Halvbibel - måndag 25/8
Ord 27
Låt andra berömma dig1Skryt inte om din framtid [prisa och upphöj inte dig själv och dina planer],
du vet ju inte [ens] vad den här dagen bär i sitt sköte.
2Låt någon annan berömma (prisa, skryta över) dig,
inte din egen mun. En främmande (någon utanför dina egna kretsar), inte dina egna läppar.
En dåres ilska
3Sten väger mycket och sand är tungt,
men ännu tyngre (mycket svårare att bära) är en dåres oprovocerade ilska.
[Jämförelsen är mellan fysiskt arbete – att lyfta sten och sand – och den stress och mentala tyngd det innebär att hantera en dåres ilska.]
4Ett vredesutbrott kan orsaka stor skada, de upprörda känslorna kan välla fram som en vårflod,
men vem kan stå emot svartsjuka (avundsjuka)?
[Att utsättas för svartsjuka, eller själv vara svartsjuk, är långt värre än ett öppet vredesutbrott.]
En sann vän säger sanningen
5Bättre med öppen tillrättavisning,
än dold kärlek.
[Välmenad konstruktiv kritik tillhör äkta kärlek, men när någon är för försiktig, eller för rädd för att säga ifrån, visar sig aldrig kärleken och den förblir dold.]
6Såren orsakade av en vän är utförda med ett syfte (de är välmenande, har ett syfte och går att lita på),
men kyssarna av en ovän är många och vilseledande.
[Om man bara hör komplimanger, som här liknas vid kyssar, så är de inte äkta, en vän säger alltid sanningen.]
7Den som är mätt [har mättat sin själ med sensuella upplevelser] trampar (stampar, förkastar) honung under fötterna,
men för den hungrige smakar även det som är bittert sött.
8Som en fågel som är på flykt från sitt näste [exponerad för fara och ett obevakat bo],
på samma sätt är det med en människa som irrar omkring borta från sitt hem.
9Olja och parfym gör hjärtat glatt,
på samma sätt fördjupas vänskapen när en vän ger uppriktiga råd från sitt hjärta (de ger god eftersmak).
10Överge inte din och din fars vän. [De har varit trogna länge, lämna inte dem om de behöver din hjälp.]
Gå inte till din broders hus (familj) när du drabbas av olycka.
Bättre med en nära granne
än en broder som är långt borta.
[De släktmässiga banden mellan människor kan ibland vara mindre pålitliga än genuin vänskap.]
Gå inte bara på, tänk efter innan du agerar
11Mitt barn, var vis och gör mitt hjärta glatt,
så att jag kan svara inför mina kritiker [de som anklagar mig för att vara en dålig lärare].
12Den förståndige ser faran och tar skydd,
men de oförståndiga (omedvetna, frigjorda, utan hämningar) går på och blir straffade (får böta, betala).
13[Domaren säger till fordringsägaren:]
panta vad han har då han är säkerhet för en okänd (en främmande kvinna).
[Den som är dåraktig och tar på sig ansvaret för en främlings skulder, vars pålitlighet inte är känd, eller en äktenskapsbrytares, vars opålitlighet är känd, blir ansvarig även om det kostar honom hans mantel som pant.]
14Den som [inställsamt] lovordar (prisar) sin granne med hög röst tidigt på morgonen,
blir till en förbannelse.
15Ett kontinuerligt droppande från ett läckande tak en dag med häftigt skyfall
och en tjatande (gnatande, ordstridande) kvinna,
båda är lika [illa].
16Den som försöker lugna ner (lägga band på) henne kan lika gärna försöka stoppa vinden,
hans högra hand möter olja [som är hal och omöjlig att få ett grepp om].
Järn skärper järn
17Som järn skärper järn,
så skärper en människa sin väns karaktär (uppsyn; ordagrant: ansikte).
[Järn skärper järn, den ena människan skärper den andra.]
18Den som vårdar (beskyddar, sköter om) sitt fikonträd [år efter år] får äta dess frukt,
den som sköter om (är noggrann, troget skyddar) sin mästare blir ärad.
