Halvbibel - onsdag 7/10
Jer 23,
Kol 2:8-23
Jer 23
1Ve över herdarna som fördärvar och förskingrar fåren på min betesmark, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 2Därför säger Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), så mot herdarna som vallar mitt folk [vars uppdrag var att leda folket till goda betesmarker och friskt vatten]: Ni har förskingrat min flock och drivit bort dem och har inte tagit hand om dem. Se, jag ska besöka er för era onda gärningar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 3Jag ska själv samla dem som finns kvar av mina får från alla de länder dit jag drivit dem. Jag ska föra hem dem till deras egna betesmarker (sitt hem, sin egen fårfålla), och de ska bli fruktsamma och föröka sig. 4Jag ska resa upp [nya ansvarstagande] herdar som föder (beskyddar, vallar) dem, och mina får ska inte längre frukta eller vara förskräckta. Inget av dem ska saknas (eller gå förlorad), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
[Serubbabel, Esra och Nehemja var goda herdar som kom, men Messias är den som helt uppfyllde denna profetia.] 5Se, de dagar kommer, förkunnar (säger, proklamerar) Herren,
då jag ska låta en rättfärdig gren växa upp (skjuta skott) åt David [en arvinge i hans kungliga släkt].
Han ska regera som kung och handla vist,
och ska utföra (skapa) rätt och rättfärdighet i landet.
6I hans dagar ska Juda bli frälst (räddat)
och Israel ska bli en trygg plats att bo på igen.
Namnet han kommer att få är:
"Herren vår rättfärdighet (hebr. Jahveh Tsidqeno)".
[I Gamla testamentet framträder profetiorna om Jesus tydligt. Här i Jeremia kallas han skottet från "Kung David", i [Sak 3:8] benämns han som skottet "min tjänare", i [Sak 6:12] skottet "en man", och sist i [Jes 4:2] "Herrens rotskott". Detta överensstämmer med de fyra sätt som evangelierna beskriver Jesus.
Matteus – kung Jesus,
Markus – tjänaren Jesus,
Lukas – Människosonen Jesus,
Johannes – Jesus Guds Son.]
7Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren, då man inte mer ska säga: "Så sant Herren lever, han som förde Israels barn ut ur [slaveriet i] Egyptens land", 8utan: "Så sant Herren lever, han som förde avkomlingar från Israels hus ut ur landet i norr och hämtade dem ur alla andra länder dit jag hade drivit bort dem." Sedan ska de få bo [tryggt] i sitt land.
9Angående profeterna. Mitt hjärta är krossat i mig, alla mina ben darrar, jag är lik en berusad man och lik en man som behärskas av vinet, på grund av Herren (Jahveh) och på grund av hans heliga ord [plural]. 10Eftersom landet är fullt av äktenskapsbrytare. På grund av förbannelser sörjer landet. Öknens betesmarker är uttorkade och deras utstakade väg är ond och deras styrka är inte rak (rätt). 11För både präst och profet är ogudaktiga, ja, i mitt hus har jag funnit deras ondska, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 12Därför ska deras väg bli för dem som en hal plats i mörkret, de ska stöta sig och falla där, för jag ska föra ondska över dem i deras besökelseår, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
13Och jag har sett något osmakligt [hebr. tiflah – utan salt [Job 1:22; 6:6; Kol 4:6]]
hos Samariens profeter,
de profeterar genom Baal
och får mitt folk Israel att vackla (gå fel, irra bort sig, hamna i en återvändsgränd).
14Och i Jerusalems profeter
har jag sett fruktansvärda ting,
de begår äktenskapsbrott och vandrar i lögn
och de sträcker ut sin hand till våldsverkare
så att ingen återvänder från sin ondska.
De har alla blivit för mig som Sodom
och dess invånare som Gomorras.
15Därför säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) så angående profeterna:
Se, jag ska mätta dem med malört
och låta dem dricka gallans vatten,
för från Jerusalems profeter
har ogudaktighet gått ut över hela landet.
16Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot):
Lyssna inte till profeternas ord som profeterar för er, de leder er in i fåfänga,
de talar syner från sina egna hjärtan och inte från Herrens (Jahvehs) mun.
17De säger oavbrutet (ordagrant: säger, säger) till dem som föraktar mig:
Herren (Jahveh) har talat att ni ska ha fred (frid, det ska gå er väl – hebr. shalom),
och till alla som vandrar i sitt eget hjärtas envishet säger de:
Ingen ondska ska drabba dig.
18För vem har stått i Herrens (Jahvehs) råd
så att han skulle förnimma och höra hans ord?
Vem har varit uppmärksam till hans ord
och lyssnat på det?
19Se, en Herrens (Jahvehs) storm
har gått ut i raseri,
en virvelstorm, den ska virvla (blåsa, snurra)
över de ondas huvuden.
20Herrens (Jahvehs) vrede ska inte återvända
förrän den har verkställt (uträttat)
och till dess han har fullbordat sitt hjärtas syften.
