Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - lördag 23/8

Ord 25, 1 Kor 15:1-28

Ord 25

FJÄRDE SAMLINGEN: 130 ordspråk sammanställda av Hiskias män (kap 25 – 29)
1[Följande sektion, kap 25-29, består av ordspråk som Salomo har skrivit. Kung Hiskia (2 Kung 18) och hans medarbetare har sedan sammanställt dem på 700-talet f.Kr. Det går att dela upp dem i 130 ordspråk, vilket motsvarar det numeriska värdet av de hebreiska bokstäverna i namnet Hiskia (hebr. Chizqijah; 8 + 7 +100 +10 + 5 = 130) som det är stavat här.]

Även dessa ordspråk är av Salomo,
    som Judas kung Hiskias män har kopierat (överfört).

Kungens ära
2Gud får ära genom att dölja en sak (ord – hebr. davar) [5 Mos 29:29],
    kungar får ära genom att utforska (undersöka) en sak.

[Gud får ära därför att människan inte kan förstå universum och hur han styr det, däremot får kungar här på jorden ära när de avslöjar sanningen och styr rättvist. Hebr. davar kan betyda ord, sak, ting eller föremål. Det används ofta om Herrens ord (Ps 33:4). I 5 Mos 17:18-19 står det att det är en kungs plikt att göra en egen kopia av Torah och att läsa och studera Guds ord varje dag. Denna vers förstärker innehållet i uppmaningen och visar att Gud förväntar sig att kungen ska finna mycket mer än bara det uppenbara när han förkovrar sig i Ordet. Hebreiskan är ett mångbottnat språk och allt är inte uppenbart vid en enkel genomläsning.]

3Som himmelen är [ofattbart] hög och jorden [enormt] djup,
    på samma sätt är kungars hjärtan (tankar) omöjliga att utforska.

4Ta bort slagget (orenheten) från silvret,
    låt det smälta [så att silversmeden får ett rent material] och låt ett redskap komma fram [ur smältan].
5Ta [på samma sätt] bort de ogudaktiga från kungens närvaro,
    då blir hans tron befäst i rättfärdighet [då råder det andligt och moraliskt hög standard på alla områden i landet].

6Förhäv dig inte [var inte framfusig, påflugen, skrytsam] i kungens närvaro,
    ta inte självmant plats bland de mäktiga (hedersplatserna längst fram);
7Det är bättre att bli ombedd: "Kom upp här",
    än att bli nedflyttad i ädlingens (en mer generös/villig och ädlare mans – hebr. nadiv) närvaro, som dina ögon har sett.

[Jesus använder samma lärdom i en liknelse, se Luk 14:10.]

Om strider
8Rusa inte in i en dispyt (diskussion, ordstrid, rättslig prövning),
    för vad ska du göra när den är över och din motpart [kanske visar sig ha rätt och] förödmjukar dig?
9Diskutera i stället (lägg fram din åsikt, problem, oenighet; ordagrant: ´strid din strid´ – hebr. riv riv) med din granne [försök först att lösa det genom privat samtal med honom. Jfr Matt 5:25; 18:15; Luk 12:58],
    men röj (uppenbara) inte vad en annan person har sagt i förtroende till dig [använd inte sådan personlig information för att stödja din sak].
10För om den personen [som talat i förtroende till dig] hör det,
    kan ditt förtal inte tas tillbaka [det blir inget slut på ditt dåliga rykte]. [Hebreiskan är korthuggen och visar att anklagelsen om förtal "inte återvänder". Den som pratar bredvid munnen får ett rykte om sig som är svårt att få bort.]

11Ett ord talat i rätt tid (situation, omständighet) är [lika vackert och tilltalande]
    som guldäpplen i en silverskål.
12Som ett örhänge av guld eller ett halsband av rent guld,
    så är den vises korrigering (vägledning, hjälp) i ett hörsamt öra.

13Som kylan från snö [från en nordlig vind från bergen] en [varm] dag under skördetiden,
    så är en trogen budbärare för den som sänt honom, han friskar upp sin herres själ (liv, ande).

14Som moln och vind utan regn,
    så är den man som lögnaktigt skryter med en gåva [som aldrig ges].

15Genom tålamod kan en furste (ledare) övertalas (låta sig luras, förledas – hebr. patah),
    och (men) en späd tunga (ett mjukt tal) kan bryta ner det mest benhårda motstånd.

