Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - lördag 16/8

Ord 18, 1 Kor 10:14-33


Ord 18

Ord kan döda och ord kan ge liv
1Den som medvetet isolerar (separerar) sig [från Gud och människor],
    ger efter för sitt eget begär, och går emot all vishet (förnuftighet, klokhet).

2En [oresonlig] dåre har ingen längtan efter förstånd (finner ingen glädje i att söka insikt och vishet),
    han vill bara uttrycka sina egna åsikter.

3När en ogudaktig kommer [träder in i en diskussion, eller i djupen av sin ondska] kommer också förakt [av allt som är ärbart och rätt],
    och med skam kommer vanära. [Ords 11:2]

4Orden i en människas mun är som djupa vatten [kan vara svåra att förstå, men en vis man bemödar sig att hämta upp dem, se Ords 20:5],
    källan till [Guds] vishet är som en flödande bäck [ren och livgivande].

Onda läppar
5Det är avskyvärt att ta den skyldiges parti (favorisera och upphöja honom i rättssalen),
    och på så vis ta bort rätten från den oskyldige (rättfärdige).

6En dåres läppar kommer med [en oresonlig dåre vandrar rätt in i] strid (tvister, trätor)
    – ja, hans mun ropar efter slag (tigger om stryk).
     7En dåres mun blir hans undergång,
hans läppar är en snara (fälla) för hans själ (liv, känslor, sinne, vilja).

8Orden från en skvallrare (ryktesspridare) är som läckerbitar som slukas glupskt (med hast),
    de går in i kroppens innersta delar. [Ords 26:22]

Säkerhet
9Den som är lat i sitt arbete (försummar det medvetet och inte ens försöker),
    är bror till den som förgör (vandaliserar, bryter ner, dödar).

[Att bara släppa taget leder till undergång.]

10Herrens (Jahvehs) namn är ett starkt torn,
    den rättfärdige skyndar (rusar) dit och är beskyddad [högt upp utom fara]. [Ords 29:25]

11Den rikes tillgångar är hans mäktiga (välbefästa) borg,
    i hans egen inbillning (högfärd, stolthet, högmod) är den [hans tillgångar] en hög mur.

12Högmod (arrogans, övermod) i människans hjärta går före fall (krasch, degradering),
    ödmjukhet (beskedlighet, ett hjärta som kan underordna sig Gud och människor) är vägen till ära (upphöjelse, respekt).

13Den som svarar innan han hört alla fakta
    är dåraktig och får skämmas.

14Människans ande stärker (uppehåller, ger näring åt) henne under fysisk sjukdom (smärta, problem),
    men en svag och bruten ande – vem kan bära den?

[Under fysisk sjukdom finns hoppet och längtan efter att bli bättre, men under en depression är viljan att leva bruten.]

15Hjärtat hos den som har omdöme (är förståndig) förvärvar (samlar, förökar sin) kunskap,
    och de visas öron söker alltid (lyssnar, begär, frågar) efter kunskap.

16Gåvor öppnar vägen
    och leder en människa inför inflytelserika (stora) män.

17Den som först lägger fram sin sak verkar ha rätt,
    tills hans motpart frågar ut honom.

18Lottkastning sätter stopp för tvister (ordstrider, tävlan),
    och skiljer mellan oeniga, mäktiga (inflytelserika) män.

19En broder som har blivit förolämpad (kränkt, förnärmad, stött) är som en stark (befäst) stad [orubblig och svår att vinna tillbaka],
    och strider (tvister, argument, påståenden) är som en regel (bom, tvärslå) på [porten till] en fästning (borg; ett torn).

Ordets makt
20Av sin muns frukt blir en människas mage mättad (fylld),
    av sina läppars skörd (avkastning) [både det goda och det onda] blir hon mättad (fylld).
21Tungan har makt över död och liv,
    de som älskar [att bruka] den får [också] äta dess frukt.

[Vers 20 och 21 hör ihop. Frukt talar om konsekvenser, se Matt 7:17. Med tungan formar vi vårt tal och vår bekännelse, se Ords 15:3-4; Matt 12:35; Rom 10:9; Jak 3:2-12.]

22Den som finner (träffar, lär känna) en god hustru har fått något gott,
    och har vunnit Herrens (Jahvehs) välsignelse (fått en förmån given från Gud).

23Den fattige talar bönfallande [ord] (ber om nåd),
    den rike svarar med hårda (aggressiva, sarkastiska, burdusa) [ord].

24En man med [många] bekanta [en som försöker vara vän med hela världen] blir splittrad (bryts sönder),
    men det finns [verkligen] kärlek som är trofast (nära, tätt intill) [som liksom klänger sig fast] från en broder.

