Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - tisdag 30/9

Ps 114, Fil 1:27-2:18

Ps 114

Psalm 114 – Bäva inför Herren, du jord

Den fjärde av Halleluja-psalmerna (Ps 111-118) och den andra i den samling psalmer som kallas "egyptiska Hallel" (Ps 113-118) där Psalm 113-114 sjöngs före påskmåltiden och 115-118 efter måltiden. Denna glada triumfsång berättar hur Israel tågade ut ur fångenskapen i Egypten.

Författare: Okänd

Citeras: En av de psalmer Jesus och lärjungarna sjöng under påsken, se Matt 26:30; Mark 14:26.

Struktur:
1. När Israel lämnade Egypten, vers 1-2
2. Havet, Jordan, bergen och kullarna, vers 3-4
3. Varför, o hav, Jordan, berg och kullar, vers 5-6
4. Bäva du jord, vers 7-8

1När Israel lämnade Egypten,
    när Jakobs familj lämnade ett folk med ett främmande språk bakom sig,
2då blev Juda hans heliga,
    Israel hans kungarike.

3Havet såg detta och flydde [när de korsade Röda havet, 2 Mos 14:21].
    Jordan vände tillbaka [när de korsade Jordanfloden, se Jos 3:13, 16].
4Bergen hoppade som baggar,
    höjderna som lamm.
    [Kan syfta på jordbävningen när Gud uppenbarade sig på berget Sinai, se 2 Mos 19:18-19.]

5Hav, varför flydde du?
    Jordan, varför vek du undan?
6Berg, varför hoppade ni som baggar,
    och ni höjder som lamm?
    [Genom dessa frågor förstärks nu slutsatsen som de leder fram till:]

7Bäva inför (i närvaro av) Herren (Adonai, fokus på Guds storhet och makt),
    du jord, bäva inför Jakobs Gud (Eloha) [Elohim i singular – den ende Guden],
8han som förvandlar (då förvandlade och fortfarande förvandlar) klippan till en vattenrik sjö,
    det hårda berget (hårdaste kisel) till en vattenkälla.

[Refererar till händelserna i 2 Mos 17:6 och/eller 4 Mos 20:11, se också 5 Mos 8:15; Ps 78:15, 16, 20. Jesus är klippan och det levande vattnet, se Joh 4:10-14; 1 Kor 10:4.]

Fil 1:27-2:18

Stå tillsammans och var enade
27[Vers 27-30 är en mening i grekiskan. Filippi var en romersk koloni. Trots det långa avståndet till Rom gällde romerska lagar i staden och staden var befriad från större skatter. Paulus bild- och ordval i vers 27, "lev som medborgare", förstods väl av brevets mottagare.]

Vare sig jag kommer och besöker er, eller om jag förblir frånvarande, lev era liv som [himmelska] medborgare på ett sätt som är värdigt evangeliet om den Smorde (Messias, Kristus), så att jag får höra detta om er:
Att ni står fasta i samma ande
    och samma sinne (tanke)
och sida vid sida kämpar (tävlar tillsammans som i en lagsport – gr. synathleo)
    för tron på evangeliet [sprider det glada budskapet],
28utan att ens för ett ögonblick bli rädda för motståndarna (skrämda – som en häst som skenar),
en sådan djärvhet blir för dem ett tydligt tecken på deras egen undergång,
    och [ett säkert tecken] på er befrielse (frälsning) och att detta är av Gud.
29Ni har nämligen fått förmånen (glädjen och privilegiet) att inte bara tro på (vara trofast) den Smorde (Messias, Kristus), utan att också lida för hans skull, 30eftersom ni har samma kamp (tävling) att utkämpa som ni såg i mig [som jag hade], och som ni nu hör att jag [fortfarande] har.

Jesus – det största exemplet!
1[Paulus använder nu formuleringen "om det finns" fyra gånger, inte i en ifrågasättande ton, utan i betydelsen att sporra till eftertänksamhet och vad allt han räknar upp är tänkt att generera.]

Om det nu finns någon uppmuntran (uppmaning, vägledning, tröst)
    i den Smorde (Messias, Kristus),
om det finns någon tröst (uppmuntran)
    i kärleken [vänliga uppbyggande ord i den kärlek som är osjälvisk och utgivande],
om det finns någon gemenskap (delaktighet) [gemensamt mål]
    i Anden,
om det finns några ömhetskänslor [mjuka hjärtan]
    och medkänsla [plural; uttryck av barmhärtighet som leder till praktiska kärleksfulla handlingar] –

2gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnesinställning (attityd, tänkesätt, förståelse) och samma [osjälviska och utgivande] kärlek – att vara ett i själ och sinne [förenade i samförstånd som syskon i Herren].

