Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - torsdag 21/8

Ord 23, 1 Kor 14:1-17


Ord 23

6. Uppför dig på en fin middag
1När du blir bjuden på middag hos en härskare [en inflytelserik person],
    tänk på hur du uppför dig.
2Sätt en kniv på din strupe (hebr. nefesh)
    om du har stor aptit [behärska dig].
3Åtrå inte hans delikatesser (läckra/smakliga rätter – hebr. matam),
    det kan finnas dolda motiv [till att du blev bjuden].

7. Lägg inte all din energi på att jaga rikedom
4Trötta inte ut dig för att bli rik,
    lita inte på din egen [mänskliga, begränsade] förståelse (insikt).
5Om du bara fäster din blick på (fokuserar på) materiell rikedom,
    så är den plötsligt borta. Den har fått vingar och flyger i väg som en örn mot himlen.

8. Låt dig inte luras av smickrande ord
6Ät inte den missunnsammes (hårdes, avundsjukes) mat,
    sukta inte efter hans delikatesser (läckra/smakliga rätter).
7För som han tänker i hjärtat, sådan är han.
    Beräknande säger han till dig,
"Varsågod, ta för dig!",
    men menar inte ett ord av vad han säger.
8Det lilla du ätit får du spy upp,
    och dina ljuvliga (vänliga) ord (hebr. davar) [komplimanger] är bortkastade (förspillda).

9. Det är omöjligt att tala en självgod dåre tillrätta
9Bemöda dig inte att tala en dåre tillrätta [ordagrant "tala inte i hans öron", dvs. i ett försök att få hans fulla uppmärksamhet],
    han föraktar (gör sig lustig över) ditt kloka (insiktsfulla) prat (resonemang – hebr. milah).

10. De fattiga har en stjärnadvokat
10Flytta inte på gamla (forntida) tomtmarkeringar (gränslinjer) [Ords 22:28]
    och gör inte intrång på de faderlösas (änkors, föräldralösas) åkrar.
11Deras Återlösare (försvarare – hebr. gaal) är mäktig;
    Han [Gud själv] kommer att föra deras talan mot dig.

11. Ta emot råd och kritik
12Öppna ditt hjärta (sinne) för fostran,
    och öppna dina öron för kunskapens ord.

[Var öppen och formbar inför kritik, och lyssna noga på visa ord.]

12. Var inte rädd för att tillrättavisa dina barn
13Undanhåll inte tillrättavisning (korrigering, disciplinering) från en yngling (tonåring – hebr. naar);
    om du bestraffar [olydighet] med riset (spöstraff) ska han inte dö [ska han inte dö [ta fysisk skada]. [Se också Ords 22:6; Ef 6:4]
14Det är du som ska använda riset [låta olydnad få konsekvenser]
    och rädda honom från Sheol (underjorden – de dödas plats).

13. När barn tar till sig vishet ger det föräldrarna glädje
15Mitt barn, om ditt hjärta (själ, sinne) fylls med vishet,
    då fylls också mitt hjärta av glädje.
16Mitt innersta kommer att spritta av glädje
    när dina läppar talar det som är rätt.

14. Avundas inte syndare
17Låt inte ditt hjärta avundas syndare,
    fortsätt i stället att dagligen i vördnadsfull tillbedjan frukta Herren (Jahveh).
18Det finns en framtid [för dig],
    ditt hopp ska inte tas ifrån dig (gå om intet; huggas av).

15. Varning för fylleri och frosseri
19Lyssna, du min son [pronomet "du" förstärker och gör tilltalet ännu mer personligt] – och bli vis,
    och låt ditt hjärta ledas på rätt väg [hebr. derech – din personliga väg genom livet].
20Umgås inte (associera dig inte) med alkoholmissbrukare
    eller med dem som frossar i kött [var inte delaktig i deras fester].
21Alkoholister och frossare blir fattiga,
    dåsighet [resultatet av att bara äta och dricka] klär en människa i trasor.

16. Respektera dina föräldrar
22Lyssna på din far, som fött dig (gett dig livet),
    och förakta inte (se inte ner på) din mor när hon är gammal.
23Införskaffa sanning och sälj den inte,
    införskaffa också vishet, disciplin och gott omdöme (insikt, förståelse).
24Den rättfärdiges far får verkligen fröjda sig [under dans och jubel] (hebr. gill gill).
    Den som föder ett vist (klokt) barn, ska ha sin glädje (njutning, behag) i det.
25Låt din far och mor få glädjas,
    och hon som har fött dig vara lycklig (jubla i glädje och dans).

[I denna sektion nämns "far" tre gånger och "mor" två gånger. Tre gånger används också ordet joled om den som fött dig. I vers 22 används det om "din far" och i vers 25 är det feminin form och syftar på "din mor". Centralt i vers 24 står det "den som föder" vilket på ett fint sätt syftar på båda föräldrarna, och det kan även anspela på Gud som är den som ger livet, se 1 Mos 2:7; Job 33:4; 1 Tim 6:13.]

17. Var vaksam, många har fallit på det sexuella området
26Mitt barn, ge mig din fulla uppmärksamhet,
    ta mig som en förebild.
27En prostituerad är som en djup grop,
    och en främmande (lösaktig, förbjuden) kvinna är en trång brunn.
28Hon ligger på lur för att fånga sitt byte,
    lockar fler och fler till otrohet.

