Han sa: "Herren (Jahveh) ryter [[Joel 3:16]] från Sion [tempelberget i Jerusalem] och upphäver sin röst från Jerusalem, och herdarnas ängar ska sörja och Karmels topp [[Amos 9:3]] ska vittra."
Nu följer sju väl strukturerade upprepningar med dom över omgivande nationer. Frasen "tre av, ja, fyra överträdelser" förstärker att det är många överträdelser, se [Amos 1:3, 6, 9, 11, 13; 2:1, 4, 6]. Betydelsen kan vara kontinuitet och fortsättning: 3 överträdelser, 4 överträdelser, osv. Det finns också en symbolism med 3 + 4 som blir 7, dvs. att överträdelserna har nått sitt fullkomliga mått. De första sex är grupperade parvis: Damaskus & Gaza (spiran, se vers 5 och vers 8), Tyros & Edom (bröder i vers 9 och vers 11; ingen avslutande fras "säger Herren") och Ammon & Moab. Den sjunde domen riktas mot Juda. Bokens genomgripande struktur med talet sju gör att det blir en överraskning när en åttonde dom mot Israel avslutar denna sektion [Amos 2:6-16].
Kommande dom (kap 1-2)
Damaskus
3För så säger Herren (Jahveh): "För tre av [Arams huvudstad] Damaskus överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har tröskat Gilead [öster om Jordanfloden, se [Jos 22:9] och vers 13]
med slädar av järn.
4Jag ska sända en eld över Chazaels hus
och den ska sluka Ben-Hadads palats.
[Chazael var den kungliga släkten i Syrien (Aram) som grundades av Chazael (842-796 f.Kr.), se [2 Kung 8:7-15]. Ben-Hadad var Chazaels efterträdare eller hans son som har samma namn.]
5Jag ska bryta Damaskus bom [bryta ner porten in till staden]
och utrota (hugga av) invånarna från Bakat-Aven ["den ondskefulla dalen", se [Hos 4:15]]
och den som håller spiran från Beit-Eden [stad/region vid Eufrat eller ordagrant sarkastiskt: "den lustfyllda staden"]
och folket i Aram [Syrien] ska gå i fångenskap under Kir [betyder mur, troligtvis området Transkaukasus, nuvarande Armenien, Azerbajdzjan och Georgien]",
säger Herren (Jahveh).
Gaza

Gränsövergången Erez mellan Israel och Gaza.
6Så säger Herren (Jahveh): "För tre av [den filisteiska staden] Gazas överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de förde bort fångar, en hel befolkning fördrev de i exil
och överlämnade dem till Edom.
7Jag ska sända en eld mot Gazas murar
och den ska sluka alla deras palats.
8Jag ska utrota (hugga av) invånarna från Ashdod
och honom som håller spiran [kungen] från Ashkelon [strax norr om Gaza].
Jag ska vända min hand mot [staden] Ekron [Tel Miqne, tre mil nordöst om Ashkelon]
och kvarlevan av filistéerna ska förgås",
säger Herren Gud (Adonai Jahveh).
Tyros
9Så säger Herren (Jahveh): "För tre av [staden] Tyros överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de förde bort en hel befolkning i exil och överlämnade dem till Edom
och inte kom ihåg förbundet med bröderna.
10Jag ska sända en eld mot Tyros murar
och den ska sluka alla deras palats."
Edom
11Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Edoms överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom han jagade sin bror [Esau var Jakobs bror, se [1 Mos 27:41; 5 Mos 23:7]] med svärdet
och kastade bort all nåd (medömkan, hebr. rachamim)
och hans vrede rev och slet oavbrutet
och han behöll sin ilska för alltid.
12Jag ska sända en eld över Teman [en stad i norra Edom, uppkallad efter Esaus barnbarn, se [1 Mos 36:11]; Elifaz i Jobs bok var härifrån, se [Job 2:11]]
och den ska sluka Botsras [stad i södra Edom, se [Jes 63:1]] palats."
[Städerna Selah och Petra nämns inte, eftersom de redan hade blivit intagna av Amasja, se [2 Kung 14:7].]
Ammon
13Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Ammons överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de slet upp Gileads gravida kvinnor för att utvidga sitt territorium.
14Därför ska jag tända en eld i [Ammons huvudstad] Rabbahs mur
som förtär dess palats [mäktiga byggnader, både palats och militära anläggningar – hebr. armenot]
med höga rop på stridens dag,
med storm på orkanens dag.