[Ordagrant står det: ´Genom två tålmodiga näsor förleds en furste´. Verbet patah används ofta negativt att bli förledd. Är betydelsen det här, är det en varning att den mest principfasta ledare kan falla genom slug och tålmodig övertalningsförmåga. Det går även att tolka versen positivt att tålamod kan förändra en ledares onda planer, som när David skonar Saul i grottan vid Ein Gedi, se 1 Sam 24:17-23. Se även Pred 10:4]

Grannsämja
16Om du hittar honung, ät bara det du behöver,
    om du äter för mycket blir du övermätt och mår illa.
17[På samma sätt är det med grannar.]
Besök inte din grannes hus (familj) för ofta (låt din fot vara eftertraktad, uppskattad, värdesatt),
    annars kan han bli trött (ordagrant: bli mätt) på dig och börja hata dig.

18En stridshammare, ett svärd och en vass pil [dvs. ett dödligt vapen]
    är den som vittnar falskt mot sin vän (sprider lögner om sin granne).

19Att ha sin trygghet i (sätta sitt hopp till) en otrogen (falsk, svekfull) människa i tider av nöd (problem, motgångar, prövningar),
    är som att ha tandvärk eller en fot ur led.

[Det är lika smärtsamt som tandvärk, och lika omöjligt att få stöd av den opålitlige som att stödja sig på en fot ur led.]

20Som att ta av sig kläder en kylig dag [vilket gör att man fryser ännu mer]
    eller som att blanda vinäger och lut (soda, natrium-karbonat) [blandningen ger upphov till en kraftig reaktion; grekiska översättningen har ”som vinäger i sår”],
så är det att sjunga [glada] sånger
    till ett tungt (sorgset) hjärta.

21Om den som hatar dig är hungrig, ge honom mat att äta,
    och om han är törstig, ge honom vatten att dricka.
22Genom att göra det samlar du glödande kol [av skam] på hans huvud,
    och Herren (Jahveh) ska belöna (upprätta) dig. [Rom 12:20]

23Som en nordlig vind föder fram (väntar, dallrar, har födslovåndor av – hebr. chol) regn,
    så [ger] en dold tunga [som skvallrar och avslöjar hemligheter] fördömande (arga) ansiktsuttryck [som mörka moln].

[När hemligheter avslöjas blir människor arga, se Ps 101:5. I Israel är det västanvinden som för med sig regn. Nordanvinden är kall och kan snarare hindra regn. Kommer uttrycket från Egypten, för nordanvinden med sig regn. Nordanvinden verkar liknas vid människor i en fientlig miljö som har kalla blickar. Vattenmassorna i regnen kan motsvara en flod av hemligt förtal som uppstår när människor inte kommunicerar med varandra.]

24Det är bättre att bo i ett hörn på [det platta] hustaket
    än att dela hus med en grälsjuk (stridslysten, hetlevrad) kvinna.

[Det var inte ovanligt att man byggde ett gästrum på det platta hustaket, det är antagligen detta som det syftas på här, se 2 Kung 4:10.]

25Som kallt vatten för en törstig själ (den utmattade, svage),
    så är goda nyheter från ett fjärran land.

26Som en grumlad vattenkälla och en förgiftad brunn,
    så är en rättfärdig man som ger efter för den ogudaktige.

[Om den rättfärdige kompromissar med sin integritet av rädsla för den orättfärdige, eller genom mutor, eller i ett försök att ställa sig in sig hos honom, då är han inte längre en ren källa.]

27Det är inte bra att äta för mycket honung,
    det är osmakligt när någon söker sin egen ära.

[Versen kan också översättas: "att söka sin egen ära är ingen ära värd att ha", eller "det är inte bra att ge för mycket beröm till någon."]

28Den människa som inte kan styra över (behärska) sitt sinne (hjärta)
    är som en stad med nedbrutna murar.

[En person utan självkontroll är som en oskyddad stad, utan försvar och öppen för inkräktare som kan gå och komma som de vill (2 Krön 32:5; Neh 2:13). Den som inte kan behärska sina begär och känslor är alltid i fara att ryckas med av dem och dras in i synd och fördärv; hon har inget försvar när frestelsen överfaller henne, eftersom hon har förlorat självbehärskningen ( Ords 16:32; Gal 5:23).]

