Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - fredag 22/8

Ord 24, 1 Kor 14:18-40


Ord 24

19. Var inte avundsjuk på onda människor
1Var inte avundsjuk på onda människor,
    längta inte efter att vara med dem.
2Deras hjärtan överväger (muttrar, talar i låg ton; dvs. planerar – hebr. hagah) förödelse (våldshandlingar),
    och deras läppar talar olycka (ondskefullt). [Ords 15:28]

20. Bygg ditt hus med vishet
3Genom vishet (skicklighet) byggs ett hus (hem, en familj),
    och genom förstånd (insikt, förmåga att förstå) befästs det (byggs det på en god grund och blir stadigt).
4Genom kunskap (vishet, urskillningsförmåga) möbleras varje rum
    med värdefulla och vackra (ljuvliga, för ögonen sköna) rikedomar.

21. Vishet gör dig stark
5En vis man (stridsman) [en man i sina bästa år] är stark,
    ja, en man med kunskap (insikt, förståelse) växer i styrka.
6Utan visa råd (utan en plan och en strategi) kan du inte föra krig,
    och med många rådgivare blir det seger (säkerhet, trygghet, befrielse).

22. Vishet segrar alltid över dårskap
7Vishet är ouppnåelig för en dåre,
    han blir mållös i porten [där rätt skipades och etik och moral diskuterades].

23. Planera inte ondska
8Den som tänker ut onda planer
    får snart rykte om sig att vara ondskefull.
9Att smida onda planer (planera dårskap) är synd,
    den som hädar (talar nedsättande om allt och alla) blir till sist avskydd av alla människor.

24. Prövningen visar på din styrka
10Om du förlorar modet (blir tyst, drar dig tillbaka) på nödens dag [då du blir trängd och möter svårigheter]
    så är din styrka svag.
[Då var det inte så mycket med din styrka från början. Det som prövar styrka är motgångar, då visar det sig hur stark en person egentligen är, se Jak 1:2.]

25. Rädda dem som håller på att gå under
11Rädda (ryck bort) dem som släpas i väg mot döden,
    undsätt dem som förs bort till slakten.
12Säg inte: "Se, vi visste ingenting."
    Tror du att han som ser in i ditt hjärta kommer att godta den ursäkten?
Han som bevarar ditt liv, vet han inte allt?
    Ska inte han kompensera (belöna, betala) [dig och] var och en efter sina gärningar?

26. Vishet är som honung för själen
13Min son, ät honung, för det är gott,
    självrunnen honung smälter i munnen.
14På samma sätt ska du veta att vishet är ljuvligt för din själ (ditt liv),
    om du tar till dig den så finns en framtid för dig,
    och det du hoppas på (längtar efter) är inte förgäves (ska inte huggas av).

27. Den rättfärdige tar sig igenom svårigheter och ger aldrig upp
15Ligg inte på lur vid den rättfärdiges hem, som den ogudaktige gör.
    Försök inte förstöra den rättfärdiges boning (få den på fall).
16För även om en rättfärdig man skulle falla sju gånger (skulle stöta på många problem och motgångar),
    så reser han sig upp igen, de ogudaktiga däremot faller handlöst när de möter svårigheter. [Ps 37:24]

28. Gläd dig inte när din fiende faller
17Gläd dig inte när din fiende faller,
    låt inte ditt hjärta glädja sig (fröjda sig i dans) när han störtar (lider nederlag).
18Herren (Jahveh) ser vad du gör och det är ont i hans ögon (det orsakar sorg och smärta hos honom),
    och han vänder sin vrede från honom [och riktar den på dig, som begår ett ännu värre brott genom ditt hån].

29. De onda har ingen framtid
19Irritera (reta, gräm) dig inte på ondskefulla människor,
    var inte avundsjuk på de ogudaktiga.
20För de som är onda har ingen framtid,
    lampan (livsanden) hos de ogudaktiga ska slockna.