15Deras kung ska gå i fångenskap,
han och hans prinsar tillsammans",
säger Herren (Jahveh).
Moab
1Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Moabs överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har förbränt Edoms kungs ben till kalk.
[I föregående ord till Ammon var det ofödda barn som dödades, se [Amos 1:13], här är det de döda som skändas. Dessa två profetiska ord visar hur man vanhelgar livet som Gud har gett.]
2Jag ska sända en eld över Moab
och den ska sluka Keriots palats (mäktiga byggnader).
Moab ska dö i kalabalik, i stridslarm (tumult),
till ljudet av shofar (vädurshorn).
3Jag ska utrota (hugga av) domaren från landet (dess mitt)
och jag ska slakta alla furstar där med honom",
säger Herren (Jahveh).
Juda
4[Hittills har domsorden varit riktade mot Judas och Israels fiender. Problemet var att samma synder som dessa städer och regioner gjort, begicks även av Guds egendomsfolk. Det sjunde ordet riktas till Juda, det södra riket, till Amos egna landsmän, se [Amos 1:1].]
Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Judas [det södra rikets] överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har förkastat Herrens (Jahvehs) undervisning (Moseböckerna – hebr. Torah)
och inte har hållit hans förordningar (ordagrant "saker inristat" vilket indikerar permanenta oföränderliga lagar, beskrivs ofta som bud som inte har en rationell förklaring) och deras lögner har fört dem till en återvändsgränd som deras fäder har vandrat på.
5Jag ska sända en eld över Juda
och den ska sluka Jerusalems palats (mäktiga byggnader)."
Dom mot Israel
6Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Israels [det norra rikets] överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig, eftersom de sålde rättfärdigheten för silver (pengar) [tog emot mutor, vilket var ett brott mot [5 Mos 16:19]]
och de behövande (fattiga) för ett par skor (sandaler).
7De trampar ner den fattiges huvud i jordens stoft
och fördärvar vägen för de ödmjuka.
En man och hans far går till samma jungfru
för att vanhelga mitt heliga namn.
8De lägger sig ner vid varje (alla) altare,
på kläder tagna i pant,
och i sin Guds (Elohims) hus insuper de vinet från dem som är bötfällda (straffade för något brott).
9Likväl fördärvade jag amoréerna framför dem,
som var högresta som de höga cedrarna och starka som ekarna.
Likväl fördärvade jag hans frukt ovanifrån och hans rötter underifrån.
10Jag förde också upp dig ur Egyptens land (hebr. Mitsrajim – ´det inträngda landet´)
och ledde dig 40 år i vildmarken för att inta amoréernas land.
11Bland dina [unga] barn (söner) reste jag upp profeter
och bland dina unga män nasirer. Är det inte så, Israels barn (söner)?"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 12"Men ni gav nasirerna vin att dricka och befallde profeterna och sa: 'Profetera inte'. [Att vara nasir innebär att man har avlagt nasirlöften, däribland att avstå från allt som kommer från vinrankan, se [4 Mos 6].]
13Se, jag ska låta det knaka under er,
som en vagn knakar när den är full av kärvar (överlastad).
14Den snabbe ska inte kunna fly,
den starke ska inte kunna använda sin styrka,
inte heller ska den mäktige kunna rädda sig själv.
15Inte heller ska den som hanterar bågen kunna stå
och den snabbfotade ska inte kunna rädda sig själv,
inte heller ska den som berider hästen kunna rädda sig själv.
16Den modige bland de mäktiga ska fly sin väg naken på den dagen",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
Herren har talat
1[Ett nyckelord i detta kapitel är hebr. paqad som har betydelsen av att en överordnad granskar och inspekterar en underordnad. Det används om att räkna, se [4 Mos 1:19]. Betydelsen kan vara att belöna eller straffa beroende på vad resultatet av summeringen av räkenskapen blev. Ordet används här för att rama in denna sektion, se vers 2 och 14 (2 ggr). Kapitlet har sju sektioner som bildar en kiasm:
A Herren ska inspektera/straffa, vers 1-2
B Kommande förödelse – lejon och byte, vers 3-8
C Främmande palats (hebr. armenot), vers 9
D Central vers: Israel gör inte rätt, vers 10
C´ Israels palats (hebr. armenot), vers 11
B´ Kommande förödelse – lejon och byte, vers 12
A´ Herren ska inspektera/straffa, vers 13-15]
Hör (hörsamma, lyd) detta ord som Herren (Jahveh) har talat mot er, Israels barn (söner), över hela familjen [alla stammar, både Juda och Israel] som jag förde upp, ut ur Egyptens land, när jag sa:
Herren ska inspektera/straffa
2"Bara dig har jag känt (varit intimt förtrogen med) bland jordens alla familjer,
därför ska jag hemsöka (för att göra räkenskap med) dig för alla dina överträdelser.