1 Kor 15:1-28

UPPSTÅNDELSEN (kap 15)

Budskapet
1Syskon (bröder och systrar i tron), nu vill jag påminna er om det evangelium (det glada budskapet om frälsningen) som jag predikade för er. Ni tog emot evangeliet och står på den grunden. 2Genom den [tron] blir ni frälsta (trygga, upprättade, bevarade, helade, försörjda, befriade, fria från synd och har evigt liv med Gud efter döden), om ni nu fortfarande håller fast vid det jag predikade för er, annars har er tro varit bortkastad. 3Jag gav er (förmedlade, hjälpte er att förstå) det viktigaste först [trons grunder], det jag själv personligen hade fått ta emot:
Att den Smorde (Messias, Kristus) dog för våra synder,
    precis som Skrifterna förutsade. [Jesaja skrev om detta 700 år innan Jesus föddes, se Jes 53:3-6.]
4Att han blev begraven.
    [Detta skriver också Jesaja om, se Jes 53:9.]
Att han på den tredje dagen skulle uppstå och lever nu,
    precis som Skrifterna förutsade. [David skrev om detta 1 000 år innan Jesus föddes, se Ps 16:10.]

[Vers 3-4 formar en tidig trosbekännelse: Jesus dog för våra synder – blev begraven, uppstod och lever idag!]
5Han uppenbarade sig (blev synlig) för:
Kefas [Petrus, se Luk 24:34],
    sedan för de tolv [vid flera tillfällen, se Joh 20:19-20; Joh 20:26; Joh 21].
         6Efter det visade han sig för över 500 syskon (bröder och systrar i tron)
        vid ett tillfälle, varav de flesta fortfarande lever, men några har somnat in (dött).

7Senare uppenbarade han sig för Jakob [antagligen Jesu halvbror],
    sedan alla apostlarna,
         8sist av alla uppenbarade han sig för mig [Paulus],
        som en för tidigt född.

[Jesus visade sig i ett ljussken när Paulus, då känd som Saulus, var på väg till Damaskus för att fängsla kristna, se Apg 9:3. En för tidigt född överlevde sällan födseln, dvs. var dömd till en säker död, en bild på Paulus oväntade frälsning och kallelse som apostel. När Paulus skriver detta brev har han haft en argumentation med Petrus, se Gal 2:11-14. Här ger han Petrus första platsen och sig själv den sista. Paulus inledde med att skriva om splittringarna där "en höll sig till Paulus och en annan till Petrus", se 1 Kor 1:12-13. Här vänder han nu på ordningen och visar hur Petrus och Paulus står tillsammans som vittnen till den uppståndne Jesus.
    Det finns även en litterär parallellism med ett antiklimax. Båda sektionerna börjar med en person. Petrus inleder den första, följt av de tolv och sedan 500 personer (vers 5-6). Den andra sektionen börjar med Jakob, följt av apostlarna och sedan väntar man sig ett högt antal på samma sätt som i den första sektionen. I stället för 500 personer där de flesta fortfarande är vid livet, kommer som ett antiklimax Paulus namn, som ett för tidigt fött barn.]
9Jag är den minste (ringaste) av apostlarna (sändebuden, ambassadörerna), ovärdig att kallas apostel eftersom jag har förföljt (jagat, trakasserat) Guds församling (de utkallade).
     10Men genom Guds nåd (oförtjänta favör, gåva, kraft och välsignelse) är jag den jag är, och hans nåd mot mig visade sig inte ha varit förgäves (fruktlös, utan verkan). Jag har arbetat hårdare än de andra [apostlarna], dock inte jag själv, utan Guds nåd (Guds verksamma kraft) som varit med mig. 11Oavsett om det var jag eller de andra apostlarna [oavsett vem som arbetade mest intensivt, och vem ni fick höra evangeliet ifrån], så är det detta vi predikar [att Jesus dog, blev begraven och nu är uppstånden, se vers 3-4], och detta ni har kommit till tro på.

Uppståndelsens lov – Jesus är uppstånden

Som kristen finns det ett liv efter döden.

12[I den här sista delen i Paulus brev finns en lovsång till uppståndelsen som en parallell till korsets lov, se 1 Kor 1:17-2:2. Korset och uppståndelsen är två sidor på samma mynt. Huvudtemat i hyllningen till uppståndelsen (gr. egeiro) ramar in stycket, se vers 12 och 20, och i kiasmens centrum, se vers 15. Totalt används ordet sju gånger i vers 12-20.]

