Halvbibel - fredag 15/8
Ord 17
Goda relationer viktigare än rikedom1Bättre en torr brödkaka [som kan ätas] i lugn (frid, ro)
än ett hem fyllt av mat men med stridigheter.
2En vis tjänare får regera över en son som orsakar skam (förvirring, oreda),
och han får dela arvet med bröderna.
3Smältdegeln är till för [att förädla] silver, och smältugnen för [att förädla] guld,
på samma sätt prövar (undersöker, testar) Herren (Jahveh) hjärtan.
4En ond människa lyssnar på (uppmärksammar) ondskefulla läppar (tomt prat),
och en lögnare lyssnar på en förödande tunga (destruktivt, oanständigt tal).
5Den som ser ner på (förlöjligar, hånar, driver med) den fattige (hebr. rosh) förolämpar (förnärmar) hans Skapare,
den som är skadeglad (gläder sig åt andras olycka) undgår inte straff.
6Gamla mäns krona (stolthet) är deras barnbarn,
och barnens krona är deras fäder.
7Överdrivet (stortaligt) tal lämpar sig inte för en dåre,
och ännu mer opassande är ljugande läppar hos en ledare.
8En gåva (muta) fungerar som en skinande diamant [ordagrant "en sten som charmerar"] för den som ger den,
varthelst han vänder sig ger den honom framgång.
[Versen kan tolkas positivt att en gåva stillar vrede, se Ords 21:14. Ordet gåva kan också översättas muta vilket inte är accepterat enligt judisk lag, och då är versen en sorglig kommentar om det mänskliga beteendet, se vers 23.]
9Den som har överseende med (skyler, förlåter) ett felsteg (överträdelse) väljer (strävar efter; söker; vill främja) kärleken,
men den som ältar vad någon har sagt (gjort) skiljer vänner åt [driver bort en nära vän]. [Ords 10:12]
10En tillrättavisning påverkar den vise
mer än hundra slag på dåren.
11Den onde (upprorsmakaren) söker bara uppror [genom att medvetet bryta mot det som är rätt],
[därför ska] en grym budbärare (ängel) skickas mot honom.
12Det är bättre att möta en björnhona som blivit separerad från sina ungar,
än att möta en [högfärdig, arrogant] dåre i hans dårskap.
13Lönar någon gott med ont,
viker inte ondskan från hans hus.
14Att börja ett gräl (ordväxling, konflikt) är som att släppa fram vatten [öppna en dammlucka],
stoppa därför grälet innan orden väller fram ohindrat.
15Den som rättfärdigar syndaren och den som fördömer den rättfärdige
– båda är lika avskyvärda (motbjudande, vidriga) i Herrens (Jahvehs) ögon.
16Till vilken nytta är pengar i en dåres hand
eftersom han inte har någon vilja (längtan, hjärta) att lära sig?
[Vishet kan inte köpas, se Job 28:15-19; den kommer genom att följa Guds väg och att vörda Herren, se Ords 1:28-33. En vanlig källa till konflikt mellan vänner är pengar, temat återkommer i vers 18.]
17En vän (medmänniska – hebr. rea) älskar alltid (visar hela tiden tillgivenhet) [är trofast, hjälpsam och självuppoffrande],
en broder finns med (föddes för att hjälpa) i motgång (nöd, trångmål – hebr. tsarah) [i en svår tid].
[Här kan "en broder" även åsyfta någon som står nära, oavsett blodsband, se Ords 18:24.]
18En människa som saknar förstånd skriver under (ger sitt handslag),
och går [förhastat] i borgen för sin vän (medmänniska – hebr. rea).
19Den som älskar synd,
älskar strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl),
den som bygger höga portar [som en fasad för att imponera och verka bättre än vad han är]
försäkrar sig om sitt eget fall (ras).
20Den som har ett fördärvat (falskt) hjärta får ingen framgång (rikedom, gott),
och den som har en fördärvad (förvrängd, pervers) tunga faller i olycka.
21Den [förälder] som får en [ondskefull] dåre till barn får sorg,
en far till en [ohyfsad] dåre har ingen glädje.
22Ett glatt hjärta (själ) verkar som en god medicin,
men en sårad (bruten) ande suger märgen ur benen (torkar ut och försvagar hela kroppen).
23Den ogudaktige (syndaren, kriminelle) tar emot mutor under bordet (i hemlighet)
för att förvränga rättvisans stigar (välkända upptrampade gångvägar).
24En man med förstånd placerar Guds vishet framför sina ögon (fokuserar på den),
medan en dåres ögon ser [irrar runt] på allt som finns på jorden [utom på visdom].
