Halvbibel - lördag 9/8
Ord 11
Vad Herren avskyr och gläder sig över1[I första och sista versen i detta stycke (vers 20) används ordet avskyvärd. Det grupperar tjugo verser som handlar om sådant som Herren avskyr och gläder sig över.]
men omanipulerade (felfria, kompletta, fulla) vikter behagar honom.
2När stolthet (högfärd, övermod, fräckhet) kommer [har infunnit sig], då kommer skam (vanära, förödmjukelse),
men hos de ödmjuka finns [med de anspråkslösa och blygsamma kommer] vishet.
3De oskyldigas integritet vägleder dem [framåt på Guds väg],
men de otrognas falskhet leder till deras undergång.
4Rikedomar hjälper inte (är ingen säkerhet) på vredens (domens) dag,
men rättfärdighet räddar (rycker bort; lyfter dig) från döden.
5Rättfärdigheten hos den oskyldige jämnar vägen (gör den rak),
men syndaren faller på grund av sin egen synd (ogudaktighet, ondska).
6Rättfärdigheten hos dem som tänker och handlar moraliskt rätt (de ärliga) räddar dem,
men de otrogna fångas av sina egna giriga begär (lystnad; lust till ondska).
7När en skyldig (kriminell) människa dör, går hennes hopp [för framtiden] om intet,
det onda hon hoppades på blir det inget av.
8Den rättfärdige räddas från trångmål (nöd – hebr. tsarah) [Ords 21:18],
den ogudaktige (onde, gudlöse) drabbas i hans ställe.
9Med sin mun ödelägger (förstör, raserar) den gudlöse (skenhelige, hycklaren) sin granne,
men genom kunskap (insikt, förståelse) [av Guds sanna ord] blir de rättfärdiga räddade.
10När det går bra för de rättfärdiga gläder sig staden,
och när syndaren (den skyldige, kriminelle) förgås (tas undan), då höjs glädjerop.
11De rättfärdigas inflytande välsignar (bygger upp) en stad,
men syndares ord (tal, råd, mun) slår omkull den.
12Den som är utan vett förringar sin granne (värderar sin landsman lägre än vad som är rättvist),
medan den som har insikt (förstånd) bevarar lugnet (sprider inte rykten).
13Den som pratar bredvid munnen röjer hemligheter (vad som sagts i förtroende),
men den som är pålitlig (trogen i sitt hjärta) bevarar ett förtroende (en hemlighet).
14Utan vist ledarskap (styre), faller nationen (folket blir utslaget eller deserterar),
men många [goda och visa] rådgivare ger trygghet (säkerhet, befrielse).
15Den som går in med en garanti (går i borgen) för ett lån till en främling kommer med säkerhet att få lida,
men den som vägrar (undviker) att skaka hand (skriva under) är säker.
16En generös (nåderik, god, vänlig) kvinna vinner ära (respekt),
hänsynslösa (våldsverkare) vinner [bara materiella] rikedomar.
17En man som ger sig själv nåd (omsorgsfull kärlek) gör sig själv gott (får tillbaka välsignelse),
men den som är hård [grym mot andra] skadar sin egen kropp.
18Den ogudaktiges vinst är bedräglig (falsk, imaginär),
men den som sår rättfärdighet skördar en säker lön.men den som strävar (ständigt söker) efter ondska gör det till sin egen död.
19Sann rättfärdighet leder till liv,
20De som medvetet har ett falskt (förvridet) hjärta är avskyvärda (motbjudande, vidriga) i Herrens (Jahvehs) ögon,
men de som vandrar med integritet (ostraffligt, utan skuld) är hans glädje (behag).
Dom och befrielse
21Var säker på att de onda inte blir ostraffade,
men de rättfärdigas barn blir befriade.
22Som en guldring i svinets tryne
är skönhet hos en kvinna utan vett (omdöme, bedömningsförmåga, stadga).
23Vad de rättfärdiga längtar efter (hoppas på) är bara gott,
men vad de ogudaktiga (onda, syndiga) kan förvänta sig är vrede.
Guds ekonomi
24Den finns som [frikostigt] sprider (strör, sår) ut,
och [hela tiden] får mer och mer,
och den finns som undanhåller (snålar; sparar på) mer än vad som är rätt (rättvist, passande)
– vilket bara leder till fattigdom (brist, armod, nöd).
[Genom att ge av sina tillgångar förökas allt och blir tillgodosett då det ständigt fylls på.]