Om nu den Smorde (Messias, Kristus) predikas som uppstånden (gr. egeiro) från de döda,
    hur kommer det sig då att några av er säger att det inte finns någon uppståndelse (uppstigande, nytt liv) av de döda?
13Om det inte finns någon uppståndelse av döda,
    då har inte heller den Smorde uppstått.
14Om den Smorde inte har uppstått,
    då är vår förkunnelse (predikan) meningslös
    och er tro meningslös.
15Då skulle vi vara (bli avslöjade som) Guds falska vittnen,
    eftersom vi har vittnat om att Gud uppväckte (gr. egeiro) den Smorde (Messias, Kristus),
som han i det fallet inte gjort
    om det är sant att de döda inte kan uppstå.
16Om de döda inte uppstår,
    då har inte den Smorde uppstått.
17Om inte den Smorde har uppstått
    då är er tro utan mening,
    och ni är kvar i era synder [kontrollerade av dem och under Guds dom].
18Då har också de som dött i den Smorde (Messias, Kristus) gått förlorade.
19Om vi som lever i den Smorde (Kristus) bara har vårt hopp i detta [jordiska] liv,
    och det är allt, då är vi av alla människor de mest ömkansvärda (sorgliga, miserabla, patetiska).
20Men nu är den Smorde (Messias, Kristus) uppstånden (gr. egeiro) från de döda [till evigt liv],
    och han blev den förste (en försmak, förstlingen, förstlingsfrukten) av dem som har dött (somnat in i döden).

[Utan uppståndelsen är tron meningslös och vi är kvar i våra synder. Om det inte vore för uppståndelsen skulle Jesus varit som vilken rabbin som helst som försökte förnya Israel, men misslyckades. I så fall skulle Petrus, Jakob, Andreas och Johannes återvänt till sina båtar och levt ett vanligt liv. Uppståndelsen visar att synd och död inte fick det sista ordet.]

Adam och Jesus
21För eftersom det var genom en människa som döden kom [in till världen],
    så kom också uppståndelsen från de döda genom en människa.
22Liksom alla dör genom Adam,
    på samma sätt ska alla genom den Smorde (Messias, Kristus) få liv (göras levande).

[Alla människor är släkt med Adam och har del i syndafallet. Alla kommer också att uppstå till evigt liv eller evig dom. När Paulus kvinnosyn diskuteras kan det vara värt att notera att Paulus skyller syndafallet på Adam, tvärt emot den vedertagna judiska traditionen att skylla på Eva. Några av de utombibliska skrifter som påverkade judendomen på Paulus tid var Ben Syraks skrifter från 190-talet f.Kr. där det står "Från en kvinna leder synden sitt ursprung, och för hennes skull måste vi alla dö", se Syr 25:24.]

23Men i tur och ordning [Korint var en koloni som ursprungligen var bebodd av pensionerade romerska soldater, Paulus använder sig av den militära termen för rang]:
den Smorde (Messias, Kristus) är den förste (förstlingsfrukten). [Jesus var den förste som uppstod för att aldrig mer dö igen och fick en ny kropp. Han har den högsta rangen. Detta skedde år 30 e.Kr. på bikkurim, se Mark 16:1.]

Sedan när han kommer [tillbaka],
    de som tillhör den Smorde (Messias, Kristus). [Alla kristna genom tiderna som dött, får liv och uppstår och får nya kroppar när Jesus kommer tillbaka.]

24Därefter kommer slutet. [Den sista uppståndelsen är då alla människor uppstår och kommer att ställas inför den vita tronen och var och en får höra sin dom, se Matt 25:46.]
Då överlämnar han kungariket till Gud, sin Fader,
    efter att ha avsatt allt annat styre (ärkehärskare, ledare från urgamla tider, militär term för general, den högsta ledaren) [antagligen demoner av hög rang],
    och varje auktoritet (militär term för delegerad auktoritet)
    och makt (kraft).

Att lägga sina fiender "under någons fötter" är ett kraftfullt uttryck i Mellanöstern. I Tutankhamons grav, som upptäcktes 1922, hittades hans tron och fotpall med kungens fiender inristade. Tutankhamon var farao i Egypten under den artonde dynastin och dog 1339 f.Kr.

25För han [Jesus] måste vara Kung och regera [i tusenårsriket]
    tills han lagt alla sina fiender under sina fötter.
26Den sista fienden att utplåna (eliminera, avväpna)
    är döden,
27för [det står i Ps 8:7:]
    "Han [Fadern] har lagt allt under hans [Jesu] fötter."
När det står att "allt" har blivit lagt under honom,
    är naturligtvis den som har lagt allt under den Smorde (Messias, Kristus) undantagen.
28När allt har lagts under honom,
    ska Sonen själv underordna sig den [Fadern]
    som har lagt allt under honom,
    för att Gud ska bli allt i alla.





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)