Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - söndag 29/6

1 Kung 15, Apg 19:13-41


1 Kung 15

Sydrikets 2:a regent – Avijam
1[Avijam var Sydrikets 2:a regent. Han regerade 913-910 f.Kr. i Jerusalem. Han krigade med Nordriket och slog Jerobeam i Efraim (ca 912 f.Kr.), se 2 Krön 13:1-20.]

Och i det 18:e året av kung Jerobeams son Nevat, började Avijam att regera över Juda. 2Han regerade tre år i Jerusalem och hans mors [drottningmoderns] namn var Maacha, Avishaloms dotter. [I 2 Krön 13:2 stavas hennes namn Mikaja.]
     3Och han vandrade i alla sin fars överträdelser, som han hade gjort före honom, och hans hjärta var inte helt med Herren (Jahveh), hans Gud (Elohim), som Davids hjärta, hans far. 4Men för Davids skull gav Herren (Jahveh), hans Gud (Elohim), honom en lampa i Jerusalem, och satte hans son efter honom för att bevara Jerusalem, 5eftersom David gjorde det som var rätt i Herrens (Jahvehs) ögon och inte vände åt sidan från något som han hade befallt honom alla hans livs dagar, förutom incidenten med Orija, hettiten.
     6Och det var krig mellan Rehabeam och Jerobeam alla hans livs dagar. 7Vad mer finns om Avijams gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika. Och det var krig mellan Avijam och Jerobeam. 8Och Avijam sov hos sina fäder och de begravde honom i hans far Davids stad. Och Asa, hans son, regerade i hans ställe.

Sydrikets 3:e regent – Asa
9[Asa var Sydrikets 3:e regent (regerade 905-874 f.Kr.).]

Och i Jerobeams 20:e år, Israels kung, började Asa regera Juda. 1041 år regerade han i Jerusalem, och hans farmors (mors/farmors – hebr. im) namn [drottningmoders namn; Avijams mor, se vers 2] var Maacha, Avishaloms dotter.

11Asa gjorde det som var rätt (rakt, uppriktigt) i Herrens (Jahvehs) ögon som sin förfader (far – hebr. av) David. 12Och han tog bort de manliga tempelprostituerade (hebr. qadesh) ur landet och tog bort alla deras avgudar som hans fäder hade gjort (tillverkat). 13Ja, även sin farmor [mor/farmor] Maacha avsatte han från sin position som drottningmoder, eftersom hon hade gjort en styggelse, en asera [påle för avgudadyrkan]. Och Asa högg ner hennes avgud och brände den i Kidrondalen. 14Men de höga platserna blev inte borttagna, likväl var Asas hjärta helt med Herren (Jahveh) alla hans dagar. 15Och han förde in i Herrens (Jahvehs) hus de föremål som hans far hade helgat och de föremål som han själv hade helgat, silver och guld och redskap.
     16Och det var krig mellan Asa och Baasha, Israels kung, alla deras dagar. 17Och Baasha, Israels kung, gick upp mot Juda och byggde Rama för att hindra någon från att komma och gå till Asa, Juda kung.
     18Och Asa tog allt silver och guldet som var kvar i skattkammaren i Herrens (Jahvehs) hus och skatterna i kungens hus och gav dem i sina tjänares händer och kung Asa sände dem till Ben-Hadad, Tavrimons son, Chezions son, Arams kung, som bodde i Damaskus och sa: 19"Det finns ett förbund mellan mig och dig och mellan min far och din far, se jag har sänt gåvor till dig av silver och guld. Gå och bryt ditt förbund med Baasha, Israels kung, så att han lämnar mig."
     20Och Ben-Hadad lyssnade till kung Asa och sände hövitsmännen för sina arméer mot Israels städer och slog Ijon och Dan och Avel-Beit-Maacha och hela Kinneret [Galileen] med hela Naftalis land. 21Och det skedde när Baasha hörde om det, att han lämnade byggandet av Rama och bodde i Tirtsah [nordost om Shechem; nuvarande Tell el-Farah]. [Tirtsah blir snart Nordrikets huvudstad, se vers 33.] 22Och kung Asa gjorde ett påbud (tillkännagivande) i hela Juda, ingen var undantagen, och de bar bort Ramas stenar och timret som Baasha hade byggt med, och kung Asa byggde Geva i Benjamin av det (materialet) och Mitspah.
     23Vad mer finns om Asas gärningar, och all hans styrka, och vad han gjorde och alla städer som han byggde det är skrivet i Juda kungars krönika. Men när han var gammal blev han sjuk i sina ben. 24Och Asa sov hos sina fäder och blev begravd med sina fäder i sin far Davids stad. Och Jehoshafat, hans son, regerade i hans ställe.

