Halvbibel - torsdag 11/9
Pred 12
Poem – kom ihåg din Skapare1Så kom ihåg din Skapare i din ungdom.
Innan de svåra dagarna kommer [då du blir gammal och får krämpor och smärta],
de år som du säger: "Jag har ingen glädje."
2Innan solens, månens och stjärnornas sken slocknar,
då regnet följs av nya moln.
[Ljusen som slocknar kan poetiskt tala om dålig syn, eller bildligt för mörka tider och depression. Predikaren (hebr. Qohelet) verkar ha tappat tron på Gud. I stället för att kalla Gud sin Herre eller Mästare ser han honom som en opersonlig Skapare. Det är en distanserad syn på Gud och utifrån det perspektivet ges nu en poetisk bild på en åldrande människa, och då särskilt hur det är om man inte känner Gud. Ungdomens naturliga glädje och förväntan inför livet försvinner snabbt, men för den som älskar Gud finns glädje även i ålderdomen, se Jes 46:4.]
3Den dagen då husets väktare [händerna] darrar.
Då de starka männen böjer sig (är krökta) [fötter och ben skakar och sviktar].
Då malerskorna [tänderna] slutat mala – de är för få.
Då det mörknar för dem som ser ut genom fönstren [synen blir dålig och dimmig].
4Då dörrarna mot gatan [munnen] har stängs till.
Då ljudet från kvarnen dämpas.
[Dörrarna kan syfta på munnen eller läpparna som stängs till; resultatet är att man tappar kontakten med samhället. Munnen liknas vid en kvarn, men tänderna är borta, och det låter inte längre när man tuggar.]
Då man vaknar när fågeln börjar kvittra [är lättväckt och vaknar tidigt].
Då fågelsången dämpas [hörseln blir sämre].
5Då man bävar för en backe (höjd),
och faror på gatorna. [Då man är rädd för att gå ut.]
Då mandelträdet lyser vitt [håret har vitnat].
Då en gräshoppa blir en stor börda.
Då kaprisfrukten mist sin kraft [all sexuell kraft och lust är borta].
[Gräshoppan kan beskriva att en liten insekt blir till en stor tyngd eller också en bild på att en åldring är som en gräshoppa som släpar sig fram. Detta är enda versen i Bibeln kaprisfrukten nämns, den användes i antiken som en lustförhöjande drog.]Då människan är på väg till sitt eviga hem
och gråtarna väntar på gatan.
6[Nu kommer avslutningen som börjar med "innan" och syftar tillbaka på vers 1: Frukta alltså Herren och böj dig inför honom innan du dör. Här ges en poetisk bild av några vanliga dödsorsaker:]
Innan silvertråden slits av [nervsystemet slutar fungera],
eller guldskålen brister [hjärnan slutar fungera],
eller krukan krossas vid källan [hjärtats högra kammare brister],
eller brunnshjulet går i bitar vid brunnen [hjärtats vänstra kammare brister].
7Då stoftet [kroppen] återvänder till jorden
som den en gång kom från,
och anden [livsanden som Gud blåste in i människan, se 1 Mos 2:7]
återvänder till Gud (Elohim) som gav den.
Avslutande refräng
8"Fåfängans fåfängligheter [hebr. hevel havalim]",
säger Predikaren (läraren, samlaren, sökaren – hebr. Qohelet),
"allt är fåfängt." [Pred 1:2]
Avslutande epilog
9Förutom att Predikaren (läraren, samlaren, sökaren – hebr. Qohelet) var vis, lärde han också ut kunskap till folket, ja han funderade (grubblade) och utforskade och satte samman många ordspråk. 10Predikaren utforskade behagliga ord och det som skrivits ärligt, liksom ord med sanning.
11De visas ord är som sporrar, och som nitar som är väl fastsatta är deras samlade ord, de är givna från en herde. 12Och dessutom, min son, låt varna dig, det finns inget slut på bokskrivandet, och mycket studerande tröttar ut köttet (kroppen).
13Slutordet – när [helheten av] allt har blivit hört [sammanfattningen när vi har tagit till oss hela budskapet blir då]:
Frukta (vörda) Gud (Elohim) och håll hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot),
för detta gäller alla människor.