19På samma sätt som ansiktet speglas i vattnet,
så speglar hjärtat människan.
[Hjärtat reflekterar hur man verkligen är. Versen kan appliceras på flera sätt. Ett ogudaktigt hjärta reflekterar det jordiska, medan ett rättfärdigt hjärta reflekterar det gudomliga. Vi kan också få självinsikt genom att studera våra val, attityder, vilja och längtan – allt detta är reflektioner av vad som finns i hjärtat.]
20Sheol (underjorden – de dödas plats) och Abaddon (avgrunden, förgörelsens plats) [Job 26:6; Upp 9:11] mättas aldrig,
på samma sätt mättas aldrig [lusten i] människans ögon.
21Degeln används för [att pröva och förädla] silver och smältugnen för guld,
på samma sätt prövas en människa genom [sin reaktion på] smickrande tal.
22Även om du skulle stöta en dåre bland grynen i en mortel,
skulle hans oförnuft inte lämna honom.
Var skicklig i ditt arbete
23Var skicklig på (vis, lär dig genom erfarenhet) att veta tillståndet (se ansiktet) hos din fårhjord (flock av småboskap),
ha omsorg om (ett hjärta för) dina boskapsflockar,
24för rikedom (välfärd) [ofta mätt i mängden boskap] varar inte för evigt.
Består en krona [makten i ett land] från generation till generation?
25Efter att skörden har bärgats kommer nytt gräs upp
och när fodret samlas in från bergen,
26då kommer lammen att ge dig [ull till] kläder,
och bockarna kan säljas och ge pengar till att köpa ett fält.
27Och där [på det nyinköpta fältet] ska getterna mjölka tillräckligt med mat
till dig, din familj och till underhåll för dina tjänarinnor.
1 Kor 16:1-24
Insamling till församlingen i Jerusalem
På Paulus tredje missionsresa på väg till Efesos besöker han bland annat församlingarna i Derbe, Lystra, Ikonium och Antiokia i Pisidien. Han uppmuntrar dem att samla in medel till de troende i Jerusalem som lider nöd.
[Paulus hade nyligen besökt församlingarna i Galatien och Frygien på väg till Efesos, där han nu befann sig, se Apg 18:23; 19:1. Att komma ihåg troende som var fattiga var en viktig del av Paulus arbete, se Gal 2:10.]
2På första veckodagen [som är söndag i den judiska veckan] ska var och en av er hemma lägga undan och samla vad han lyckas få ihop, så att insamlingarna inte görs först vid min ankomst. 3När jag kommer ska jag skicka dem ni finner lämpliga, försedda med brev, till Jerusalem för att överlämna er gåva. 4Om det finns anledning för mig att resa, kommer de att resa tillsammans med mig.
[Här finns några viktiga principer i givandet. Alla är involverade, Paulus riktar sig inte bara till de rika utan till alla. Det finns en regelbundenhet, man samlar in varje vecka då man möts till gudstjänst. Det är inte bara en person som ska ansvara för pengarna. Paulus dikterar inte hur allt ska gå till, församlingen själv har frihet att utse lämpliga personer. I nästa brev skriver Paulus i kapitel åtta och nio om givandet, som ska ske av hjärtat, utan tvång och i glädje, se 2 Kor 9:7.]
Stöd till Paulus resor
5Jag tänker komma till er när jag har rest genom Makedonien, för jag tar vägen över Makedonien. 6Men hos er stannar jag en tid om det går, kanske hela vintern, så att ni får utrusta mig för fortsatt färd, vart det nu blir. 7Jag vill inte besöka er nu på genomresa, för jag hoppas kunna stanna hos er en tid om Herren tillåter. 8I Efesos stannar jag till pingst, 9för en dörr står öppen för mig till ett stort och omfattande arbete, och (men) motståndarna är många.