18. Alkoholen är bedräglig
29Vem har jämmer (olycka, elände)?
    Vem har sorg (ångest och känner hopplöshet)?
Vem har ständigt trätor (tjat, gnat, ordstrider) [runt omkring sig]?
    Vem klagar hela tiden (talar tomhet och nonsens)?
Vem blir slagen utan orsak (får sår och märken)?
    Vem har dimmig syn (blodsprängda ögon)?
30Jo, det är de som sitter länge vid vinet,
    de som prövar (undersöker, testar) olika vinsorter.
31Titta inte på vinet när det är rött,
    när det glittrar i vinglaset,
    när det lätt rinner ner. [Bedöm inte vinet efter årgången, märket eller smaken, utan efter dess effekt:]
32Till sist biter det som en orm,
    ja, det hugger som en giftorm.
33Du ser främmande [saker]
    och ditt hjärta (sinne) talar perverst (förvirrat och fördärvligt). [Allt under alkoholens inverkan]
34Ja, du blir [lika ostadig] som en som flyter på havet
    och [lika utsatt för en katastrof] som en som ligger på toppen på en mast.
35Du säger: "De slog mig, men jag blev inte skadad,
    de misshandlade mig, men jag kände inget.
När ska jag vakna upp,
    så jag kan dricka igen [för att fly verkligheten]?"

1 Kor 14:1-17

Andliga gåvor – bygger upp Jesu kropp (14:1-25)

Profetians gåva är viktigare än tungotalet
1[Paulus återkommer nu till undervisningen om de andliga gåvorna som påbörjades i kapitel 12.]

Sträva (ordagrant "spring efter", följ) efter kärleken,
    men var också ivriga att få de andliga gåvorna,
    framför allt profetians gåva.

2Den som talar tungomål [ett bönespråk som inte förstås om det inte finns någon som kan uttyda] talar inte till människor utan till Gud, eftersom ingen förstår honom. Han talar [gudomliga] mysterier (hemligheter) i sin ande.
3Men den som profeterar [talar inspirerat av Gud, med eller utan referens till framtida händelser] talar till människor och ger uppbyggelse, uppmuntran och tröst.
4Den som talar tungomål
    bygger upp sig själv,
men den som profeterar (talar inspirerat av Gud)
    bygger upp församlingen.
5Jag vill gärna att ni alla talar tungomål, men ännu hellre [önskar jag] att ni [alla] profeterar. Den som profeterar [talar inspirerat av Gud genom att predika och undervisa] är större (mer betydelsefull) än den som talar tungomål, om den [som talar tungotal] inte uttyder sitt tal, så att församlingen blir uppbyggd.

Gåvorna är till för att bygga upp församlingen
6Syskon (bröder och systrar i tron), tänk er att jag kommer till er och talar [obegripliga] tungomål, vad hjälper det er (vad blir det för nytta och vinst) om jag inte ger er någon:
    uppenbarelse
        eller kunskap
    eller profetia
        eller undervisning (doktrin)?

[Denna lista hör ihop parvis. Uppenbarelse hör ihop med profetia och kunskap med undervisning. Uppenbarelse kommer genom profeten och kunskap genom läraren. Vers 3 fokuserar på "uppbyggelse, uppmuntran och tröst" medan här i vers 6 kommer nästa steg, "uppenbarelse och kunskap", som leder till en djupare tro.]

7[Nu följer fyra liknelser: flöjt, harpa, trumpet och okända språk. Korint var en internationell stad med många nationaliteter och språk. En kristen som talar i tungor jämförs med en främling som talar ett okänt språk. Paulus poäng är att okända språk inte enar utan splittrar.]
Om livlösa instrument, som till exempel flöjt eller harpa,
    inte ger klara (distinkta) toner ifrån sig,
        hur ska man då kunna förstå vad som spelas?

8Om en militärtrumpet [med olika signaler för anfall eller reträtt]
    skulle ge en otydlig signal,
        vem gör sig då redo till strid?
9Så är det också med er.
Om ni inte talar begripliga ord med era tungor,
    hur ska man då kunna förstå vad ni säger?
Då talar ni ut i tomma luften.
10Hur många språk det än finns i världen,
    så är inget utan mening.
11Men om jag inte vet vad ljuden betyder
    blir jag en främling för den som talar,
    och den som talar blir en främling för mig.
12Så är det också med er,
    eftersom ni är ivriga att få Andens gåvor,
sök då sådana som bygger upp församlingen
    så att ni har dem i överflöd.

Tungomålstal – det måste vara begripligt för utomstående
13Därför ska den som talar tungomål
    be om att kunna uttyda det.
14För om jag ber med tungomål så ber min ande,
    men mitt förstånd bär ingen frukt.

15Vad innebär då detta?
Jag vill be i anden,
    men jag vill också be med förståndet.
Jag vill lovsjunga i anden,
    men jag vill också lovsjunga med förståndet.

[Efter en introduktion kommer en kiasm där vers 16-17 hör ihop med vers 24-25. Temat är att det som sägs i en gudstjänst måste vara begripligt.]

16Om du tackar Gud i anden,
    hur ska då den oinvigde kunna säga sitt "Amen" (det är sant) till din tacksägelse,
    när han inte förstår vad du säger?
17Du gör rätt i att tacka Gud,
    men den andre blir inte uppbyggd [om de inte förstår vad du säger].

[Amen är ett hebreiskt ord som betyder "fast", "trovärdig", "sann". Det bekräftar vad som nyss har sagts. Församlingen var engagerad och svarade instämmande efter en bön eller lovprisning. Detta bruk var vanligt både i synagogan och i den tidiga kristna församlingen.]






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)