Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - söndag 24/8

Ord 26, 1 Kor 15:29-58


Ord 26

Dåren
1Som snö på sommaren och regn under skörden,
    lika opassande är ära (respekt, hög status) för en dåre.
2Som en fågel flackar [förbi; flyger från plats till plats], som en svala flyger [för att sedan återvända till sitt näste],
    så är det med en grundlös (oförtjänt) förbannelse, den kommer inte in [får inte fäste på den som är oskyldig].

[Ordagrant står det "som en fågel för/till vandra" och en "svala till/för flyga", vilket beskriver hur fåglarna var skapade till att flacka runt och att flyga. En ogrundad förbannelse flaxar förbi som en fågel, och återvänder till sist till sitt bo. På samma sätt återvänder den grundlösa förbannelsen till den som yttrade den. Förbannade män är förbannade män.]

3Piskan för hästen, betslet för åsnan
    och riset för dårarnas rygg.

4[Hur ska dåren bemötas? Varje situation är unik och det krävs vishet för att veta om man antingen ska ignorera eller bemöta dårskap:]

Svara inte en [självgod, arrogant] dåre på hans dåraktiga sätt,
    då befinner du dig själv på hans [låga] nivå.

[Ibland är det inte värt att ge sig in i en diskussion med en dåre.]

5Svara en [självgod, arrogant] dåre på hans dåraktiga sätt,
    så att han inte blir självgod och tror sig vara vis i sina egna ögon.

[Högmod är en värre synd än dårskap, och ibland måste dårskap bemötas och avslöjas.]

6[Vers 6-10 formar en kiasm. Vers 6 och 10 handlar om att inte överlåta något viktigt till en dåre. Vers 7 och 9 handlar om ordspråk i en dåres mun och att inte ta en dåres ord på allvar. Centralt i vers 8 kommer höjdpunkten att det är absurt och farligt att hedra och upphöja en dåre.]

Att sända ett bud med en dåre
    är som att hugga av sig fötterna [budskapet kommer inte fram] och dricka våld [det utmanar olyckan].
7Som benen på den lame hänger kraftlösa,
    så är ett ordspråk i munnen på en dåre.
8Som att binda fast en sten i en slunga [lika fel och oanvändbart],
    är det att ge ära till en dåre.
9Som en törntagg går in i en drucken mans hand,
    så är ett ordspråk i en [oresonlig] dåres mun.

[En dåre kan läsa och tala ordspråk, men kan inte hantera det.]



10Som en bågskytt skadar (genomborrar) alla [han skjuter på],
    på samma sätt är det med den som lejer en dåre eller vem som helst som går förbi.

[Hebreiskan är korthuggen. Ordagrant står det: "En bågskytt genomborrar allt, och leja en dåre och leja någon som passerar". Det är helt klart att den underförstådda meningen är att det är lika galet att leja en dåre eller vem som helst som råkar gå förbi, som det är att låta en bågskytt skjuta vilt omkring sig.]

11Som hunden vänder tillbaka till sin spya,
    så återupprepar en dåre sin dårskap.

12Ser du en man som tror att han är vis i sina egna ögon
    – det är mer hopp om dåren än om honom.

Den late är full av ursäkter
13Den late säger: "Det är ett lejon på vägen!
    Ett lejon på gatorna!"

[En ursäkt för att inte gå framåt eller utföra ett arbete, se även Ords 22:13.]

14Som dörren svänger på gångjärnen,
    så vänder sig den late i sin säng.

[På samma sätt som dörren sitter fast på gångjärnen och inte rör sig från sin plats, är den late fast i sin säng.]

15Den late gömmer (begraver) [stoppar ner och har kvar] sin hand i ett fat,
    men orkar inte föra upp den till munnen igen. [Snarlikt ordspråket i Ords 19:24.]

16En lat man anser sig vara visare i sina egna ögon
    än sju män som kan ge logiska slutledningar (förståndiga svar, resonera).

Lägg dig inte i andras bråk
17Den som stannar upp för att lägga sig i andras angelägenheter (brusar upp och ventilerar sina personliga åsikter överallt där han går fram),
    han är som en som rycker en vildhund i öronen [han skapar oreda].

18Som en galning (vettvilling) som skjuter (slänger, kastar)
    brinnande pilar och bringar död,
19så är en man som lurar sin granne
    för att sedan säga: Det vara bara ett skämt.

Förtal leder till sorg
20Utan ved slocknar elden,
    om ingen skvallrar (baktalar, förtalar) så dör grälet ut (tystnar bråk, trätor).
21Som [mer] kol på glödande kol, och [mer] trä till en brinnande eld,
    så är en grälsjuk (stridslysten, hetlevrad) person som skapar bråk.

22Orden från en skvallrare (ryktesspridare) är som läckerbitar som slukas glupskt (med hast),
    de går in i kroppens innersta delar. [Ords 18:8]

23Som silverbeläggning (glasyr av silver) på ett lerkärl [Matt 23:27; Luk 11:39] är brinnande läppar [som uttalar varma kärleksfulla ord]
    med ett hjärta fullt av ondska [på insidan].