I (vid) dagarnas slut
ska ni betrakta (anse) det som perfekt (förstå, inse visheten). [[Jer 30:24]]
Förväxla inte egna drömmar med verkliga profetior
21Jag har inte sänt dessa profeter, likväl springer de. Jag har inte talat till dem, likväl profeterar de. 22Och om de hade stått i mitt råd, låt dem få mitt folk att höra mina ord och omvända dem från deras onda vägar och från deras onda handlingar.
23Är jag bara en Gud på nära håll,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
och inte en Gud långt borta?
[Gud är inte bara någon lokal avgud som Baal, Mot eller Yam som tillbads på en specifik plats, utan en Gud som finns överallt, både långt borta och nära.]
24Tror ni verkligen att någon kan gömma sig på ett hemligt ställe så jag inte skulle kunna se honom?
säger Herren (Jahveh).
Vet ni inte jag är den som uppfyller himlar och jord [att jag finns överallt, se [Ps 139:7-12]]?
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
25Jag har hört [säger Herren] vad profeterna har sagt, de som profeterar lögner i mitt namn, de säger gång på gång: "Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm." 26Hur länge [måste jag stå ut med dem]? Dessa profeter profeterar bara lögner, de profeterar bara egna fantasier från sina hjärtan (sitt inre). 27Hur länge ska de medvetet försöka få mitt folk att glömma mitt namn (vem jag är, vad jag står för) genom de drömmar de återberättar för varandra? Det är lika illa som när deras förfäder glömde mitt namn genom att tillbe guden Baal.
28Låt den profet som haft en dröm återberätta (relatera till) sin dröm. Låt den som tagit emot mitt ord tala det troget (precis som det blev givet; ordagrant: ´tala sanning´). De [mänskliga drömmarna] är som halm [som blåser bort med vinden] och kan inte jämföras med säd [som är Guds ord och som ger liv]. Jag, Herren (Jahveh), förkunnar (säger, proklamerar) detta. 29Är inte mitt ord (budskap) som en eld [som förädlar metallen], förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), som en slägga som krossar klippan?
30Därför, se, jag är emot profeterna, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), som stjäl mina ord varje man från sin granne. 31Se, jag är emot profeterna, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), som använder sina tungor och säger: Han har sagt. 32Betänk att jag är emot dem som profeterar lögnaktiga drömmar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), och räknar dem och låter mitt folk vandra bort (gå fel, irra bort sig, hamna i en återvändsgränd) i deras lögner och i deras hänsynslöshet. Jag har inte sänt dem och inte befallt dem. Vinningen är ingen vinning (är till ingen nytta) för detta folk, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
33Och när detta folk eller profeten eller prästen frågar dig och säger: Vilket är Herrens (Jahvehs) budskap (profetord, börda – hebr. masa)? Då ska du säga till dem: Vilket budskap (profetord, börda)? Jag ska kasta ut er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 34Och profeten och prästen och folket som säger: Herrens (Jahvehs) budskap (profetord, börda) – jag ska hemsöka den mannen och hans hus.
35Eftersom ni säger varje man till sin granne och varje man till sin bror: "Vad har Herren (Jahveh) svarat?" Och: "Vad har Herren (Jahveh) talat?" 36Och Herrens (Jahvehs) budskap (profetord, börda) ska inte mer nämnas, för varje mans ord ska vara hans eget budskap (profetord, börda), och ni kommer att förvränga den levande Gudens (Elohims) ord, Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), vår Gud (Elohim). 37Så ska du säga till profeten: "Vad har Herren (Jahveh) svarat dig?" Och: "Vad har Herren (Jahveh) talat?" 38Och om han säger: "Herrens (Jahvehs) budskap (profetord, börda)", därför säger Herren (Jahveh) så: Eftersom ni säger detta ord "Herrens (Jahvehs) budskap (profetord, börda)" och jag har sänt till er och sagt: Ni ska inte säga "Herrens (Jahvehs) budskap (profetord, börda)", 39därför se, jag ska fullständigt bryta ner er och jag ska kasta ut er och staden, som jag gav till era fäder, bort från mitt ansikte, 40och jag ska föra en evig förebråelse över er och en evig skam som inte ska glömmas bort.
Kol 2:8-23
Varning för falska läror
Gnosticism
8Var alltid vaksamma så att ingen tillfångatar er (så att ni förs bort som byte och blir slavar) genom tom filosofi (religiösa föreställningar) som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på den Smorde (Messias, Kristus). 9För i honom [Jesus] bor (bor permanent; är och förblir ständigt) Gudomens hela fullhet kroppsligen, 10och i honom har ni allt (är fyllda till brädden), han är huvudet över varje härskare och auktoritet [varje andlig härskare och kraft].