[Jehoshafat blir Sydrikets fjärde kung. Han beskrivs i 1 Kung 22:41-50. Han regerar 872-848 f.Kr.]

Nordrikets 2:e kung – Nadav
25[Israels (det norra rikets) andre kung – Nadav (903-902 f.Kr.)]

Och Nadav, Jerobeams son, började regera i Israel [Nordriket], i Juda kung Asas andra år [Asa var Sydrikets 4:e kung], och han regerade över Israel två år. 26Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon och vandrade på sin fars vägar och i hans överträdelser, varmed han fick Israel att begå överträdelser.
     27Och Baasha, Achijas son från Issachars hus, konspirerade mot honom och Baasha slog honom i Gibbeton som tillhör filistéerna, för Nadav och hela Israel belägrade Gibbeton. 28Och i Asas, Juda kungs, tredje år, slog Baasha honom (Nadav) och regerade i hans ställe.
     29Och det skedde att så snart han blivit kung slog han hela Jerobeams hus. Han lämnade inget som andades till Jerobeam, till dess han förgjort honom, enligt Herrens (Jahvehs) ord som han talade genom sin tjänare Achijas hand, shiloniten, 30för Jerobeams överträdelser som han begick och varmed han fick Israel att överträda, eftersom han med dem provocerade Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim).
     31Vad mer finns om Nadavs gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Israels kungars krönika. 32Och det var krig mellan Asa och Baasha, Israels kung, alla deras dagar.

Nordrikets 3:e kung – Baasha
33[Israels (det norra rikets) tredje kung – Baasha (909-886 f.Kr.). Hans berättelse finns i 1 Kung 15:16-16:7.]

I det tredje året som Asa var kung i Juda började Baasha, Achijas son, regera över hela Israel i Tirtsah [nordost om Shechem; nuvarande Tell el-Farah] och regerade i 24 år. 34Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon och vandrade på Jerobeams vägar och i hans överträdelser varmed han fick Israel att begå överträdelser.

Apg 19:13-41


     13Men också några kringvandrande judiska exorcister (andebesvärjare) [som var på besök i staden] började nu nämna Herren Jesu namn över dem som hade onda andar. De sa: "Jag besvärjer er vid den Jesus som Paulus predikar." 14Sju söner till en judisk överstepräst som hette Skevas [som betyder tankeläsare] gjorde detta.
     15Men den onda anden svarade dem: "Jesus känner jag, och Paulus vet jag vem det är. Men vilka är ni?" 16Mannen med den onda anden kastade sig över dem, övermannade dem alla och misshandlade dem så svårt att de flydde ut ur huset, nakna och blodiga.
     17Detta blev känt för alla i Efesos, både judar och greker. Alla greps av fruktan och Herren Jesu namn blev prisat. 18Många av dem som hade blivit troende kom nu och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. 19Många av dem som hade utövat magi samlade ihop sina böcker och brände dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till 50 000 silvermynt.

[Lukas skriver för grekisktalande så han syftar med största sannolikhet på det grekiska silvermyntet "drachmer". Det motsvarade den romerska denaren som var en arbetares dagslön. Totala värdet på böckerna motsvarande omkring 160 årslöner.]

20Så fick ordet framgång genom Herrens kraft och visade sin styrka.

Paulus framtidsplaner
21När detta var över bestämde sig Paulus i anden för att resa genom Makedonien och Achaia och sedan till Jerusalem. Han sa: "När jag har varit där måste jag också besöka Rom." 22Han sände ut två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, till Makedonien och stannade själv kvar en tid i Asien.

[I slutet av sina tre år i Efesos stakar Paulus ut riktningen för sin fortsatta färd. Målet är Romarrikets huvudstad Rom, via Jerusalem. Det är en inre kallelse som inte går att köpslå med, se Apg 20:22. I Romarbrevet, som Paulus skriver från Korint ungefär ett år efter denna händelse, redogör han mer utförligt om sina framtidsplaner att sprida evangeliet vidare västerut mot Spanien via Rom, se Rom 15:22-28.]