24Den som hatar förställer sitt tal [för att smickra],
    men inom sig bär (lagrar, funderar) han på svekfulla (falska, förrädiska) tankar.
25När (även om) han talar älskvärt (ljuvligt, inställsamt) [ordagrant: när hans röst visar godtycklig nåd],
    så tro inte på honom, för sjufaldiga avskyvärdheter (otäckheter, vidrigheter) finns i hans hjärta.
26Hans hat kanske kan döljas genom list,
    men hans ondska (galenskap, bedrövliga tillstånd) blir till sist uppenbar för alla (helt synlig i församlingen).

27Den som gräver en grop [för en annan människa] faller själv i den,
    och den som rullar en sten [för att orsaka skada] får den över sig själv.

28En lögnaktig (falsk) tunga hatar sina offer (dem den förtrycker),
    och en förförisk (hal) mun orsakar förödelse (skada, undergång).

1 Kor 15:29-58

Uppståndelsen

Tre argument
29[Paulus ger nu tre argument för att de döda kommer att uppstå:]

Argument 1

Vad ska annars de som döper sig för de döda göra?
Om de döda inte alls uppstår,
    varför döper de sig då för dem?

[Denna vers är omdebatterad och det finns många tolkningar. En av avarterna är att man kan döpa sig "ställföreträdande" för redan döda personer, vilket i dag praktiseras av mormoner. Det finns dock ingen annan vers som styrker att man kan döpa sig för någon annan, snarare tvärtom, alla andra verser i Bibeln visar att dopet handlar om ett eget beslut att följa Jesus – man kommer till tro och låter sig döpas. Den mest naturliga tolkningen är att versen syftar på anhöriga till avlidna troende som kommer till tro. Ett exempel kan vara en döende mor som säger till sin son som ännu inte är en kristen: "vi kommer att ses igen." När sonen senare kommer till tro och låter sig döpas finns det hopp om att han ska få se sin älskade mor igen. Oavsett vad som syftas på här, nämns detta i förbigående av Paulus i hans argumentation för de dödas verkliga uppståndelse.]

Argument 2
30Varför utsätter vi oss för faror varje stund?
31Syskon (bröder och systrar),
    så sant som ni är min stolthet i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus vår Herre
    – jag dör varje dag.
[Styckets centrum.]

Argument 3
32Om jag trott som folk i allmänhet när jag kämpade mot vilddjuren i Efesos,
    vad hade det tjänat till?

[Det är troligt att Paulus liknar inflytelserika onda människor i Efesos med vilddjur. Herakleitos, en grekisk filosof från Efesos, hade kallat sina landsmän "vilddjur" fyra hundra år tidigare. Epimenides kallade även kreterna samma sak, se Tit 1:12. Paulus befinner sig i Efesos och där är hans liv i fara, se 2 Kor 1:8. Även om tumultet som silversmeden Dimitris startar ännu inte har ägt rum, se Apg 19:29-30, eftersom Paulus tvingas lämna staden direkt efteråt, så börjar han få "många motståndare", se 1 Kor 16:9.]

Om de döda inte uppstår,
    låt oss äta och dricka, för i morgon dör vi.

[Utan uppståndelse kan man lika gärna ge upp, se Jes 22:13; Pred 8:15. Jesus använder liknande resonemang i liknelsen om den rike dåren, se Luk 12:19.]

33Bli inte förledd:
"Dåligt sällskap fördärvar god moral."
[Kan vara ett citat från den grekiske författaren Menander som levde på 300-talet f.Kr. Det kan också ha varit ett populärt samtida ordspråk.]

34Vakna upp från er berusning (besinna er)! Lev rättfärdigt och sluta synda! Några av er är helt okunniga om Gud. Det säger jag till er skam.

Adam och Jesus
35[Några bland de troende i Korint trodde inte på att de döda skulle uppstå, se 1 Kor 15:2.]

Men nu undrar någon:
Hur uppstår de döda?
Vilken sorts kropp har de när de kommer?
36Du dåre (du som helt saknar förstånd och inte resonerar logiskt)!

[Paulus kallar det dåraktigt att inte tro på något bara för att man inte förstår exakt hur det fungerar, och tar några exempel från vardagen. Lika självklart som att ett frö som planteras dör och växer upp till något nytt, lika självklart är det att en kropp som begravts kan få en ny kropp vid uppståndelsen.]

Några exempel
Det du sår får inte liv [skjuter inte upp ur marken och börjar växa]
    om det inte först dör.
37Det frö du sår har inte den kropp [sammansättning och yttre utseende] som den senare kommer att få,
    det är bara ett naket korn – ett sädeskorn eller något annat frö.
38Gud ger det precis den kropp han har planerat,
    och varje frö får sin egen kropp.

39Allt kött är inte av samma slag,
    människorna har sina,
    boskapen sina,
    fåglarna sina
    och fiskarna sina.
[Kropparna ser olika ut, människorna har hud, boskapen päls, fåglar fjädrar och fiskar fjäll.]

40Det finns också himmelska kroppar [solen, månen och stjärnorna]
    och jordiska kroppar [människor, djur och växter].
De himmelska kropparna har sin glans (ära, skönhet, härlighet)
    och de jordiska har en annan sorts glans.