[Vänskapskretsen, dvs. de som hör till de "bekanta" (hebr. reaim; i pluralis) jämförs här med en verklig vän (maskulinum singularis). Hebreiskan har i andra strofen ordagrant verbet för att älska (ahav), dvs. någon som älskar eller har kärlek, men översätts här lite mer som ett verbalsubstantiv (kärlek kräver ju att någon älskar). Den vän som alltid älskar är Jesus, se Joh 15:14-15.]

1 Kor 10:14-33

3) Hedniska traditioner – ingen anpassning och identifikation (10:14-22)
14[Nu kommer Paulus till det tredje och sista stycket som har att göra med hur mycket en kristen ska anpassa sig till sin kultur. Han började med att "för alla har jag blivit allt" se 1 Kor 9:22. Sedan reflekterade han över de judiska sakramenten som har en fortsättning i dopet och nattvarden. Detta stycke handlar om hedniska traditioner som har religiös innebörd. Enskilt hemma hos någon behöver det inte nödvändigtvis vara något problem att äta kött offrat till avgudar, men tillsammans med andra troende är det annorlunda. Ha inget med det att göra. Här gäller inte "allt för alla", utan "inget för alla"!]

Därför, mina älskade, fly avgudadyrkan! 15Jag talar till förståndiga människor. Bedöm själva vad jag säger.
16Välsignelsens bägare [med vin under Herrens måltid] som vi välsignar,
    innebär inte [att dricka] den
    gemenskap (delaktighet) med den Smordes (Kristi) blod?
Brödet som vi bryter,
    innebär inte [att äta] det
    gemenskap (delaktighet) med den Smordes (Kristi) kropp?
17Eftersom det bara är ett bröd [som bryts i måltiden],
    är vi, även om vi är många, en kropp,
    för alla får vi vår del av detta enda bröd.
    [När var och en tar en del av detta enda bröd, som representerar Jesu kropp, så ingår de troende i en andlig gemenskap, förenade i Jesus och därför också med varandra.]
18Se på det jordiska (köttsliga) Israel.
Har inte de som äter av offren gemenskap med altaret?

19Så vad menar jag?
Att avgudaoffer betyder något eller att en avgud betyder något?
20Nej, men vad hedningarna offrar,
    det offrar de åt onda andar och inte åt Gud.

Jag vill inte att ni ska ha gemenskap med de onda andarna.
21Ni kan inte dricka både Herrens bägare
    och onda andars bägare.
Ni kan inte ha del både i Herrens bord
    och i onda andars bord.
22Eller vill vi utmana Herren?
Är vi starkare än han?

Frihet och ansvar – avslutande ord
23[En nutida läsare har ibland svårt att ta till sig de kiastiska mönstren i detta brev. Vi är vana att läsa uppifrån och ner med slutsatsen sist. Läser man däremot "utifrån och in" så är det lättare att följa Paulus tanke. Rubriker och inskjutningar försöker underlätta att se texten på detta sätt:
Vers 23-24: Generella principer – tänk på andra.
Vers 32-33: Generella principer – väck inte anstöt.
Vers 25-26: Ät det som säljs på marknaden för det tillhör Gud.
Vers 31: Ät för att ära Gud.
Vers 27: Ät det som bjuds om ni är på besök hos någon som inte tror.
Vers 29b-30: Ät – ni är fria, tacka och ät.
Vers 28-29a: Om någon däremot säger "det är offerkött", ät då inte i respekt för den personens samvete.]


Generella principer – tänk på andra
Allt är tillåtet,
    men allt är inte nyttigt.
Allt är tillåtet,
    men allt bygger inte upp.
24Ingen ska söka sitt eget bästa,
    utan den andres.

Ät det som bjuds, men tar någon illa vid sig – ät inte
25Ät allt som säljs på torget utan att ställa frågor för samvetets skull,
     26för jorden är Herrens med allt vad den rymmer.
27Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå,
    ät då allt som sätts fram åt er utan att ställa frågor för samvetets skull.
28Men om någon skulle säga till er: "Det här är offerkött",
    ät inte då av hänsyn till den som sa det och för samvetets skull.
29Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres.
Varför ska min frihet dömas av en annans samvete?
30Om jag äter med tacksamhet,
    varför blir jag då kritiserad för något som jag tackar Gud för?
31Om (vare sig) ni äter eller dricker – eller vad ni än gör –
    gör [hela tiden] allt [plural] till Guds ära (pris, lov och härlighet).

Generella principer – väck inte anstöt
32Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. 33Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de ska bli frälsta.






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)