[Sista raden lyder ordagrant "detta är hela människan" och kan tolkas som att det gäller alla människor (Rom 3:29), är alla människors plikt, eller att det rör det som är viktigt för hela människan. I nästa mening (vers 14) återkommer kol – det hebreiska ord som kan översättas 'allt/alla/hela/varje' – två gånger till. Denna fyrfaldiga upprepning betonar att det enda som verkligen betyder något här på jorden är att frukta Gud och lyda honom, se även Matt 6:33.]14För Gud (Elohim) ska föra fram varje gärning (handling) [hur människan agerat i allt] vid domen, även det som är dolt (allt undangömt) – både gott och ont.
[Predikaren slutar där Ordspråksboken börjar – med en sund gudsfruktan, se Ords 1:7. Den som fruktar Gud kommer att bry sig om hans budord. Den som fruktar Gud fruktar inget annat, men den som inte fruktar Gud fruktar allt annat. Den som fruktar Gud blir också fri från hämndbegär. Gud kommer att ge en rättvis dom över allt som skett i det fördolda, se 5 Mos 32:35; Rom 12:19.]
2 Kor 12:1-10
Uppryckt till paradiset1Jag måste [motvilligt] berömma mig, trots att det inte hjälper.
[Paulus påminner korintierna igen att det är galenskap att jämföra sig med varandra. Dock måste han göra det för att visa hur befängt hans rivaler i Korint agerat. Paulus fortsätter från "en förödmjukande nedsänkning för att undkomma människor" i föregående verser till "ett dramatiskt uppryckande till Guds tron". De falska apostlarna verkar ha berättat hisnande historier om sina syner och drömmar som fängslat en del av korintierna. Visioner var en viktig del i den hedniska kulturen och det är möjligt att man hade kvar det tänkesättet. Paulus tvingas nu ta upp detta ämne. Dock får denna berättelse en snöplig upplösning; Paulus kan inte berätta någonting om upplevelserna i paradiset.]
Nu kommer jag till syner och uppenbarelser från Herren. 2Jag vet en man som tillhör den Smorde (en människa som är i Kristus) som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen. Om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet.
[Paulus berättar i tredje person, men det är troligt att det handlar om honom, se 2 Kor 12:1, 5, 7. Anledningen kan vara att han såg sig själv i synen, eller att han inte vill berömma sig. Händelsen inträffade fjorton år tidigare någon gång omkring 42 e.Kr. Det var före missionsresorna som beskrivs i Apostlagärningarna då Paulus befann sig i Antiokia i Syrien, se Apg 11:25-26.]
3Jag vet att den mannen – om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet -4blev uppryckt till paradiset och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala.
[Ordet "paradiset" har persiskt ursprung och beskriver en anlagd trädgård eller park. Det är en rofylld och glädjerik plats och används i den grekiska översättningen av Gamla testamentet om Edens lustgård, se 1 Mos 2:8. Ordet används tre gånger i Nya testamentet. I Luk 23:43 beskriver det platsen efter döden för de rättfärdiga, och i Upp 2:7 syftar det på det återupprättade Edens lustgård. Paradiset här är troligen en parallell till "tredje himlen" i vers 2. Om den första himlen är luften och atmosfären kring jorden, och den andra universum, så refererar den tredje himlen till den plats där Gud bor. I judisk och utombiblisk litteratur finns sju himlar beskrivna, men det är inte troligt att Paulus skulle använda dessa referenser.]
5Den mannen vill jag berömma mig av, men av mig själv vill jag inte berömma mig förutom mina svagheter.
[Dessa svagheter "skröt" Paulus om i förra kapitlet, se 2 Kor 11:22-30. Paulus använder samma ord, "svaghet", när han beskriver hur han första gången kom till korintierna. Där syftar hans "svaghet" på att han inte följde de dåtida filosofiska retoriska greppen. Anledningen var att deras tro inte skulle bygga på mänsklig visdom utan på Guds kraft, se 1 Kor 2:3-5.]
6Om jag ville berömma mig vore jag ändå ingen dåre, jag skulle bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen ska tänka högre om mig än man gör när man ser eller hör mig.
En tagg i mitt kött
Paulus "tagg i köttet" är troligen onda människor som följer hans fotspår och skapar misstro mot honom och för människor bort från evangeliet.