30. Frukta Gud i vördnadsfull tillbedjan
21Min son (barn), frukta Herren (Jahveh) och kungen,
    och associera dig inte med rebeller (upprorsmän; ordagrant: ´de som ändrar sig´) [som en gång fruktade Herren och var lojala, men inte längre är det].
22För plötsligt kan deras undergång komma,
    vem vet vilket straff som de två [Herren och kungen, se vers 21] låter komma över dem? [2 Pet 2:1, 7; Rom 13:4]

Fler visa ord (24:23-34)
23Detta är också de visas ord:

Att vara partisk (ordagrant: känna igen ansikten) när man dömer
    är fasansfullt (fruktansvärt). [5 Mos 16:19]

24Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig",
    blir förbannad av folket och avskydd av nationerna.
25Men för dem [de rättfärdiga domarna] som går tillrätta med de ogudaktiga går det väl,
    de blir rikt välsignade (de får framgång).

26Som en kyss på läpparna [lika önskvärd],
    är ett rättframt (ärligt, enkelt) svar.

27Ordna först allt där ute, förbered marken [plöj och så],
    sedan kan du bygga ditt hus (hem) [bokstavligt bygga hus eller bilda familj].

28Vittna inte mot din nästa (granne) utan orsak,
    på så sätt bedrar du med dina läppar.
29Säg inte: "Jag ska ge igen för vad han gjort mot mig,
    jag ska ge honom vad han förtjänar."

30Jag gick förbi en lat mans åker,
    förbi en vingård som tillhörde en oförståndig man (en utan hjärta).
31Den var överväxt med tistlar, och markytan var täckt av nässlor (ogräs),
    och dess stenmur var nedriven.
32Jag betraktade och tänkte noga på vad jag såg,
    jag drog följande lärdom från vad jag sett:
33"Lite mer sömn, en liten tupplur,
    lägg armarna i kors för att sova lite till,
34och fattigdomen kommer marscherande till dig,
    nöden överraskar dig som en invaderande soldat."

1 Kor 14:18-40

18Jag tackar Gud för att jag talar tungomål mer än någon av er.
19Men i församlingen vill jag hellre tala
    fem ord med mitt förstånd för att undervisa andra
    än tiotusen [myriader av ord] med tungomål.
20Syskon (bröder och systrar i tron), var inte [som omogna] barn till förståndet (i era tankar).
Vad gäller ondskan, så ska ni vara som spädbarn
    medan ni är vuxna [mogna] till förståndet.
21Det står skrivet i undervisningen (gr. nomos) [här syftar nomos på hela GT]:
"Genom främmande språk
    och främmande läppar
ska jag tala till detta folk,
    och inte ens då ska de lyssna till mig,
säger Herren." [Jes 28:11-12]
22Alltså är tungomålen ett tecken
    inte för de troende utan för de otroende [som är på väg att börja tro],
medan profetian [som förklarar Guds ord och vilja] är ett tecken
    inte för de otroende utan för de troende.
23Om nu hela församlingen samlas och alla talar [okända] tungomål
    och det kommer in några som inte förstår eller inte tror,
    säger de då inte att ni är galna?
24Men om alla profeterar [i ordning, två eller tre i taget, se vers 29]
    och det kommer in en som inte tror eller inte förstår,
    då blir han överbevisad [om sin synd och otro] av alla [profetiska ord som ger klarhet över Guds ord]
    och dömd (utvärderad) av alla [Bibelns ord].
25Hans hjärtas hemligheter (inre liv) uppenbaras,
    och han faller ner på sitt ansikte
    och tillber Gud och erkänner: "Gud finns verkligen i (bland) er!"

Ordning i gudstjänsten (14:26-36)

Sång, predikan och bön – frihet i ordnade former
26[Detta är det andra stora stycket som handlar om ordningen i gudstjänsten. I den första sektionen, 1 Kor 11:17-34, tog Paulus upp problem kring nattvardsfirandet där några var hungriga och andra var berusade. I detta stycke tar han upp det som sägs i gudstjänsten som verkade vara kaotisk. Predikan och bön måste ske under ordnade former.]

