Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - måndag 7/7

Neh 1, Apg 25:1-27

Neh 1

NEHEMJA

Esra och Nehemja var ursprungligen en bok med sju distinkta enheter, se inledningen till Esra. Namnet Nehemja betyder "Herrens tröst". Nachum är "tröst" och "Ja" är "Herren". Nehemja levde på 400-talet f.Kr. i Persien där han var munskänk hos kungen. År 445 f.Kr. blev han utnämnd till ståthållare över Jerusalem och fick kungens tillstånd att åka dit och återuppbygga stadens nedrivna murar. Nehemja är samtida med Esra och troligen även Malaki.

Struktur
1. Nehemja återvänder, kapitel 1-2
2. Murarna byggs upp, kapitel 3-7
3. Serubbabels återvändande och avslutande reformer, kapitel 7-13

Datumangivelser i boken
• kislev (nov/dec) 446 f.Kr. – Rapport från Jerusalem, kungens 20:e år (Neh 1:1)
• nisan (mars/april) 445 f.Kr. – Nehemja inför kung Artaxerxes (Neh 2:1)
• sommar 445 f.Kr. – Nehemja inspekterar murarna (Neh 2:11)
• 25 elul (aug/sept) 445 f.Kr. – Muren är färdig (Neh 6:15)
• 7:e tishri (sept/okt) 445 f.Kr. – Israels folk samlas (Neh 7:73-8:1)
• 15:e-22:a tishri (sept/okt) 445 f.Kr. – Israels folk firar lövhyddohögtiden (Neh 8:14)
• 24:e tishri (sept/okt) 445 f.Kr. – Fasta och syndabekännelse (Neh 9:1)
• 433 f.Kr. (12 år senare) – Nehemja återvänder till Susa, 32:a året (Neh 5:14; 13:6)

Författare: Nehemja eller Esra.

Relaterade böcker:
Esra,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki



Nehemja återvänder

Nyheter

Staden Susa ligger närmare 40 mil öster om Babylon.

1Nehemjas, Chachaljas sons, ord (berättelse).

Och det hände sig i månaden kislev [den 9:e månaden, motsvarar nov/dec i vår kalender], under det tjugonde året [446-445 f.Kr.], när jag var i huvudstaden Susa (Shushan) [i Persien, nuvarande Iran], 2att Chanani, en av mina bröder [landsman eller en biologisk bror; båda tolkningarna är möjliga, men utifrån omnämnandet i Neh 7:2 är det mer troligt att det är Nehemjas biologiska bror], kom från Juda, han och några män. Och jag frågade dem angående judarna som blivit kvar (kvarlevan) som överlevt fångenskapen och om Jerusalem. 3Och de sa till mig: Kvarlevan från fångenskapen där i provinsen lider stort av nöd och skam. Jerusalems murar är nedbrutna och dess portar är nedbrända (brända i eld).

Nehemja sätter sig
4[Detta stycke hör ihop med hur Nehemja "reser sig upp" i Neh 2:11-16.]
Och när jag hörde dessa ord, satte jag mig ner och grät och sörjde i flera dagar och jag fastade och bad inför himmelens Gud (Elohim). 5Jag sa [bad]:
Jag bönfaller dig, Herre (Jahveh), himmelens Gud (Elohim), du stora och fruktansvärda (den som är värd att vörda), Gud (El), som håller förbund och nåd (kärleksfull omsorg) med dem som älskar dig och håller sig till dina budord [följer principerna i Torah, undervisningen – de fem Moseböckerna]. 6Låt dina öron vara uppmärksamma och dina ögon öppna, så att du kan lyssna till bönen från din tjänare, som jag ber inför dig denna dag, både dag och natt på uppdrag av dina tjänare, Israels barn. Jag bekänner Israels barns synder, som vi har begått (syndat) mot dig. Jag och min faders hus har syndat. 7Vi har uppfört oss mycket bedrägligt mot dig [Gud] och har inte hållit dina befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) och förordningar (hebr. chuqim), och inte följt dina påbud (bindande juridiska beslut – hebr. mishpatim), som du befallt (hebr. tsavah) Mose, din tjänare. 8Jag ber dig, kom ihåg orden som du befallde Mose, din tjänare, när du sa:
Om ni är förrädiska och otrogna
    ska jag förskingra er bland folken.
9Men om ni vänder om till mig och håller mina stadgar och gör dem (lever ut dem i era liv),
    då ska jag, även om ni är utspridda till himmelens yttersta gräns,
    samla ihop er därifrån och föra er tillbaka till den plats som jag har utvalt till boplats för mitt namn.
[5 Mos 4:25-31; 30:1-10]
[Nehemja går in i förbön på liknande sätt som Daniel gjort knappt 100 år tidigare, se Dan 9. Båda inleder sin bön med att bekänna synd, inte bara för sig själva utan för hela folket, se Dan 9:4-7.]