[Uttrycket "en tagg i mitt kött" talar inte bokstavligt om en tagg som gjorde ont och hindrade Paulus på hans resa. Det är en bild på något som var irriterande och besvärande för Paulus, som en tagg från en växt. Texten innehåller även fler bilder som gör det uppenbart att texten måste tolkas, en tagg kan inte slå med knytnävsslag. Det har spekulerats i allt från blindhet till någon dold synd. Ett vanligt antagande är att det var en fysisk sjukdom, men utifrån Paulus livsverk kan man fråga sig om en fysiskt svag person kunnat göra alla dessa resor.
Uttrycket "törntagg" används flera gånger i GT. Där refererar det alltid till människor som besvärade och plågade israeliterna, se 4 Mos 33:55; Jos 23:13; Dom 2:3. Föregående kapitel handlar om Paulus lidande, och tittar man närmare är detta lidande orsakat av människor. När Paulus i vers 8-10 ber Gud att ta bort denna "svaghet", används samma ord som beskrev förföljelsen i 2 Kor 11:30. Uttrycket "en Satans budbärare" förklaras också i kapitlet innan. De falska apostlarna och oärliga arbetarna liknas vid förklädda budbärare från Satan, se 2 Kor 11:13-14. I Gal 4:13-14 där Paulus kom i "kroppslig svaghet" till galaterna beskriver han hur de tog emot honom som "en Guds budbärare". Det kan referera till händelserna i Galatien som beskrivs i Apg 14:19-21. I Lystra blev Paulus stenad av judar som följt efter honom. När han nästa dag gick till Derbe tog folket emot honom trots hans blåslagna ansikte och kropp. Paulus tagg i köttet skulle alltså kunna vara en eller flera personer som följde efter i hans fotspår och skapade misstro mot honom överallt där han predikade evangelium. I Apostlagärningarna återfinns genomgående detta mönster där Paulus förföljs av onda människor. När Paulus bad att Gud skulle ta bort denna "svaghet" från honom, blir svaret att Guds nåd och kraft räcker. Paulus själv hade ju varit en som förföljde kristna. Gud verkar inte ta bort förföljelse, men han ger kraft till de troende mitt i lidandet!
Ingen kan med säkerhet säga vad Paulus tagg i köttet var. Detta gör att troende i alla tider och kulturer kan läsa in sina egna plågor och besvär i texten och så få tro på att Guds kraft kan fullkomnas just i deras svaghet.]
8För denna saks skull vädjade jag tre gånger till Herren att den skulle lämna (dra sig bort från; ordagrant: avstå från) [låta bli] mig. [Här finns en koppling till hur Jesus bad tre gånger i Getsemane, se Mark 14:32-42.] 9Men han har svarat mig:
"TillräckligDärför vill jag, med glädje, hellre berömma mig av mina svagheter, för att den Smordes (Messias, Kristi) kraft ska vila (tälta, "tabernakla") över mig.
för dig
är min nåd (favör),
för kraften [min styrka]
genom [din] svaghet
fullkomnas [för kraften fullkomnas i din bräcklighet]."
[Ordföljden i grekiskan formar en kiasm som ramas in av orden tillräcklig och fullkomnas. Ordet "dig" och "genom/i svaghet" (Paulus otillräcklighet) leder in till de två centrala orden nåd och kraft! Frasen "han har svarat" är i perfekt indikativ, vilket betyder att uttalandet fortfarande står fast och gäller. Detta är det enda citatet från Jesu ord i Paulus brev.]
10Därför gläder jag mig
i svaghet (svagheter),
i förolämpningar (förakt),
i nöd (tvingande omständigheter),
i förföljelser och svårigheter (trångmål, ångest, begränsningar, "smala passager")
för den Smordes (Kristi) skull.
[Paulus svagheter var svårigheter som han utsattes för på grund av att han predikade evangelium. Denna uppräkning, där varje ord står i plural, är en sammanfattning av den mer detaljerade beskrivningen i 2 Kor 11:23-30.]
[Jag är vid gott mod i allt detta:] För när jag är svag,
då är jag stark [när jag egentligen skulle vara svag, då – vid det tillfället – orkar jag alltid med].
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