Hur ska det då vara, syskon (bröder och systrar i tron)?
Jo, när ni samlas har var och en något att ge:
    en psalm,
    en undervisning [av lärare],
    en [profetisk] uppenbarelse,
    ett tungotal och en uttydning.
Låt allt bli till uppbyggelse.

[Dessa fem element visar på en delaktighet i gudstjänsten. Det verkar dock som om samlingarna har blivit onödigt långa och kontraproduktiva. Både män och kvinnor bad och profeterade, se tidigare stycket 1 Kor 11:4-5. Nu uppmanas både män och kvinnor att inte tala i munnen på varandra, vänta på sin tur och ibland vara tysta.]
27Om någon [man eller kvinna i församlingen] talar tungomål
    får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon ska uttyda.
28Finns det ingen som uttyder
    ska tungomålstalaren vara tyst i församlingen
    och i stället tala för sig själv och för Gud.
29Två eller tre profeter [män eller kvinnor, se 1 Kor 11:4-5] ska tala,
    och de andra ska [reflektera och] pröva det som sägs.

[Det ska ges tid att reflektera över och pröva det som sagts. Det är naturligt att de som har gåvan att "skilja mellan andar" använder sin gåva här för att urskilja det som sagts, se 1 Kor 12:10.]
30Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse
    ska den förste vara tyst.
31Ni kan alla profetera, en i sänder,
    så att alla blir undervisade och alla blir uppmuntrade (styrkta, hjälpta).
32Och profeternas andar underordnar sig profeterna.

[Målet är ökad kunskap och uppbyggelse. Den sista delen, "profeternas andar är underordnade", innebär att den som talar själv kan kontrollera sitt tal. De kan inte säga "Gud fick mig att göra det" som en ursäkt för att tala okontrollerat i munnen på varandra.]
33[Dessa direktiv, riktade till dem som talar i tungor och dem som profeterar, är till för att skapa struktur.]

För Gud är inte oordningens (förvirringens) Gud utan fridens. På samma sätt är det i alla andra heligas församlingar.

[Det är en fin kombination av struktur och frihet. Ibland har den sista delen av denna vers kombinerats med nästa vers, men på samma sätt som i 1 Kor 11:16 är det en lämplig avslutning på argumentet om Guds ordning och frid som var ett kännetecken i alla församlingar, och borde vara det även i Korint.]

Inget småprat under gudstjänsten

Freskomålning som avbildar den kvinnliga prästen Cerula från 400-talet e.Kr. Hon avbildas med de fyra evangelierna (som också namnges) som uppslagna böcker över hennes händer. I ett brev från påven Gelasius 495 e.Kr. till just detta område söder om Rom klagade han över att kvinnor tjänade som präster. Paulus var aldrig kvinnofientlig. I brevet till Rom nämner han nio kvinnor vid namn och ger fler kvinnor än män titeln medarbetare, se Rom 16:1-16. Katakomberna i San Gennaro i Neapel, där målningen med Cerula och även Bitalia (som också avbildas på liknande sätt med evangelierna ovanför hennes händer) hittades 1971, ligger alldeles intill hamnstaden Puteoli där Paulus går i land på väg till Rom, se Apg 28:13-14.