25En självgod, dåraktig son är en sorg för sin far
och bitter sorg för henne som fött honom.
26Att straffa den rättfärdige är inte rätt,
att slå (döda) personer med hög moral för deras ärlighet (övertygelse, moral, rättvisa) är också fel.
Att vara tyst ...
27Den som har kunskap (vishet) är sparsam med sina ord [Jak 1:19],
och en man med insikt (förståelse) har en dyrbar (värdefull, högt aktad) ande.
28Även en [babblande] dåre (hebr. evil) kan tas för att vara vis om han håller tyst,
den som stänger sina läppar kan tyckas vara skärpt (skarpsinnig; ha urskillningsförmåga).
1 Kor 9:19-10:13
1) Fullständig anpassning – bli allt för alla (9:19-27)19[Paulus kommer nu till den centrala delen i ämnet som rör hur man lever som kristen i en fallen värld. Den fråga varje kristen måste ställa sig är hur mycket vi måste identifiera och anpassa oss till den rådande kulturen för att göra evangeliet tillgängligt. När det gäller frågan om det är rätt att äta kött offrat till avgudar, som var en aktuell fråga där i princip allt kött i staden hade offrats i avgudatempel, så är svaret både ja och nej. Det beror på hur mycket du vet, och om det finns någon annan svagare troende som kan komma på fall om du utnyttjar din frihet att äta sådant kött. Paulus tre förhållningssätt:
1. Fullständig anpassning – allt för alla, se 1 Kor 9:19-27.
2. Delvis anpassning, se 1 Kor 10:1-13.
3. Ingen anpassning, se 1 Kor 10:14-22.]
har jag [av egen fri vilja] gjort mig till en tjänare (slav, livegen) till alla,
för att vinna desto fler [för Jesus].
20För judarna har jag blivit som en jude (satt mig själv i deras situation),För alla har jag blivit allt,
för att vinna judar.
För dem som står under lagen (undervisningen, lärosystemet – gr. nonoms) har jag blivit som en under lagen,
fastän jag själv inte står under lagen,
för att vinna dem under lagen.
21För dem som är utan lag [hedningarna] har jag blivit som den som är utan lag,
fast jag själv inte är utan Guds lag utan lever inom den Smordes (Kristi) lag,
för att vinna dem som är utan lag.
22För de som är svaga [känsliga, i tron] har jag blivit som en svag [undviker sådant som kan väcka anstöt och få dem att tappa tron som t.ex. att äta kött offrat till avgudar, se kap 8],
för att vinna de svaga.
för att jag i varje fall ska frälsa (rädda) några.
Liknelser från sportens värld
Bild från ett antikt lerkärl där en vinnare kröns med en olivkrans.
Deltagarna tävlade nakna i grenar såsom löpning, boxning, brottning och pankration (som var en allkamp där alla medel var tillåtna). Man tävlade inte för pengar, utan för ära och en segerkrans. Den äldsta och mest prestigefyllda grenen var löpning. Distansen man sprang var en stadion. Måttet var inte helt standardiserat och varierade mellan 177 och 192 meter. Det motsvarar dagens moderna 200-meterslopp. Det fanns även längre lopp på två och fyra stadion och stafettlopp med fackla.]
Men allt detta gör jag på grund av evangeliet (det goda budskapet med de glada nyheterna), så att jag tillsammans med er kan bli delaktig (vara en partner) i det. 24Vet ni inte att de som springer (löper – gr. trecho) på löparbanan [den ca 185 meter långa sprinterbanan på stadion i Isthmia] – alla springer de verkligen [allesammans kämpar de ju för att först komma över mållinjen], men bara en får ta emot segerpriset?
Spring så att ni vinner (verkligen kan lägga beslag på) det [och göra det till ert].
Brottningstävling i det antika Grekland, målning av den amerikanska konstnären Tom Lovell.
2526Jag [själv] springer (löper) därför inte planlöst (osäkert; på ett tveksamt sätt; på måfå – utan ett tydligt mål i sikte) [Fil 3:14],Men var och en [varje atlet, löpare, boxare och gladiator]
som tävlar (kämpar) [i de grekiska spelen]
utövar självkontroll (praktiserar återhållsamhet; underlägger sig hård träning) i allt.
Dessa [gör ju allt detta] för att vinna (ta emot) en segerkrans
som snart vissnar (en förgänglig lagerkrans),
men vi för [att vinna] en
som aldrig vissnar (en oförgänglig) [2 Tim 4:7-8].
