Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - onsdag 2/9

Job 38, 2 Kor 5:11-21

Job 38

Herren talar

Herrens första svar till Job
1[För första gången i hela Jobs bok talar Gud till Job. Det har varit 37 kapitel av tystnad från Guds sida där Job har begärt att få ett svar, det senaste var i Job 31:35 där Job sa "Låt nu den Väldige svara mig!" Ända sedan kapitel 5 har Jobs vänner försökt föra Guds talan, men misslyckats. Det hebreiska ordet för storm är ett annat än det för "stark storm" i Job 1:19 som orsakade Jobs och hans hustrus förlust av sina tio barn. Ordvalet ger ändå en koppling till att det är i stormen som människan förstår vem Gud är.]

Herren (Jahveh) svarade Job från stormvinden (hebr. searah) och sa:

2Vem är det som skymmer (gömmer, döljer) mina planer (tankar, syften)
    med sitt prat (babbel – hebr. milah) utan kunskap (förstånd)?
3Var en man, gör dig nu redo (rusta dig – hebr. azar) [för en svår uppgift som väntar].
    Jag ska fråga dig och du ska svara mig.

[Verbet azar innebär att "omgjorda sina länder", vilket beskriver hur någon tar en lång klädnad och fäster den i bältet så att benen får en friare rörelse. Det finns flera exempel i Bibeln där detta uttryck används för att göra sig redo för arbete, en svår uppgift, strid eller löpning, se Jer 1:17; Jes 5:27; 1 Kung 18:46. Nu följer en serie frågor som följer skapelseordningen i Första Moseboken. Det är två huvudområden: skapelsen och vilda djur. Först kommer några frågor på åtta områden i skapelsen som berör kosmologi, oceanologi, meteorologi och astronomi. Sedan kommer några frågor gällande åtta vilda djur: lejon, stengetter, vildåsnor osv. Det finns inslag av humor och ironi när Gud visar på Jobs okunskap. I de två svaren som Gud ger i kapitel 38-41 ingår troligtvis sammanlagt 77 frågor. Antalet beror dock lite på hur meningarna delas upp. I Kärnbibelns översättning är det 49 frågor i första svaret och 28 i det andra.]

1) Skapelsen
4Var var du när jag lade jordens grund?
    Berätta, om du vet så mycket (har så stor insikt).
5Vem har bestämt [ordnat, dimensionerat, avvägt] dess [jordens] mått?
    Det vet du nog!
Vem spände mätsnöret över den?
     6Var ställdes jordens pelare (var fick de sjunka in och fastna)?
Vem lade ut jordens hörnsten,
     7medan morgonstjärnorna [symboliskt för änglarna eller hela skapelsen] sjöng (entusiastiskt höjde gälla triumferande jubelrop) tillsammans,
    och alla Guds söner [alla änglar, se Job 1:6; 2:1] ropade i glädje?

2) Havet
8Vem begränsade havet med portar,
    när det bröt fram från moderlivet,
9när jag klädde det med moln,
    och lindade in det i dimband,
10när jag utstakade dess gräns,
    och stängde det med portar och bommar,
11när jag sa: "Hit men inte längre får du komma,
    här ska dina stolta vågor stanna?"

3) Soluppgången
12Har du någon gång i ditt liv befallt morgonen att komma,
    eller informerat om var morgonen ska gry,
     13för att den ska gripa tag i jordens hörn [horisonten],
    och skaka bort de onda därifrån?

[En poetisk bild där mörkret liknas vid ett skynke som täckt jorden och som lyfts bort. Ljuset avslöjar mörkret, se Ef 5:10-13.]

14Vid gryningen ändras jordens skepnad som leran formas av ett sigill [jordens konturer träder fram],
    den [berg och dalar] framträder som en [färgrik] högtidsdräkt.
15De ogudaktiga berövas sitt ljus [som är mörker],
    den arm som lyfts upp [för mord och annan brottslighet] bryts sönder.

