Halvbibel - onsdag 26/8
Job 31
Jobs ed – jag är inte skyldig1[Nu följer en serie av "om jag gjort detta" (19 ggr – vers 5, 7, 9, 13, 16-17, 19, 21, 24-26, 29, 31, 33, 38-39) följt av "då", se vers 8, 10, 22 och 40. Beroende på hur man räknar är det omkring 16 olika syndfulla handlingar som Job tar upp. Formatet är inte okänt. I De dödas bok från Egypten, som är en ockult instruktionsbok inför efterlivet, finns liknande uppräkningar. I kapitel 125 som behandlar ödet för en avliden själ räknas 42 synder upp som den personen inte gjort. Den äldsta versionen är från 1500 f.Kr. men berättelserna är äldre och skrivsättet känt på Jobs tid.]
hur skulle jag då kunna tänka på (se på, låta tanken vandra iväg, fantisera om) en jungfru (ung kvinna)? [Här handlar det inte bara om handlingar (vers 9-12) utan också om tankar, se Ords 6:25; Matt 5:28.]
2Och vilken är Guds (Elohims) del ifrån ovan
och arvet från den Allsmäktige (Shaddaj) från höjden?
3Är det inte olycka till förvrängaren
och katastrof till den som gör falskhet (ordagrant tomhet, det som ingenting är)?
4Har inte han sett mina vägar
och räknat mina steg?
5Om jag har vandrat med fåfängan
och min fot har hastat till bedrägeri –
6låt mig bli vägd på rättvisans våg,
och Gud (Elohim) känner (är intimt förtrogen med) min oskuld. [Job 23:10; 27:5, 6]
7Om mitt steg
har vänt bort från vägen
och mitt hjärta vandrar
efter mina ögon [Hes 6:9],
och om någon fläck klamrar sig fast
vid mina händer,
8låt mig då så och låt någon annan äta,
ja, låt frukten från mitt fält bli uppryckt. [3 Mos 26:16]
9Om mitt hjärta har lockats till en kvinna
och jag har legat på lur vid min grannes dörr,
10låt då min hustru mala åt någon annan
och låt andra böja sig över henne [Jer 8:10].
11Eftersom det är ett avskyvärt brott,
det är en synd som ska straffas av domaren.
12Eftersom det är en eld som slukar ända till Abaddon (avgrunden, förgörelsens plats) [Ords 27:20; Job 26:6; Upp 9:11]
och skulle utplåna all min tillväxt.
13Om jag skulle förakta min tjänares eller min tjänarinnas sak
när de tvistar med mig [5 Mos 24:14, 15],
14vad skulle jag då göra när Gud (Elohim) reser sig?
Och när han kommer ihåg, vad ska jag svara honom?
15Har inte han som har skapat mig i livmodern skapat honom?
Och har inte den Ende skapat oss i livmodern?
16[Som respons på Elifaz anklagelser i Job 22:7-9 att han skulle ha förtryckt de fattiga säger nu Job:]
Om jag har undanhållit något som den ringe önskar,
och om mina ögon har fått änkan att misslyckas [Job 29:12],
17eller har ätit min smula (mat, oavsett hur lite) själv (ensam)
och den faderlöse inte har ätit av den –
18för från min ungdom växte han upp, med mig som en far
och jag har varit hennes vägledare från min mors sköte (livmoder).
19Om jag har sett någon vandrare i behov av kläder
eller att en behövande inte har något att skyla sig med,
20om hans länder inte har välsignat mig
och om han inte blivit varm av ullen från mina får,
21om jag har lyft upp min hand mot den faderlöse,
eftersom jag i porten såg min hjälp,
22låt då mina skuldror falla loss från skulderbladen
och mina armar brytas loss från skelettet.
23Olycka från Gud (Elohim) var en skräck för mig
och på grund av hans majestät kan jag inte göra något.