34[Ur sitt sammanhang verkar följande verser motsäga att kvinnor kan be och profetera, som Paulus nyss skrev i 1 Kor 11:5. I församlingen i Korint fanns bl.a. det gifta paret Priscilla och Aquila som Paulus bott hos i åtta månader, se Apg 18:2. Frun, Priscilla, är med och undervisar Apollos, se Apg 18:26. Tillrättavisar han nu henne och säger att ingen kvinna får tala i gudstjänsten? Var det fel av Maria från Magdala att på Jesu uppdrag berätta för lärjungarna att han var uppstånden, se Joh 20:17? Ser man sammanhanget så tar Paulus här upp tre olika grupper som störde ordningen i gudstjänsten:
1. Profeter (både män och kvinnor) uppmanas att inte prata i munnen på varandra utan vara tysta, se vers 30.
2. Tungomålstalare, både män och kvinnor, uppmanas att vara tysta om det inte finns någon som kan uttyda, se vers 28.
3. En grupp gifta kvinnor, som troligen ställde frågor och störde, uppmanas att inte göra det. Eftersom de ska fråga sina män hemma var orsaken inte ointresse, snarare tvärtom. Kanske förstod man inte grekiskan och frågade om ordens betydelse. Korint var en multikulturell stad där många olika språk talades.
Alla dessa tre grupper ska vara tysta och inte störa gudstjänsten.]


Kvinnorna ska vara tysta i era församlingar.
De får inte tala [småprata och störa under gudstjänsten]
    utan ska underordna sig [mötesledaren],
    som också lagen (lärosystemet – gr. nomos) säger.
35Vill de veta något ska de fråga sina män därhemma,
    för det är en skam för en kvinna att tala i församlingen.

36Var det kanske från er som Guds ord gick ut,
    eller var det bara till er det kom?

[Det är oklart vilken lag/undervisning Paulus syftar på i vers 34. Normalt brukar detta grekiska ord nomos syfta på Torah (de fem Moseböckerna) eller hela GT (se 1 Kor 14:21). Det finns dock ingen lag som säger att kvinnan ska vara tyst. Tvärtom, i Ps 68:12 står det: "Herren låter sitt ord förkunnas, stor är skaran av kvinnor som kommer med glädjebudet." Även Joel 2:28 är tydlig med att både kvinnor och män ska profetera.
    En alternativ förklaring är att vers 34-35 är ett citat från en judisk-kristen grupp i församlingen som ville tysta kvinnorna. Paulus har svarat på flera brevfrågor tidigare, se 1 Kor 7:1, 25; 8:1. Paulus två motfrågor: "Var det kanske från er som Guds ord gick ut, eller var det bara till er det kom?" blir då riktade till män som förvränger Guds ord och försöker hindra kvinnor från att tala. Jesus refererar också på liknande sätt till fariséernas tillägg och utläggningar av Mose undervisning, se Matt 5:17-48.
    Paulus instruktioner var tydliga och förstods av hans samtid. Tyvärr vet vi ganska lite om hur de första kristna firade gudstjänst och klädstilen som diskuteras i 1 Kor 11:2-16. Det blir därför svårt för oss att helt förstå dessa ord. Att då ensidigt använda dessa verser som ståndpunkt för eller emot kvinnors tjänst i församlingen är vanskligt. Det som dock är helt klart är att Paulus inte säger emot sig själv och tystar de kvinnliga profeterna och bedjarna i kapitel 11!]


Generella principer för gudstjänsten – en sammanfattning
37[På samma sätt som föregående stora stycke, om hur man ska leva som kristen i en fallen värld, kap 8-10, hade en avslutning (1 Kor 10:32-33) kommer en avslutning och sammanfattning på detta stycke, kap 11-14, om gudstjänsten.]

Om någon tror sig vara profet [som utvecklades i kap 11]
    eller andlig [som diskuterades i kap 12],
ska han inse att det jag skriver till er
    är Herrens bud. [Allt måste ske i kärlek, kap 13.]
38Om någon inte erkänner detta,
    är han själv inte erkänd.

[Centralt finns en referens till budet "att älska varandra", som Jesus gav sina lärjungar, se Joh 15:12.]
39Alltså, mina syskon (bröder och systrar i tron),
    var ivriga att profetera [som ordningen gavs för i vers 1-12]
    och hindra inte tungomålstalandet [som riktlinjer gavs för i vers 13-25].
40Men låt allt ske värdigt
    och med ordning [som utvecklades i vers 26-35].






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)