3[Nu följer stegen för att uppnå sann enhet:]

Låt ingenting ske utifrån [motiveras av] självhävdelse (rivalitet, partikäbbel, konflikt) [Fil 1:17]
    och fåfänglig (tom) ära,
    utan var istället ödmjuka och sätt andra högre än er själva.
4Se inte var och en [bara] till ert eget [enskilda bästa],
    utan även till andras [enskilda behov].
5Låt samma [ödmjuka] sinnesinställning (hjärtelag; attityd, insikt, perspektiv) finnas hos (i) er
    [detta tänkesätt] som också fanns hos (i) den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.

[Inledningen på vers 3 lyder ordagrant: "ingenting ner-/utifrån självhävdelse och inte heller ner-/utifrån fåfänglig ära". Avsaknaden av verb förstärker uttalandet som inkluderar handlingar, men framför allt betonar de bakomliggande motiven och att inte låta sig drivas av själviska ambitioner, utan tvärtom ha "samma sinnesställning", se vers 2 och 5.]
-
6[Vers 6-11 innehåller några ovanliga grekiska ord och har en poetisk form som liknar en sång. Detta är antagligen en tidig kristen hymn eller dikt som Paulus citerar, liknande exempel finns i 1 Tim 3:16 och 2 Tim 2:11-13.]
Han som var till (existerade; preexisterade) i Guds gestalt [iklädd Guds väsen – hade Guds hela fullhet, se Joh 12:41; Jes 6:1],
    men inte räknade det som en trofé (ett segerbyte; en skatt att gripa tag i och hålla fast vid) att vara jämlik Gud,

7utan [istället] tömde sig själv [avsade sig alla sina privilegier]
    när han antog (villigt tog/mottog) en tjänares (en slavs, en livegens) gestalt,
        då han blev till i människors likhet. [Här finns det kiastiska centrumet i vers 7-8.]
    Och sedan han till det yttre blev som (befanns vara) en människa,
8ödmjukade (böjde) han sig och (när han) blev lydig intill (ända till) döden – ja, döden på ett kors.

9Därför har också (av den orsaken har) Gud upphöjt honom [till den högsta positionen]
    och gett honom namnet över varje namn,
10för att, i Jesu namn, varje knä ska böjas,
    i himlarna, på jorden och under jorden,
11för att varje tunga ska bekänna (öppet erkänna, säga samma sak som Gud)
    att Jesus den Smorde (Messias, Kristus) är Herren [Rom 10:9],
    till ära för Gud Fadern.
-


Var ljus i en mörk värld
12Därför, mina älskade, precis som ni alltid [uppmärksamt] har lyssnat [lytt mina råd], inte bara i min närvaro utan [ännu] mycket mer nu i min frånvaro:
arbeta [fullt ut] på er egen frälsning (räddning, befrielse; ert eget bevarande) [låt er fullkomnas]
    med fruktan [gudsfruktan] och bävan [varsamhet för hur ni lever].
[Lev i helgelse (1 Thess 4:1-12), var vaksamma (1 Kor 10:12-14) och var medvetna om att hjärtat är bedrägligt ( Jer 17:9-10).]
13För Gud är den som [ständigt] verkar i er både [när det gäller] att vilja och att verka efter hans välbehag (glädje; goda vilja). [Gud förser sina barn med kraft så att de alltid vill arbeta energiskt och effektivt för hans syften.]
     14Gör allt utan att lågmält muttra i tysthet och sprida missnöje (driva ifrågasättande diskussioner med en underton av tvivel på Gud) [2 Mos 15:24], 15så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen 16när ni håller fast vid livets ord [evangeliet – det glada budskapet]. Då blir ni till ära för mig (jag kan vara stolt) på den Smordes (Kristi) dag [domens dag]. Jag har inte löpt förgäves [som en löpare i ett sprinterlopp som inte vunnit] eller arbetat förgäves. 17Ja, även om mitt blod skulle utgjutas medan er tro bärs fram som ett offer är jag glad och gläds med er alla. 18På samma sätt är ni glada och gläds med mig.





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)