Kommande förödelse – lejon och byte
3[Nu följer sju retoriska frågor. De första fem börjar alla med bokstaven he och har ett underförstått svar "nej" och de två sista frågorna börjar med hebreiska im (på svenska "om"). I inledningen liknades Gud vid ett rytande lejon som upphävde sin röst, se [Amos 1:2]. Samma ord för att ryta (hebr. shaag) återkommer här i vers 4 och 8:]
Kan två vandra tillsammans,
utan att vara överens om det (om de in har möts)? [Nej, självklart inte.]
4Ryter ett lejon i skogen,
när han inte har något byte? [Nej, självklart inte.]
Upphäver ett ungt lejon sin röst från sin lya,
om han inte har tagit (fångat) något? [Nej, självklart inte.]
5Fastnar en fågel i en snara på jorden,
om det inte finns ett lockbete? [Nej, självklart inte.]
Sprätter en snara upp från marken,
utan att ha fångat något? [Nej, självklart inte.]
6Om en shofar ljuder i en stad,
är det inte så att invånarna bävar? [Jo!]
Om det sker en olycka (ondska, en katastrof) i en stad,
har inte Herren (Jahveh) med den att göra?
[De första fem frågorna har ett underförstått nej som svar. Fram tills nu har varje fråga också följt mönstret resultat/orsak (två går, eftersom de är överens om det; lejonet ryter, eftersom den inte har byte, osv). I vers 6 skiftar mönstret så orsaken kommer först, och sedan resultatet. Läsaren blir uppmärksammad på att något nytt händer. Den sjätte och sjunde frågan har också ett ja som underförstått svar. Amos samtid trodde inte att Gud skulle kunna tillåta att förödelse kom över deras stad. Gud är ljus ([1 Joh 1:5]) men straffar synd (vers 2) och kan ta undan sitt beskydd, se [Klag 2:3]. Vers 6 ska också ses i ljuset av vers 7-8 där Gud varnar, se även [Jona 1:2]]
7För Herren Herren (Adonai Jahveh) gör ingenting
utan att han uppenbarar sitt rådslut för sina tjänare profeterna.
8Lejonet har rutit,
vem fruktar inte?
Herren Herren (Adonai Jahveh) har talat,
vem kan låta bli att profetera?"
[Lejonet var ett vanligt djur i Israels skogsbygder på den här tiden. Därför var det allmänt känt att lejonet ryter precis innan det kastar sig över sitt tilltänkta byte, som då kan fly om det reagerar tillräckligt snabbt. På samma sätt vill Gud att folket ska förstå hans varningar så att de omvänder sig innan domen drabbar dem.]
Främmande palats
9Förkunna det i Ashdods palats (mäktiga byggnader) [en av filistéernas fem stora städer vid Medelhavet]
och över palatsen (de mäktiga byggnaderna) i Egyptens land och säg:
"Församla dig på Samariens berg
och se den stora förvirringen därinne och förtrycket i dess mitt."
De vet inte att göra rätt
10[Central vers:]
De vet (känner) inte att göra det rätta, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
Man har samlat våld och stöld i sina palats (mäktiga byggnader).
Dina palats
11Därför säger Herren Gud (Adonai Jahveh):
"En motståndare har omringat landet,
och han ska slå ner din styrka [försvar och rikedom] och dina palats (mäktiga byggnader) ska läggas i ruiner."
Kommande förödelse
12Så säger Herren (Jahveh):
"Som en herde räddar två ben eller en bit av ett öra från lejonets gap,
så ska Israels barn (söner) som bor i Samarien fly
med hörnet av en bädd och damasken (en bit/hörn av benet) från en soffa (dagbädd)."
Herren ska inspektera/straffa
13"Lyssna och vittna mot Jakobs hus",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot).
14"I de dagarna då jag ska hemsöka (för att göra räkenskap med) Israels överträdelser,
ska jag också hemsöka (för att göra räkenskap med) Betels altaren
och hornen på altaret ska bli avhuggna och falla till marken.