25Den som välsignar (en generös själ; en givmild person)
blir framgångsrik (rikt mättad; även: smord, se Ps 23:5),
och den som vederkvicker andra (släcker andras törst; frikostigt vattnar andra),
ja, han blir [själv] översköljd (vattnad; rikligt välsignad med regn) [från ovan].
[Ordet "vederkvickt" (hebr. ravah) handlar om att fylla andras behov och släcka andras törst. "Översköljd" är i grundtexten det ovanligare ordet jara, som bara går att finna här och i profetboken Hosea, där det dels beskriver fysiskt höst- och vårregn som vattnar jorden, se Hos 6:3, men också används bildligt för Guds rättfärdighet som "regnar" över Israel, se Hos 10:12. Här i Ordspråksboken antyds en skillnad både i proportion och riktning. Den som frikostigt delar med sig av lite vatten från egen brunn till andra människor vill Gud kompensera med rikliga välsignelser från ovan, speciellt genom den så nödvändiga nederbörden. De två subjekten översätts "den", även om "själ" på hebreiska är i feminin form och det i grundtexten står "han som vederkvicker". Versen innehåller andliga principer som gäller alla människor.]
26Folket förbannar den som medvetet håller tillbaka sin säd [när folket behöver få mat],
men den som säljer blir välsignad [av både Gud och människor].
27Den som ihärdigt (flitigt, omsorgsfullt; som första prioritet) söker det goda
får [Guds och människors] favör (gillande, godkännande),
men den som frågar efter (flitigt söker; kräver; tar sin tillflykt till) det onda,
kommer själv att få det över sig [Ords 5:22; Ps 7:17].
28Den som förtröstar på (sätter sitt hopp till) rikedomar kommer att falla,
men den rättfärdige ska grönska som en växande kvist (blomstrande trädkrona).
29Den som ställer till med olycka i sin egen familj, hans arv blir som vinden (tomhet, den är som bortblåst),
och dåren kommer att få tjäna (vara slav till) dem som har visa hjärtan.
30De rättfärdigas frukt (resultat, vinst) är som ett livets träd,
och den som vinner hjärtan är vis.
[Den grekiska översättningen Septuaginta har i stället för den synonyma parallellen "vinner hjärtan", ett motsatsförhållande: "men våld utsläcker liv".]
31Se (lägg noga märke till detta – hebr. hen), om den rättfärdige får sin belöning redan här på jorden [alla våra handlingar får konsekvenser, rättfärdighet ger välsignelse, frid och framgång, men även felsteg ger konsekvenser],
hur mycket mer då den ogudaktige och syndaren.
[Detta är den enda av alla verser i Ordspråksboken som börjar med ordet "Se". Det ger extra fokus och belyser att versen har ett viktigt budskap. Ordet för belöna (hebr. shalem) kommer från ordet shalom och kan användas i både positiv och negativ bemärkelse. Detta gör att versen kan tolkas på två sätt. Den rättfärdige belönas med frid, välsignelse redan här på jorden, men kan också behöva ta konsekvenserna av de felsteg han gör. Oavsett tolkning så är grundbudskapet klart och sammanfattas i 1 Pet 4:18: "Om den rättfärdige knappt blir räddad, hur ska det gå för den orättfärdige?"]
1 Kor 5:1-13
1Alla berättar (det är allmänt känt) att det finns sexuell omoral bland er, sådan sexuell omoral som man inte ens hittar bland hedningarna: att en man lever ihop med sin fars hustru.[Formuleringen indikerar att sonen inte lever med sin egen mor utan sin styvmor, en relation som var förbjuden enligt 3 Mos 18:7. Denna typ av relation inom förbjudna led var inte socialt accepterad i samhället och kunde åtalas enligt romersk lag. Formuleringen "alla berättar" indikerar Paulus stora förvåning att församlingen verkar vara stolt över att man är så tolerant och öppen.
Vi vet inte exakt hur situationen såg ut, men ett troligt scenario är att i en familj i församlingen har modern dött. Fadern har gift om sig med en yngre hustru. En vuxen son, som var jämnårig med sin fars nya hustru, utvecklar en relation med henne. Några i församlingen hävdar att kärleken är störst och att de inte längre lever under lagen utan i nåden. Vi är toleranta – friheten i Jesus gäller allt!
Förutom splittringarna i församlingen hade Paulus fått muntlig information om andra problem i församlingen. Att Paulus tar upp problemet med splittring först är viktigt – en oenig församling har inte auktoritet och kraft att ta itu med några andra problem.]
