hos mig.
[Lukas var hos Paulus även under den första fängelsevistelsen i Rom, se Kol 4:14; Filemon 1:24.]
Ta med dig Markus hit,
    han är till god hjälp i min tjänst.
[Johannes-Markus reste tillsammans med Paulus och Barnabas, men han avbröt resan i Perge, se Apg 13:13. Det har skett en upprättelse och Paulus talar väl om honom här. Han fanns hos Paulus även under den första fångenskapen, se Kol 4:10.]
12Tychikus har jag sänt till Efesos.
[Tychikus var en av Paulus trogna reskamrater, se Apg 20:4. Timoteus kunde känna sig trygg att lämna Efesos när han visste att Tychikus var på väg till Efesos och församlingen.]
13När du [Timoteus] kommer, ta med dig manteln som jag lämnade hos Karpus i Troas [på vägen från Efesos till Rom]. [Det blir snart vinter och Paulus behöver sin mantel för att inte frysa.] Ta också med böckerna, framför allt pergamentskrifterna.

Herren ger styrka trots motstånd
14Kopparsmeden Alexander [i Efesos] har gjort mig mycket ont. Herren ska löna honom efter hans gärningar. 15Du själv måste också vara på din vakt mot honom, för han har gjort kraftigt motstånd mot vår förkunnelse.

[Alexander var ett vanligt namn. Det kan vara samma man som omnämns i Apg 19:33-34, eller mer troligt personen i 1 Tim 1:20.]

16När jag försvarade mig första gången var det ingen som kom till min hjälp, utan alla övergav mig, låt det inte tillräknas dem. 17Men Herren hjälpte mig och gav mig kraft, för att förkunnelsen genom mig skulle fullföljas och alla folk skulle få höra den. Så blev jag räddad ur lejonets gap.

[Paulus uppdaterar Timoteus med detaljer kring vad som hänt sedan de senast sågs. Paulus uttryck "när jag försvarade mig första gången" syftar troligen på prima action, som var de preliminära förhör som nu hade hållits under hans andra fångenskap i Rom. Lukas hade inte hunnit komma till honom ännu.]

18Herren ska också rädda mig från alla onda anslag och frälsa mig till sitt himmelska rike. Hans är äran i evigheters evighet.

Amen (låt det ske så, det är sant).

Uppdatering om personer i närheten av Efesos
19Hälsa till Prisca och [hennes man] Aquila
    och Onesiforus familj.
[Alla dessa personer fanns i Efesos. I Apostlagärningarna används det mer informella namnet Priscilla i stället för Prisca.]
20Erastus
    stannade kvar i Korint [väster om Efesos, på andra sidan Egeiska havet],
men Trofimus
    lämnade jag i Miletos [strax söder om Efesos], eftersom han var sjuk.

21Skynda dig hit [till Rom] före vintern.

[Stycket ramas in av uppmaningen "skynda dig hit", se vers 9.]

Ytterligare hälsningar från Rom
Följande [personer, tre män och en kvinna] hälsar också till dig:
    Eubulus,
    Pudens,
    Linus,
    Claudia
    och alla syskonen (bröderna och systrarna i tron).

Välsignelse
22[Brevet avslutas med en dubbel välsignelse. Paulus välsignar först Timoteus personligen och sedan också hela församlingen. Detta är troligen Paulus sista brev. I så fall är dessa rader Paulus sista hälsning.]

Herren
    vare med din ande [Timoteus].
Nåden [Guds favör och kraft]
    vare med er [hela församlingen i Efesos].





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)