4) Djupen
16Har du stigit ner till havets källor
    eller vandrat på djupets botten?
17Har dödens (dödsrikets) portar öppnats (avslöjats) för dig,
    har du sett portarna till det djupaste mörkret (dödsskuggans portar)? [Job 10:21; Job 26:6]
18Förstår du hur stor jorden är? [Vilket Gud gör, se Job 28:24]

Berätta [för mig], om du nu vet så mycket (har så stor insikt).

5) Ljus och mörker
19[Genom att personifiera ljus och mörker frågar nu Gud var de bor. Den verkliga frågan som ställs kan vara – var är himlen och var är dödsriket? Oavsett om det är bokstavligt eller bildligt så vet Job inte svaret. Versen är en merism (kontrast mellan ljus och mörker) och en kiasm.]

Var går (vilken riktning har) vägen till
    ljusets boplats,
    och mörkret,
var har det sin boning?

20Kan du föra dem [ljuset eller mörkret] till deras gräns
    Vet du stigarna (upptrampade gångvägarna – hebr. netivah) till deras boning (hus)?

21Du vet det, du var ju född då,
    du som levt så länge (dina dagars tal är ju stort)!

[Utifrån Job 42:16 var Job troligtvis i 70-årsåldern. Även om han var bland de äldre i sin generation så går det inte att jämföra med Guds tid. Job var många generationer från den första människan, se Job 15:7. Det går inte att undgå Guds ironiska ton i detta uttalande.]

6) Väder
22Har du stigit in i snöns förråd?
Har du sett haglets förråd [vapenförråd],
     23som jag sparar till nödens tid,
    till krigets och drabbningens dag?

24Var (längs vilken väg) delar sig ljuset [så det sprids över hela jorden],
    och var skingras östanvinden (kastas vinden ut) som blåser över jorden?
25Vem hugger ut kanaler (gör rännor) för regnflödet [har skapat vädermönster],
    och ger åskvädret sin bana,
26så att det regnar
    på platser där ingen människa bor,
        och över öknar, där ingen människa finns,
27för att mätta öde trakter,
    och få gräset att spira?

28Har regnet någon far?
Vem har fött daggens droppar?
29Vem är isens moder?
Vem har fött frosten från skyn,
     30när vattnen döljs [sjöar och källor fryser] och blir [hårda] som sten,
    när ytan på djupen fångas [stelnar till is].

7) Stjärnorna
31Kan du knyta samman Sjustjärnorna [stjärnhopen som också kallas Plejaderna],
    eller lossa Orions bälte?
32Låter du stjärnkonstellationer [kanske en speciell grupp stjärnor – hebr. mazzeroth] gå upp i rätt tid,
    leder du björnen [Stora Björn] och hennes ungar?
33Känner du himlens lagar,
    kan du inrätta dem (göra så de gäller) på jorden?

[De himmelska lagarna kan syfta på Guds moraliska lagar, men troligare är att det har att göra med de fysiska lagar som styr himlakropparnas rörelser och årstidernas växlingar på jorden, se 1 Mos 8:22. Sjustjärnorna är förknippade med våren och Orion med vintern.]

8) Molnen
34Kan du ropa [ge en order] till molnen,
    så att en flod av vatten täcker dig?
35Kan du skicka efter blixtar,
    som svarar dig: "Här är vi"?
36Vem har lagt vishet i det stängda [inre, fördolda, kan syfta på molnen],
    och vem gav förstånd åt fenomenen [molnformationerna].
[Versen är svår att översätta eftersom de två huvudorden är ovanliga. Ordet för "inre" används bara här och i Ps 51:8 och har betydelsen av att täcka över och dölja. Det hebreiska ordet som här översatts "fenomenen" är sechvi och används bara här. Ordets rot betyder "att beskåda, att se", därav översättningen fenomen. Andra tolkningar av dessa två ord är sinne och hjärta, men det går emot sammanhanget som handlar om naturen. Utifrån sammanhanget är troligen den bästa kommentaren en liknande passage ur Elihos tal från förra kapitlet där just molnen beskrivs, se Job 37:10-12.]
37Vem har vishet att räkna molnen?
Vem kan tömma himlens vattenbehållare (skinnsäckar),
     38när jorden börjar bli hård [av solens hetta] och klumpar sig?