24Om jag har satt mitt hopp till guld
och har sagt till det fina guldet: "Du är min trygghet",
25om jag gladde mig därför att min rikedom var stor (hebr. rav)
och för att min hand har fått mycket (stor volym – hebr. kabir),
26om jag såg solen när den sken
eller månen vandra i klarhet,
27och mitt hjärta i hemlighet har blivit lockat
och min mun har kysst min hand,
28även detta en synd som ska straffas av domaren [jfr vers 11],
eftersom jag då förnekat (bedragit, ljugit för) Gud (Elohim) som är därovan (från ovan). [Gud är högre än sol och måne som människor är frestade att tillbe.]
29Om jag gläder mig åt att han som hatar mig blir fördärvad,
eller jublar när ondska blir funnen hos honom –
30och inte avhåller min mun från att synda
genom att uttala en förbannelse över hans själ (liv).
31Om inte de vuxna i mitt tält säger:
Vem kan finna någon som inte har blivit mätt av hans kött?
32Främlingen bor inte på gatan,
mina dörrar har jag öppnat mot gatan.
33Om jag på människors sätt har dolt mina överträdelser
genom att gömma dem i famnen,
34eftersom jag fruktade för skarorna
och de mest föraktade familjerna skrämde mig,
så att jag teg och inte gick ut genom dörren.
35Vem ger till mig, lyssnar till mig, se mitt märke (avtryck, signatur, autograf).
Låt den Allsmäktige (Shaddaj) svara (se, uppmärksamma) mig.
Och bevisa i skrift en man, min motståndare.
36Om jag inte kan bära det på min skuldra
ska jag binda det vid mig som en krona.
37Jag ska berätta för honom antalet av mina steg,
som en furste ska jag gå nära honom.
38Om mitt land ropar mot mig
och dess plogfåror gråter tillsammans,
39om jag har ätit dess frukt (styrka – hebr. koach) utan silver [ge betalning]
och har fått dess ägare (herrar) att bli missnöjda (ordagrant: ´utsläckt deras själ´),
40låt tistlar växa istället för vete
och skadlig vass istället för korn.
Här slutar Jobs ord.
1 Kor 16:1-24
Insamling till församlingen i Jerusalem
På Paulus tredje missionsresa på väg till Efesos besöker han bland annat församlingarna i Derbe, Lystra, Ikonium och Antiokia i Pisidien. Han uppmuntrar dem att samla in medel till de troende i Jerusalem som lider nöd.
[Paulus hade nyligen besökt församlingarna i Galatien och Frygien på väg till Efesos, där han nu befann sig, se Apg 18:23; 19:1. Att komma ihåg troende som var fattiga var en viktig del av Paulus arbete, se Gal 2:10.]
2På första veckodagen [som är söndag i den judiska veckan] ska var och en av er hemma lägga undan och samla vad han lyckas få ihop, så att insamlingarna inte görs först vid min ankomst. 3När jag kommer ska jag skicka dem ni finner lämpliga, försedda med brev, till Jerusalem för att överlämna er gåva. 4Om det finns anledning för mig att resa, kommer de att resa tillsammans med mig.
[Här finns några viktiga principer i givandet. Alla är involverade, Paulus riktar sig inte bara till de rika utan till alla. Det finns en regelbundenhet, man samlar in varje vecka då man möts till gudstjänst. Det är inte bara en person som ska ansvara för pengarna. Paulus dikterar inte hur allt ska gå till, församlingen själv har frihet att utse lämpliga personer. I nästa brev skriver Paulus i kapitel åtta och nio om givandet, som ska ske av hjärtat, utan tvång och i glädje, se 2 Kor 9:7.]
Stöd till Paulus resor
5Jag tänker komma till er när jag har rest genom Makedonien, för jag tar vägen över Makedonien. 6Men hos er stannar jag en tid om det går, kanske hela vintern, så att ni får utrusta mig för fortsatt färd, vart det nu blir. 7Jag vill inte besöka er nu på genomresa, för jag hoppas kunna stanna hos er en tid om Herren tillåter. 8I Efesos stannar jag till pingst, 9för en dörr står öppen för mig till ett stort och omfattande arbete, och (men) motståndarna är många.