[Den träning som man måste genomgå för att få tävla i dessa spel var tio månader lång. Man tränade hårt och avstod från ohälsosam mat, alkohol och fysisk intimitet. Segraren kröntes med en olivkvistkrans.]
jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. [Det är en verklig kamp och en verklig motståndare.]
27I stället är jag [likt en boxare som ger ett förödande slag i ansiktet] hård mot min kropp och tvingar den till lydnad (underkastelse; bemästrar den genom att föra bort/göra den till slav), för att jag, efter att ha predikat för andra, inte själv [på något sätt] skulle bli diskvalificerad (komma till korta).
2) Judiska traditioner – delvis identifiering (10:1-13)
1[I det tidigare stycket har Paulus uppmanat de troende "att bli allt för alla", se 1 Kor 9:22. Det är inga problem att anpassa sig till andra kulturer vad gäller musikstil, kläder, mat, sociala mönster osv. Det blir mer komplicerat när det gäller sakrament, som är handlingar som har religiös innebörd. I detta stycke tar han upp de judiska sakramenten som fått sin fullbordan i Jesus.]
Syskon (bröder och systrar i tron), jag vill inte att ni ska vara felinformerade (okunniga, sakna kunskap) om vad som hände våra fäder [och vad som kan hända oss]:
Alla var under molnet [Guds närvaro som gick före dem och beskyddade dem],
alla gick genom havet,
2alla blev döpta till Mose i molnet
och i havet.
3Alla åt samma andliga mat,
4alla drack samma andliga dryck,
för de drack från en andlig klippa som följde dem,
och den klippan var den Smorde (Messias, Kristus).
[Paulus säger "våra fäder" till både judar och greker. Det judiska folket som korsade Röda havet var både de hednakristnas och de messiastroende judarnas förfäder. Både dopet och nattvarden har sina tydliga rötter och förebilder i uttåget ur Egypten. De var i molnet och gick genom vattnet. Det var deras dop. De åt bröd från himlen och drack livets vatten som flödade från klippan.]
5Trots det hade Gud inte behag till de flesta (ingen glädje i majoriteten) av dem [eftersom de älskade det onda mer än Gud]. De föll och låg kringspridda i öknen.
612Därför ska den som tror sig stå säkert, se till att han inte faller. [I vers 1-11 har Paulus tagit flera exempel från Gamla testamentet på hur människor vikit av från vägen – det är därför vi ska vara vaksamma.]Detta är nu varnande exempel för oss, för att inte vi ska vara sådana som passionerat älskar (har begär till) det onda, som de gjorde. 711Allt det som hände dem utgör exempelBli inte heller avgudadyrkare som några av dem, som det står skrivet:
Folket satte sig för att äta och dricka
och reste sig för att roa sig (dansa). [2 Mos 32:6]
8Vi ska inte heller begå sexuell synd som några av dem gjorde
och 23 000 föll (dog) under en dag. [4 Mos 25]
9Vi ska inte fresta den Smorde (Messias, Kristus) som några av dem gjorde,
de dödades av ormar. [4 Mos 21:1-9]
10Klaga (muttra) inte som somliga av dem gjorde,
det ledde till att de förgjordes av "Fördärvaren" [dödsängeln]. [4 Mos 16:41-49]
och skrevs ner för att varna oss som har tidsåldrarnas slut inpå oss.
13Ingen frestelse (prövning, påfrestning) har drabbat (gripit, fångat) er utom de vanliga mänskliga. Och Gud är trofast – han ska inte tillåta att ni frestas (prövas) över er förmåga (mer än ni mäktar med/orkar/klarar av), utan [samtidigt] med frestelsen (tillsammans med prövningen) kommer han också att bereda utvägen [den som ges åt er] för att kunna (så att ni orkar) härda ut.
[Grekiskans peirasmos betyder både prövning och frestelse. Den nyansskillnad vi har i det svenska språket, finns inte i grekiskan, se även Matt 6:13; Jak 1:2. Under prövningar kan man frestas att lämna Gud. Även köttet, den mänskliga syndiga naturen, har en fallenhet att locka människan bort från Gud, något Satan utnyttjar. Gud prövar, men frestar inte, se 1 Mos 22:1; Job 1:12; Matt 4:1; Jak 1:13; 4:7. Det grekiska ordet för utväg är ekbasis. Det förekommer bara här och i Heb 13:7, där det översätts med "resultat". Ordet används i sekulär grekiska för en flods utlopp i havet. Samtidigt med frestelsen/prövningen finns alltid en specifik utväg för ett gott slutresultat, se Rom 8:28.]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