2Trots detta är ni uppblåsta!
Borde ni inte i stället sörja (gråta)?
Uppmaning – ta avstånd från honom
[I vers 3, 4 och 5 återkommer kropp följt av ande som ett genomgående litterärt mönster.]
Ni skulle ha tagit bort den som gjort det från er gemenskap.
3Jag som är
frånvarande till kroppen
men närvarande i anden
har redan dömt (fällt domen över) den som handlat så, som om jag var där.
45ska den mannen överlämnas åt Satan tillI vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) namn.
När ni är samlade [Jesu kropp]
och min ande är hos er,
med vår Herre Jesu makt,
köttets fördärv
för att anden ska bli frälst
på Herrens dag.
6Ert skrytande [om era lärare och hur allt är väl i församlingen] är helt opassande.
[Paulus uppmanar församlingen att ta ansvar. De ska inte vänta på att han ska komma och lösa problemet åt dem, men han ger råd hur han skulle agerat om han varit på plats. Mannen som levde med sin fars hustru agerade helt uppenbart både mot Guds bud och romersk lag och församlingen blundade för det. Paulus säger inte att de ska stena honom, vilket skulle varit den judiska lösningen. Han uppmanar dem inte heller att processa fallet i domstol, vilket skulle varit den romerska lösningen. I stället säger han att de som församling gemensamt ska ta avstånd från honom och överlämna honom till Satan, chocken att se vem hans verklige herre är, kanske kan leda till omvändelse. Denna historia får ett lyckligt slut, i 2 Kor 2:5-8 har mannen omvänt sig och är tillbaka i gemenskapen. Församlingen måste ibland sätta en gräns, men förmaningen måste ske i kärlek, se 2 Thess 3:14-15, och målet är alltid upprättelse, se Gal 6:1-3.]
Varför är det viktigt att ni tar itu med detta?
1. Lite jäst syrar hela degen
Vet ni inte att bara lite jäst [en bild på synd och falska läror, se 2 Mos 12:15; Matt 16:11-12; Mark 8:15] syrar hela degen? 7Rensa bort den gamla jästen så ni kan bli en ny deg – ni är faktiskt osyrade, för vårt påskalamm, den Smorde (Messias, Kristus), har blivit slaktat för oss. 8Så låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg [när vi levde på världens sätt], inte heller med ondskans och elakhetens surdeg (ondska och utlevd ondska). Fira i stället med renhetens (ärans) och sanningens (ärlighetens) osyrade deg.
2. Det är skillnad mellan världen och församlingen
9I mitt [tidigare] brev till er skrev jag att ni inte ska umgås (vanemässigt och ha nära kontakt) med sexuellt omoraliska människor.
10Jag menade inte alla
sexuellt omoraliska här i världen,
eller alla giriga (som strävar efter mer och mer ägodelar, men även makt och inflytande) och
utsugare (bedragare, svindlare) [Ordet översätts "rovlystna" i Matt 7:15.]
eller alla avgudadyrkare.
I så fall hade ni behövt lämna världen!
[Paulus hade skrivit minst ett brev tidigare före detta brev, som vi kallar Första Korintierbrevet. I det förra brevet, som inte finns bevarat, hade man tolkat uppmaningen att inte ha nära samröre med människor som lever i uppenbar synd på fel sätt. Man hade inte tillämpat det internt i församlingen utan tänkte att det bara gällde andra människor ute i världen. Paulus visar på absurditeten i ett sådant synsätt. Paulus förespråkar inte klosterliv; en kristen ska leva i världen men inte av den. Jesus ber inte att lärjungarna ska tas ur världen, utan bevaras från den onde, se Joh 17:15-19.]
11Men nu skriver jag till er att ni inte ska umgås med den som kallar sig broder [som kallar sig en kristen] och är [har som livsstil att vara]
sexuellt omoralisk,
girig,
avgudadyrkare,
förtalare,
drinkare eller
utsugare.
Med en sådan ska ni inte ens äta.
[Denna lista har likheter med dödssynderna i 5 Mos 13-24, som också avslutas med att man inte ska ha något att göra med den som hänger sig åt sådant.]
3. Sekulära domstolar ska inte lösa församlingens problem
12Är det min sak att döma de utomstående? [Nej!]
Är det inte de som är innanför [i församlingen] ni ska döma? [Jo!]
13De utomstående ska Gud döma. Driv bort från er den som är ond! [5 Mos 17:7]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