15Jag ska slå vinterhuset med sommarhuset,
och [det lyxiga] huset av elfenben ska förgås
och det stora huset ska få ett slut",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
Förbered er att möta Herren
1[Det andra budskapet. Inleds på samma sätt, "Hör detta ord", som förra kapitlet, se [Amos 3:1]]
Hör (hörsamma, lyd) detta ord, ni Bashans kvigor på Samariens berg:
[ni kvinnor] som förtrycker den fattige,
som krossar den behövande,
som säger till sina herrar:
"Ge mig [vin] så jag kan festa!"
2Herren Herren (Adonai Jahveh) har svurit vid sin helighet:
"Sannerligen ska de dagarna komma över dig
när du ska föras bort med krokar
och dina invånare med fiskkrokar.
3Ni ska föras ut på stränderna, var och en rakt framför sig
och ni ska kastas i det okända",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
4"Kom till Betel med överträdelser,
till Gilgal och förmera era överträdelser.
Ta med era offer på morgonen
och ert tionde efter tre dagar.
5Offra ett tacksägelseoffer
av det som är jäst (med surdeg) [[3 Mos 7:13]]
och förkunna frivilliga offer
och gör dem kända, för det älskar ni att göra, ni Israels söner",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
6"Jag har gett er tomma munnar (ordagrant: rena tänder; dvs. brist på mat) i alla städer
och avsaknad av bröd på alla era platser,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
7"Jag har också hållit tillbaka regnet för er
när det var tre månader kvar till skörd,
och jag lät det regna över en stad
men lät det inte regna över en annan stad,
på en plats regnade det
och på en annan plats hölls regnet tillbaka.
8Två eller tre städer vandrade till en stad för att dricka vatten
och blev inte tillfredsställda,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
9"Jag har slagit dig med fördärv (torr vind) och mögel [skördar som slår fel, se [5 Mos 28:22; 1 Kung 8:37; Hag 2:17]],
alla dina trädgårdar och alla dina vingårdar
och alla dina fikonträd och dina olivträd har larver slukat,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
10"Jag har sänt pest ibland er
på samma sätt som i Egypten,
dina unga män har jag slagit med svärd
och har fört bort dina hästar
och jag har låtit stanken från ditt läger komma upp i dina näsborrar,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
11"Jag har omstörtat några av er
på samma sätt som Gud (Elohim) omstörtade Sodom och Gomorra [[1 Mos 19:24]]
och ni var som ett brinnande vedträ taget ur elden,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
12"Därför ska jag behandla dig på detta sätt [låta domen drabba dig], Israel [eftersom alla försök att få dig att omvända dig har misslyckats, se vers 4-11].
Eftersom jag ska göra detta med dig,
förbered dig på att möta din Gud, Israel."
13Se vem som är här: Han som formar bergen och skapar vinden (Anden – hebr. roach).
[Han som skapar både det som syns för ögat och det som inte syns.]
Han som berättar om sina tankar för människan [[Amos 3:7]].
[Kan också översättas att han ser människans alla tankar, se [Ps 139:2].]
Han som vänder morgonen till mörker.
[Vänder de ogudaktigas framgång till mörker, se [Amos 5:8, 20; 8:9; Jer 13:16].]
Han som marscherar fram på jordens höjder.
[Ödmjukar de högmodiga, se [Mika 1:3]]
Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), är hans namn.
[Vers 13 är det första poetiska stycket i Amos, även [Amos 5:8-9] och [Amos 9:5-6] räknas dit. Det kan vara tre sektioner från en och samma hymn.]
Vädjan – sök Gud
1[Vers 1-17 är den centrala delen i hela Amos bok.]
Hör (hörsamma, lyd) detta ord som jag lyfter upp som en klagosång över dig, Israels hus:
2"Israels jungfru har fallit,
hon ska inte resa sig igen,
hon har kastats ner på marken
och det finns ingen som reser upp henne."
3Därför säger Herren Gud (Adonai Jahveh) så:
"Staden som gick ut med tusen
ska ha hundra kvar,
och staden som gick ut med hundra
ska ha tio kvar av Israels hus."
4För så säger Herren (Jahveh) till Israels hus:
"Sök mig och ni ska leva.
5Men sök inte Betel,
gå inte in i Gilgal
och gå inte igenom Beer-Sheva,
för Gilgal ska verkligen gå i fångenskap
och Betel ska bli till intet."
6Sök (träd fram inför; fråga efter) Herren (Jahveh) så får ni leva,
annars ska han gå fram över (rusa fram, drabba) Josefs hus likt en eld som förtär (slukar),
och där ingen finns som kan släcka [elden] i Betel.