10De är dina tjänare och ditt folk som du har återlöst med din stora kraft och med din starka hand. 11Jag besvär dig, Herre (Adonai), låt ditt öra vara uppmärksamt på din tjänares bön och på dina tjänares böner som har sin glädje i att vörda och se upp till ditt namn. Ge din tjänare framgång idag och bevilja honom oändlig nåd (barmhärtighet) inför denne man.

[Ordet för nåd (hebr. rachamim) förekommer bara i plural och används om Guds oändliga nåd, se Ps 25:6. I ordet finns även betydelsen barmhärtighet, medlidande och förbarmande. Ordet rachamim delar även rot med ordet för livmoder, rechem. Det ger nåden i detta uttryck ytterligare en dimension av att vara värnande och beskyddande på samma sätt som livmodern är det lilla, hjälplösa och värnlösa barnets beskydd.]
Vid denna tid var jag kungens munskänk.

[En munskänk fanns i kungens närhet och fungerade som en livvakt. Bland uppgifterna var bland annat att kontrollera leveranser av mat och vin, besöka leverantörer och även provsmaka mat och dryck innan kungen åt.]

Apg 25:1-27

Festus besöker Jerusalem
1När Festus hade anlänt till provinsen [från Rom] reste han efter tre dagar från Caesarea [Maritima, vid havet] upp till Jerusalem.

[Caesarea Maritima var den politiska huvudstaden i den romerska provinsen Syrien, där Judeen ingick. Det var naturligt att Festus ville besöka Jerusalem, som var det religiösa och kulturella centrumet för det folk som han skulle styra över. Så hösten 60 e.Kr., tre dagar efter att han anlänt till Caesarea, beger han sig till Jerusalem.]

2[Det judiska ledarskapet hade inte glömt bort Paulus.] Där [i Jerusalem] framförde översteprästerna och judarnas ledare sina anklagelser mot Paulus. De vände sig till Festus 3och bad att han skulle visa dem godheten att låta Paulus föras till Jerusalem. De planerade nämligen ett bakhåll för att döda honom på vägen.
     4Men Festus svarade att Paulus hölls fången i Caesarea [Maritima] och att han själv snart [om drygt en vecka] skulle resa tillbaka dit. [Festus erbjuder dem att ta upp fallet på nytt i Caesarea.] 5Han sa: "De som är ledare bland er kan följa med, och har mannen gjort något orätt kan de lägga fram sina anklagelser mot honom."
     6Festus stannade hos dem i högst åtta eller tio dagar och reste sedan ner till Caesarea. Nästa dag tog han plats på domarsätet och befallde att Paulus skulle föras in.

Paulus förhörs på nytt
7När Paulus kom in blev han omringad av judarna som hade rest ner från Jerusalem, och de framförde många svåra (betungande) beskyllningar som de inte kunde bevisa.
     8Paulus försvarade sig och sa: "Varken mot judarnas lag eller mot templet eller mot kejsaren har jag begått något brott."
     9Men Festus, som ville hålla sig väl med judarna, frågade Paulus: "Vill du komma upp till Jerusalem och dömas där [inför det judiska rådet Sanhedrin] i min närvaro i denna sak?"
     10Paulus svarade: "Jag står inför kejsarens domstol, och här ska jag dömas. Judarna har jag inte gjort något ont, det vet du mycket väl. 11Om jag är skyldig och har gjort något som förtjänar döden, så är jag beredd att dö. Men om det inte ligger något i deras anklagelser kan ingen utlämna mig åt dem. [Nej, jag vill inte gå till Jerusalem.] Jag vädjar till kejsaren!"
     12Festus överlade med sitt råd och svarade sedan: "Till kejsaren har du vädjat, till kejsaren ska du fara."