Lagiskhet
11I honom blev ni också omskurna. Inte med en omskärelse gjord med [mänskliga] händer, utan en [andlig] omskärelse utförd av den Smorde (Messias, Kristus), där ni blev avklädda den gamla naturens kontroll över er kropp. 12Ni blev begravda tillsammans med honom i dopet, där ni också blev uppväckta (upplyfta) med honom [till ett nytt liv] genom er tro på Guds kraft, som uppväckte honom från de döda. 13Ni var döda på grund av era överträdelser (felsteg) och er kropps oomskurna tillstånd (er syndfulla natur), men han [Gud] gav er liv tillsammans med honom [Jesus] genom att förlåta alla våra synder. 14Han har utplånat (strukit ett streck över) det skuldebrev med krav [bud och förordningar som gavs genom Mose, se [Ef 2:15]] som hindrade och anklagade (belastade, vittnade mot) oss. Han tog bort det genom att spika fast det vid korset. 15Han har avväpnat (klätt av) härskare och auktoriteter [varje andlig härskare och demonisk kraft] och låtit dem bli offentligt uthängda (till allmänt åtlöje), när han triumferade över dem på korset.
[Det grekiska ordet för triumfera, thriambeuo, beskriver den segersång en kung stämde upp i när han hade intagit en stad. Väl hemma i sin hemstad marscherar han runt i ett triumftåg. Den tillfångatagna fiendekungen går bakom i bojor, helt avklädd utan vapen. På samma sätt har Jesus segrat över djävulen och offentligt visat att djävulen inte längre har någon makt över Jesus!]
16Låt därför ingen människa döma er vad gäller
mat och dryck,
eller vad gäller
en viss högtid [de årliga högtiderna, se [3 Mos 23]],
eller en nymåne [högtiden rosh chodesh firades i början på varje ny månad då månen visade sig på nytt, se [4 Mos 10:10; 2 Kung 4:23; Neh 10:33; Jes 1:13; Hes 46:1]],
eller sabbatsdagar [som firades varje vecka – fredag kväll till lördag kväll, se [2 Mos 20:8-11; 31:14-16], högtiderna inleds och avslutas även med helgdagar som kallas högsabbater, se [3 Mos 16:31; 3 Mos 23:24, 32, 39; Joh 19:31]].
17Dessa [regler för mat och dryck, högtiderna, sabbaten] är en skugga av det som ska komma, verkligheten själv (själva kroppen som skuggan kommer ifrån) tillhör den Smorde (Messias, Kristus).
[Sju högtider nämns i [3 Mos 23]. Det är intressant att se hur dessa är skuggbilder av Jesus. De sju högtiderna och kopplingen till Jesu liv är:
1. Påsken – Jesus var lammet som slaktades.
2. Det osyrade brödets högtid – pekar på Jesu syndfria liv.
3. Förstlingsfrukten – Jesu uppståndelse.
4. Pingsten – den helige Andes utgjutande.
5. Basunhögtiden – (vedermödan eller Jesu återkomst?)
6. Försoningsdagen – (domens dag?)
7. Lövhyddohögtiden – tusenårsriket
Vårhögtiderna talar profetiskt om Jesu första ankomst och hur den helige Ande skulle komma. Alla dessa har gått i uppfyllelse. De återstående tre hösthögtiderna pekar på Jesu andra ankomst och väntar på sin uppfyllelse. Det finns olika synsätt på uppfyllandet för basunhögtiden och försoningsdagen, de andra högtiderna råder det stor enighet om när det gäller deras profetiska betydelse.]
Mysticism
18Låt ingen självutnämnd mänsklig domare ta segerkransen ifrån er (säga att ni är ovärdiga och diskvalificerade). Någon som själv kallar sig ödmjuk och dyrkar änglar [tillber Gud via änglar], och helt går upp i de syner han påstår sig ha sett [söker hela tiden nya andliga upplevelser]. Utan orsak [genom obibliska föreställningar] blir han uppblåst (högfärdig) i sitt sinne (sin fallna natur). 19Han håller sig inte till huvudet [för församlingen], från vilken hela kroppen – stödd och sammanhållen av leder och senor – växer med Guds växtkraft.
Asketism
20Om ni har dött med den Smorde (Messias, Kristus) [vilket ni ju har gjort] från denna världens makter (från världens ytliga och yttre sätt att leva livet, världens låga andemakter), varför lever ni som om ni fortfarande tillhörde världen, varför underkastar ni er [yttre regler och traditioner som rör mat och dryck]. 21[Man säger:]
"Hantera det inte (befatta dig inte med det)!"
"Smaka det inte!"
"Vidrör det inte ens!" [Dessa tre verb ger en ökad begränsning med klimax i att inte ens röra vid en viss sorts mat eller kött, som förbuden troligen syftade på, se vers 16. Detta kan ha varit välkända fraser som vissa grupperingar använde sig av. Paulus citerade ofta falska lärare, se t.ex. [1 Kor 7:1; 10:23].]
22Sådana förbud bygger på mänskliga regler och bud och rör sådant som var tänkt att hanteras och förbrukas. [Mat och dryck ska ju ätas, inte undvikas.] 23Dessa mänskliga regler ser ut att ha ett sken av vishet, med sin självpålagda fromhet, sin ödmjukhet och sin asketism (stränga kroppsliga disciplin, späkning), men de har inget värde förutom att tillfredsställa köttet (den fallna naturen).
Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)