Insamling till Timoteus resa
10När Timoteus kommer [till er i Korint], se då till att han kan vara hos er utan oro, för han arbetar med Herrens verk precis som jag. 11Därför får ingen se ner på honom. Hjälp honom i väg i frid så att han kan komma till mig. Jag och bröderna väntar på honom. 12När det gäller vår broder Apollos har jag ivrigt uppmanat honom att resa till er tillsammans med bröderna. Men han ville inte alls åka nu, utan reser när han får tillfälle. 13Vaka (håll er vakna), stå fasta i tron, uppträd (agera) som [fullvuxna modiga] män – var starka! 14Låt allt hos er ske i [osjälvisk och utgivande] kärlek.
Rekommendation
15Mina syskon: Ni vet ju att Stefanas familj är förstlingsfrukt i [provinsen] Achaia [nuvarande södra Grekland där staden Korint låg] och att de har ställt sig till de heligas tjänst. 16Rätta er därför efter sådana människor och alla andra som arbetar tillsammans och kämpar (arbetar hårt) med dem.
[Stefanas familj, som Paulus också omnämner i början av brevet, se 1 Kor 1:16, var bland de första som kom till tro i Korint. Paulus var den som hade döpt dem. Stefanas tillhörde troligen de mer välbärgade i församlingen med eget hushåll, slavar och tjänstefolk. Han lyfts fram som ett exempel på en som i stället för att utnyttja sin sociala ställning för egna syften, använt sin position för att hjälpa andra.]
17Jag är glad att Stefanas, Fortunatus och Achaikus [två män med slavnamn, troligen från Stefanas hushåll] har kommit, eftersom de har fyllt tomrummet efter er, 18och upplivat både min och er ande. Sådana som dem ska ni uppskatta.
Hälsningar
19Församlingarna i Asien [bland annat från städerna Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia, Hierapolis, Laodikeia, Kolossai och Miletos] hälsar till er.
Aquila och [hans fru] Prisca och församlingen i deras hus [här i Efesos] hälsar hjärtligt till er i Herren. [Ett gift par som arbetade tillsammans med Paulus som tältmakare. De hade flytt från Rom till Korint i samband med Claudius utvisning av judar. Därifrån hade de följt med Paulus till Efesos. I Apostlagärningarna kallas hon Priscilla, medan Paulus alltid använder hennes formella namn Prisca.]
20Alla syskonen (bröderna och systrarna i tron) [alla kristna här i Efesos] hälsar till er.
Hälsa varandra med en helig kyss. [Ett uttryck för kärlek, förlåtelse och enhet, gr. philema. Kindkyssen var och är en vanlig hälsningsform i Medelhavsområdet.]
21Denna hälsning skriver jag, Paulus, med egen hand.
[Det var vanligt att brev dikterades. En skrivare med bra handstil skrev ned det som talades eller renskrev från ett utkast. Paulus tar som vanligt över pennan för att avsluta brevet, se Gal 6:11; 2 Thess 3:17.]
22Om någon inte värdesätter (älskar – gr. phileo) Herren ska han vara under förbannelse.
[Paulus vill vara helt tydlig med att det är viljan att vara vän med Jesus som är det viktiga. Petrus misslyckades att stå upp för Jesus men blev upprättad, David föll i grov synd men reste sig på nytt. Paulus vill understryka allvaret i sitt budskap och ställa läsarna inför ett medvetet val.]
Maranatha!
[Flera hebreiska/arameiska ord och begrepp verkar ha använts av den grekisktalande kyrkan. De vanligaste är: amen, abba, mammon, hosianna och maranatha. Ordet maranatha är ett sammansatt ord som kan delas upp i orden maran-atha eller marana-tha. I första fallet blir betydelsen "Vår Herre har kommit". I andra fallet blir betydelsen "Vår Herre kommer" och används som en bön, "Vår Herre, kom". På senare tid är det den sista betydelsen som har dominerat. Den enda gången ordet används i samtida litteratur är Didache 10:6 där maran-atha återfinns i samband med Herrens måltid och översätts "Vår Herre har kommit".]
23Herren Jesu nåd (favör) [kraft] vare med er.
24Min kärlek [som är osjälvisk och utgivande] är med er alla i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.
[Brevet inramas av Guds nåd, se 1 Kor 1:4. Paulus är tydlig med sin agape-kärlek till församlingen i Korint.]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