Agrippa II kommer till Caesarea

Agrippa II och Berenike var syskon.

13Några dagar senare kom kung Agrippa och [hans ett år yngre syster] Berenike till Caesarea [Maritima, vid havet] för att besöka Festus [och välkomna honom som ståthållare].

[Herodes Agrippa II var son till Herodes Agrippa I, se Apg 12:1-2. Agrippa II var den sista av fem Herodes som omnämns i Bibeln. Han var född 27 e.Kr. och regerade över Galileen 53-66 e.Kr. Han kommer nu på besök tillsammans med sin jämnåriga syster Berenike. Båda är i trettioårsåldern. Deras relation var lite av en skandal. Enligt Josefus ryktades det att de levde i ett incestuöst förhållande. De två var även syskon till Drusilla, som var gift med den tidigare ståthållaren Felix, se Apg 24:24. Hon var dock inte kvar i Caesarea vid deras besök, eftersom hon följt med Felix tillbaka till Italien när han blev avsatt.]

14Agrippa och Berenike stannade där i flera dagar, och Festus lade fram Paulus fall inför kungen. "Här är en man", sa han, "som Felix har lämnat kvar som fånge. 15När jag var i Jerusalem framförde judarnas överstepräster och äldste klagomål mot honom och krävde att få honom dömd.

I Caesarea Filippi, dagens Banias i norra Galileen, finns resterna av Herodes Agrippa II:s palats kvar.

16Men jag svarade dem att romarna inte brukar utlämna någon innan den anklagade har mött sina anklagare ansikte mot ansikte och fått möjlighet att försvara sig mot beskyllningen. 17När de sedan kom hit, sköt jag inte upp saken utan satte mig redan nästa dag på domarsätet och befallde att mannen skulle föras fram.
     18Men när hans anklagare steg fram, beskyllde de honom inte för sådana brott som jag hade väntat mig. 19Vad de hade mot honom gällde några tvistefrågor om deras egen religion och en viss Jesus som var död men som Paulus påstod (vidhöll upprepade gånger) lever. [De initiala anklagelserna att Paulus hade orenat templet nämns inte, i stället är det kärnfrågan om Jesu uppståndelse som upprör de judiska ledarna, se Apg 23:6; 24:21.] 20Jag visste inte hur jag skulle handla i detta fall, så jag frågade om han ville komma till Jerusalem och stå inför rätta där. 21Men Paulus yrkade på att bli kvar för att få sin sak avgjord av kejsaren [som då var Nero]. Därför befallde jag att han ska hållas kvar tills jag kan skicka honom till kejsaren."

Paulus inför kung Agrippa II
22Agrippa sa till Festus: "Jag skulle också vilja höra den mannen."
    Festus svarade: "I morgon får du höra honom."
    

Denna del av det romerska palatset i Caesarea kan vara audienssalen där Paulus förhörs.

23Nästa dag kom Agrippa och Berenike med pompa och ståt [gr. phantasia, som ofta beskriver en högtidlig parad] och trädde in i audienssalen tillsammans med befälhavarna [antagligen fem stycken eftersom det fanns fem kohorter stationerade i Caesarea] och stadens förnämsta män. På Festus befallning fördes Paulus in.
     24Festus sa: "Kung Agrippa, och alla ni andra församlade herrar, framför er ser ni den man som är orsak till att hela det judiska folket vänt sig till mig, både i Jerusalem och här, och högljutt krävt att han inte ska få leva längre. 25Men jag har förstått att han inte har gjort något som förtjänar döden, och då han själv har vädjat till kejsaren har jag beslutat att skicka honom dit. 26Men jag har inget specifikt att skriva om honom till min herre. [Nu behöver jag er hjälp.] Därför har jag ställt honom inför er och framför allt inför dig, kung Agrippa, så att jag efter den här utfrågningen har något att skriva. 27Jag ser ju ingen mening med att skicka en fånge utan att ange vad han är anklagad för."





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)