Insamling till Timoteus resa
10När Timoteus kommer [till er i Korint], se då till att han kan vara hos er utan oro, för han arbetar med Herrens verk precis som jag. 11Därför får ingen se ner på honom. Hjälp honom i väg i frid så att han kan komma till mig. Jag och bröderna väntar på honom. 12När det gäller vår broder Apollos har jag ivrigt uppmanat honom att resa till er tillsammans med bröderna. Men han ville inte alls åka nu, utan reser när han får tillfälle. 13Vaka (håll er vakna), stå fasta i tron, uppträd (agera) som [fullvuxna modiga] män – var starka! 14Låt allt hos er ske i [osjälvisk och utgivande] kärlek.
Rekommendation
15Mina syskon: Ni vet ju att Stefanas familj är förstlingsfrukt i [provinsen] Achaia [nuvarande södra Grekland där staden Korint låg] och att de har ställt sig till de heligas tjänst. 16Rätta er därför efter sådana människor och alla andra som arbetar tillsammans och kämpar (arbetar hårt) med dem.
[Stefanas familj, som Paulus också omnämner i början av brevet, se 1 Kor 1:16, var bland de första som kom till tro i Korint. Paulus var den som hade döpt dem. Stefanas tillhörde troligen de mer välbärgade i församlingen med eget hushåll, slavar och tjänstefolk. Han lyfts fram som ett exempel på en som i stället för att utnyttja sin sociala ställning för egna syften, använt sin position för att hjälpa andra.]
17Jag är glad att Stefanas, Fortunatus och Achaikus [två män med slavnamn, troligen från Stefanas hushåll] har kommit, eftersom de har fyllt tomrummet efter er, 18och upplivat både min och er ande. Sådana som dem ska ni uppskatta.
Hälsningar
19Församlingarna i Asien [bland annat från städerna Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia, Hierapolis, Laodikeia, Kolossai och Miletos] hälsar till er.
Aquila och [hans fru] Prisca och församlingen i deras hus [här i Efesos] hälsar hjärtligt till er i Herren. [Ett gift par som arbetade tillsammans med Paulus som tältmakare. De hade flytt från Rom till Korint i samband med Claudius utvisning av judar. Därifrån hade de följt med Paulus till Efesos. I Apostlagärningarna kallas hon Priscilla, medan Paulus alltid använder hennes formella namn Prisca.]
20Alla syskonen (bröderna och systrarna i tron) [alla kristna här i Efesos] hälsar till er.
Hälsa varandra med en helig kyss. [Ett uttryck för kärlek, förlåtelse och enhet, gr. philema. Kindkyssen var och är en vanlig hälsningsform i Medelhavsområdet.]
21Denna hälsning skriver jag, Paulus, med egen hand.
[Det var vanligt att brev dikterades. En skrivare med bra handstil skrev ned det som talades eller renskrev från ett utkast. Paulus tar som vanligt över pennan för att avsluta brevet, se Gal 6:11; 2 Thess 3:17.]
22Om någon inte värdesätter (älskar – gr. phileo) Herren ska han vara under förbannelse.
[Paulus vill vara helt tydlig med att det är viljan att vara vän med Jesus som är det viktiga. Petrus misslyckades att stå upp för Jesus men blev upprättad, David föll i grov synd men reste sig på nytt. Paulus vill understryka allvaret i sitt budskap och ställa läsarna inför ett medvetet val.]
Maranatha!
[Flera hebreiska/arameiska ord och begrepp verkar ha använts av den grekisktalande kyrkan. De vanligaste är: amen, abba, mammon, hosianna och maranatha. Ordet maranatha är ett sammansatt ord som kan delas upp i orden maran-atha eller marana-tha. I första fallet blir betydelsen "Vår Herre har kommit". I andra fallet blir betydelsen "Vår Herre kommer" och används som en bön, "Vår Herre, kom". På senare tid är det den sista betydelsen som har dominerat. Den enda gången ordet används i samtida litteratur är Didache 10:6 där maran-atha återfinns i samband med Herrens måltid och översätts "Vår Herre har kommit".]
23Herren Jesu nåd (favör) [kraft] vare med er.
24Min kärlek [som är osjälvisk och utgivande] är med er alla i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.
[Brevet inramas av Guds nåd, se 1 Kor 1:4. Paulus är tydlig med sin agape-kärlek till församlingen i Korint.]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