7Ni som vänder rätten till malört
och kastar rättfärdigheten på marken. 8Han som har gjort Plejaderna och Orion
och för fram dödens skugga på morgonen
och gör dagen mörk som natten,
som kallar på havets vatten
och utgjuter det över jordens ansikte,
Herren (Jahveh) är hans namn,
9som får förödelse att blixtra över de starka
så att förödelse kommer över fästningen.
10De hatar honom som tillrättavisar i porten
och de avskyr honom som talar rent (rätt och sant; här används ordet för rituell renhet).
11Därför, eftersom ni trampar på den fattige
och tar ifrån honom vetet (med utpressning).
Ni har byggt hus av huggen sten
men ni ska inte bo i dem,
ni har planterat vackra vingårdar
men ni ska inte dricka dess vin.
12För jag vet (känner väl till, är intimt förtrogen med) dina överträdelser
och hur mäktig (duktig, stark) du är i att synda,
ni som plågar den rättfärdige, tar lösen
och knuffar undan den behövande i porten.
13Därför är den eftertänksamme tyst i en sådan tid,
för det är en ond tid.
14Sök gott och inte ont
så att ni får leva,
och så att Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), ska vara med er,
som ni säger.
15Hata det onda och älska det goda
och stadfäst rätten i portarna,
kanske ska då Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), vara nådig (visa oförtjänt kärlek)
mot Josefs kvarleva.
16Därför säger Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot):
"Klagosång ska vara på alla öppna platser (torg)
och man ska säga på alla gator: 'Ack (ve), ack (ve)'
och man ska kalla på husbonden för att sörja
tillsammans med dem som kan klagosångerna (sådana som är skickliga på att klaga, professionella gråterskor).
17Och i alla vingårdar ska det vara klagan,
för jag ska gå igenom deras mitt", säger Herren (Jahveh).
Dom över Israel (5:18-6:14)
18Ve dem som önskar
Herrens (Jahvehs) dag!
Varför vill du ha Herrens (Jahvehs) dag?
Den är mörker, inte ljus.
19Som om en man flyr för ett lejon
och en björn möter honom,
och går in i huset och lutar sin hand mot väggen
och en orm biter honom.
20Ska inte Herrens (Jahvehs) dag vara mörker och inte ljus?
Ja, till och med mycket mörk och utan en strimma av ljus? [Kan också översättas: dyster och utan klarhet]
21"Jag hatar, jag avskyr era högtider. [De två verben förstärker varandra och beskriver Guds avsky för skenheliga religiösa yttringar. Det som i [3 Mos 23:2] kallades 'mina högtider' har nu blivit 'era högtider'.]
Jag har inget behag (det är inget välluktande rökoffer) i era religiösa sammankomster.
22Om ni än offrar åt mig både brännoffer [[3 Mos 1]] och matoffer [[3 Mos 2]], finner jag ingen glädje i dem.
Jag vill inte se era shalomoffer [ett gemenskapsoffer som alla i familjen åt tillsammans, se [3 Mos 7:11-21]] av gödda kalvar.
23Ta bort dina skränande sånger från mig [de är en plåga och en börda].
Jag vill inte höra på musiken från dina stränginstrument.
24[Nu kommer en vers som bryter mönstret och står ut:]
Men låt det välla upp (bölja, rusa fram) som [källsprångets] vatten:
rätt (domslut)
och rättfärdighet –
som en ständig (alltid rinnande) ström (bäckravin, wadi) [ett evigt flöde som aldrig sinar].
[Versen har flera kiastiska element som lyfter fram 'rätt och rättfärdighet' centralt. Rätten liknas vid det pålitliga källflödet som väller fram ur en klippa, och rättfärdigheten som det kraftigt forsande vattnet i en dal/ravin som inte sinar under den varma sommarperioden, utan ständigt flödar med friskt vatten. Den hebreiska konstruktionen, både i inledningen och i versens slut, indikerar ett ständigt, evigt flöde.]
25Bar ni fram slaktoffer och matoffer åt mig
de fyrtio åren i öknen, ni Israels hus?
26Så ska ni lyfta upp (bära med er) Sikkot (tältet – hebr. sikot) [troligtvis den mesopotamiska åsk- och krigsguden Adar], er kung, och Kijon [den mesopotamiska stjärnguden Saturnus], er avbild [avgud],
din guds stjärna som du har gjort åt dig själv.
27Därför ska jag låta dig gå i fångenskap bortom Damaskus",
säger han vars namn är Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot).
[Vers 25-26 citeras delvis i [Apg 7:43].]