41Solen har sin glans,
    månen har en annan glans,
    och stjärnorna ännu en glans,
    ja, varje stjärna har sin egen glans (de överträffar varandra i skönhet, härlighet).

Det är inte konstigare med uppståndelsen
42Så är det också med de dödas uppståndelse.
Det som blir sått förgängligt [den förgängliga kroppen som begravs blir "sådd" i jorden]
    uppstår oförgängligt (odödlig, fri från förgängelsen).

43Det som blir sått föraktat,
    uppstår i härlighet.
Det som blir sått svagt,
    uppstår fullt av kraft.
44Det som blir sått som en kropp med fysiskt liv,
    uppstår som en kropp med ande.
Om det finns en kropp med fysiskt liv,
    då finns det också en med ande.
45Det står skrivet [1 Mos 2:7]:
"Den första människan, Adam,
    blev en varelse med liv."
Den siste Adam
    blev en ande som ger liv.
46Men det andliga livet kom inte först,
    utan det fysiska, sedan kom det andliga.
47Den första människan kom från jorden och var jordisk (gjord av stoft),
    den andra människan kom från himlen.
48De som är jordiska (av stoft), är lika honom som först var jordisk (gjord av stoft) [de har ett jordiskt sinne].
    De som är från himlen, är lika honom [den siste Adam] som är från himlen [de har ett andligt perspektiv på tillvaron].
49På samma sätt som vi har burit den jordiska människans avbild,
    ska vi också bära den himmelska människans avbild [bära Jesu avbild – han som kom från himlen].

50Men det säger jag, syskon (bröder och systrar i tron):
kött och blod kan inte ärva Guds rike,
    och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga.

[I kapitel 13 finns den välkända kärlekens lov (1 Kor 13:4-7). Värd minst lika stor uppmärksamhet är korsets och uppståndelsens lov, se 1 Kor 1:17-2:2; 15:51-58. Som de övriga lovprisningarna består den av tre delar. Dessa tre handlar alla om segern över döden.]

Uppståndelsens lov (15:51-58)

Vi ska förvandlas
51[På samma sätt som korsets lov beskriver hur korset är en Guds vishet och ett mysterium, har även uppståndelsen sina hemligheter, se 1 Kor 2:1. Ordet som används är grekiska mysterion som beskriver något som varit dolt men som nu är uppenbarat. Paulus mål är att visa och förklara dessa hemligheter, se 1 Kor 4:1. Den första delen ramas in av ordet "förvandlas", och förvandlingen kommer att ske snabbt.]

Se, jag säger er en hemlighet (ett mysterium):

Vi ska inte alla insomna,
    men vi ska alla förvandlas,
52i ett nu,
    på ett ögonblick,
    vid den sista basunens ljud.
För basunen ska ljuda,
och de döda ska uppstå odödliga,
    och vi ska förvandlas.

[Vilka är "vi" i vers 51 och "oss" i vers 57? Troligt är att Paulus inte bara ser sin generation utan alla troende genom historien.]

Döden är besegrad
53[Det andra stycket, vers 53-54b, kretsar kring orden förgängliga/oförgänglighet och dödliga/odödlighet.]

För detta förgängliga [vår kropp som bryts ner]
    måste iklä sig oförgänglighet [gudomlig natur],
och det dödliga
    måste iklä sig odödlighet (frihet från död).

54När det som är förgängligt
    har iklätt sig det oförgängliga,
och detta som var dödligt
    har iklätt sig odödlighet,

då ska det bli som det står skrivet:
    "Döden är uppslukad i seger!" [Jes 25:8]
55"Död, var är din seger?
    Död [dödsrike], var är din udd (din giftgadd)?"
    [Hos 13:14; en del manuskript har Hades istället för död, hebreiska texten har Sheol.]
56Dödens udd [dess gift] är ju synden,
    och syndens kraft kommer av (makt är) lagen [eftersom Mose undervisning pekar på och fördömer synden, se Rom 7:7-12.]

57Men Gud vare tack [för hans nåd] som ger oss segern genom vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus)!

[Det grekiska ordet charis som här översätts med tack har en grundbetydelse av nåd och favör. Ordet för seger (erövring, triumf – gr. nikos) ramar in det sista stycket, vers 54c och 57.]

AVSLUTNING (15:58-16:24)

Uppmaning
58Var alltså stillasittande (säkert positionerade; stadiga, fasta; "bänkade" – gr. hedraios) och orubbliga (oflyttbara, obevekliga) [i tron på uppståndelsen av de döda], mina älskade syskon (bröder och systrar i tron), alltid överflödande [2 Kor 9:8] i Herrens verk (gärning) [arbeta/agera alltid hängivet för honom], medvetna om att er möda inte är förgäves i Herren.

[Adjektivet hedraios kommer från hedra som är det grekiska ordet för stol, bänk, säte, tron, plats, bas och boning och från hezomai som betyder "jag sitter". I versens inledning uppmanar Paulus till att inta en fast position – omöjlig att rubba.]






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)