[Från och med slutet på kapitel 38 fram till och med kapitel 41 skiljer sig versindelningen mellan svenska och engelska biblar. Anledningen är bl.a. att den hebreiska masoretiska texten är 3 verser längre i kapitel 38, medan svenska biblar börjar ett nytt kapitel redan här. I kapitel 39 är det i stället de svenska biblarna som följer den masoretiska indelningen och fortsätter längre än de engelska, vilket gör att alla verser förskjuts i kapitel 40 och 41 för att åter bli samma i kapitel 42 igen.

Rubrikerna nedan sammanfattar den inneboende huvudfrågan i varje sektion.]

2 Kor 5:11-21

Budskapet
11Vi vet alltså vad det är att frukta (vörda, respektera) Herren, och därför försöker vi vinna människor. För Gud är det uppenbart hurdana vi är, och jag hoppas att det också är uppenbart för era samveten. 12Vi vill inte rekommendera oss själva igen inför er, bara ge er tillfälle att vara stolta över oss. Då har ni något att svara dem som skryter med det yttre och inte med det som finns i hjärtat. 13Har vi varit från våra sinnen, så var det för Gud. Är vi sansade och samlade, så är det för er. 14[Paulus förklarar nu orsaken till varför han gett hela sitt liv till att tjäna Gud.] Det är den Smordes (Kristi) kärlek som motiverar oss (hans osjälviska, utgivande kärlek pressar på från alla sidor och lämnar oss inget annat val), eftersom vi har förstått att om en har dött i allas ställe, då har alla dött. [Den som tagit emot Jesus har dött bort från synden, sig själv och sina egna planer för att leva i Jesus, se Gal 2:20.] 15Han har dött för alla för att de som lever inte ska leva för sin egen skull, utan för honom som dog för dem och uppstod [från de döda].

16Därför bedömer jag inte längre någon på människors vis (efter köttet). Även om vi också har uppfattat den Smorde (Messias, Kristus) på mänskligt sätt (efter köttet) [före frälsningen], så gör jag det inte nu längre. 17Därför, om någon är i den Smorde (Messias, Kristus) – [är han/finns] en ny skapelse! Det gamla (de ting som var från början) [allt det som var förut] är förbi (borta; har passerat åt sidan). Se, något [helt] nytt har kommit (skett; nya ting har blivit till) [allt har blivit nytt]!

[Frasen "en ny skapelse" saknar pronomen i grekiskan och skulle därför både kunna syfta på det större eskatologiska skiftet efter Jesu död och uppståndelse (Jes 49:8) och på det personliga skiftet som sker när någon omvänder sig. De grekiska adjektiven (i plural) archaia (gamla, ursprungliga) och kaina (nya; tidigare okända) kan användas om människor, saker, tider, tillstånd och omständigheter. När en människa är "i den Smorde" innebär det att hon är född på nytt och iklädd Jesu rättfärdighet. Hennes ande har fått liv och gemenskap med Guds Ande, som för fram henne inför Fadern.]

18Allt detta kommer [är en gåva] från Gud, som genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) försonade (återupprättade) oss med sig själv [gjorde så att vi kunde få frid med Gud] och gav oss försoningens tjänst (ämbete – gr. diakonia). 19Det var Gud [personligen] som i den Smorde försonade (återupprättade) världen med sig själv. Han ställde inte människorna till svars för deras överträdelser, och han anförtrodde oss budskapet om denna försoning. 20Nu är vi ambassadörer för den Smorde (Messias, Kristus) [som representerar Jesu konungarike], som om det är Gud som inbjuder (uppmuntrar, manar) genom oss. Vi ber er på den Smordes (Kristi) vägnar: Försona er med Gud (ta vara på nåden att bli upprättad med Gud). 21Den som inte [genom egen personlig erfarenhet] visste vad synd var, honom gjorde han till [gjorde Gud till ett med] synd för vår skull, så att vi i honom [Jesus] skulle bli [ett med] Guds rättfärdighet. [Jes 53:9-11; 1 Pet 2:22; Gal 3:13]





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)