Upplopp

Efesos var känt för det stora Artemistemplet. I Istanbul finns sedan 2003 denna 1/25 modell av templet på utomhusmuseet Miniatürk.

23[Efesos var berömt för Artemistemplet där den grekiska kärleksgudinnan Artemis tillbads. Hennes romerska namn var Diana. Hon var naturens och djurlivets beskyddare och dyrkades i hela Grekland som jaktgudinnan. Kring denna tillbedjan fanns också ett kommersiellt intresse eftersom besökare ofta köpte med sig souvenirer. Dessa miniatyrtempel bars som amuletter mot olycka. I templet fanns en Artemisskulptur med många bröst eller frukter. Den ansågs ha fallit ner från himlen. Invånarna var stolta över stadens titel som "Artemistemplets väktare".]

Vid den tiden [i slutet på Paulus treåriga vistelse i Efesos] bröt det ut ett stort upplopp med anledning av Vägen [samtidens namn på de första kristna, se Apg 9:2; 10:26]. 24En silversmed som hette Demetrius tillverkade Artemistempel i silver vilket gav hantverkarna stora inkomster.
     25Nu samlade han dem och även andra som hade liknande arbeten och sa: "Män, ni vet att vi har vår rikedom från den här verksamheten. 26Men ni både ser och hör hur den där Paulus har fått med sig en mängd människor, inte bara i Efesos utan i nästan hela Asien, med sitt tal om att gudar gjorda av människohand inte skulle vara några gudar. 27Det är risk att inte bara vårt hantverk får dåligt rykte, utan också att den stora gudinnan Artemis tempel tappar sitt anseende, och att hon som dyrkas av hela Asien och hela världen förlorar sin storhet."
    

Teatern i Efesos var en av de största i den antika världen med ca 24 000 platser.

©Panoramio

28När de hörde detta fylldes de av vrede och skrek: "Stor är efesiernas Artemis!"
     29Hela staden kom i upplopp (ett tumult uppstår), och från alla håll rusade man till teatern, och man släpade med sig Gaius och Aristarchus, två makedonier som rest med Paulus.
     30Paulus ville upprepade gånger gå in till folket, men lärjungarna stoppade honom varje gång. 31Några av Paulus vänner som var rådsherrar (asiarker, inflytelserika män som ledde de grekiska spelen och festivalerna), skickade också bud till honom och vädjade att han inte skulle ge sig in på teatern.
     32[På teatern rådde en kaotisk stämning.] Där skrek några ett, andra något annat. Folkmassan var i uppror, och de flesta visste inte ens varför de hade samlats. 33Några ur hopen förklarade för [en inflytelserik jude i Efesos som hette] Alexander vad saken gällde, och judarna skickade fram honom. Han gav tecken med handen och ville hålla ett försvarstal inför folket. 34Men när de märkte att han var jude, ropade de alla i kör i ett par timmar: "Stor är efesiernas Artemis!"

[Grekerna såg ofta de kristna som en judisk gruppering. Alexanders syfte kan varit att klargöra att Paulus inte hörde till dem och rentvå den judiska befolkningen. Alexander var ett vanligt namn, se Apg 4:6; Mark 15:21. Kanske är det samma person som kopparsmeden Alexander som Paulus senare omnämner i 2 Tim 4:14, och eventuellt även i 1 Tim 1:20.]

Artemis staty. Finns i Selcuk som är den moderna staden strax nordost om ruinerna från det antika Efesos.

35När stadssekreteraren hade lugnat folket sa han: "Efesier! Finns det någon enda människa som inte vet att efesiernas stad är tempelvårdare (ordagrant "tempel-sopare" – gr. neokoros) av den stora [gudinnan] Artemis och hennes bild som fallit från himlen? [Titeln neokoros, från tempel (gr. naos) och sopa (gr. koreo), blev en hederstitel för kända städer. Ordet finns på mynt från den här tiden.] 36Ingen kan förneka det, och därför bör ni hålla er lugna och inte göra något förhastat. 37Ni har dragit hit de här männen som varken har plundrat vårt tempel eller hädat vår gudinna. 38Om nu Demetrius och hans hantverkare vill väcka åtal mot någon, så finns det domstolar och ståthållare. Där kan de anklaga varandra. 39Är det något mer ni vill ta upp, så ska det avgöras i den lagliga folkförsamlingen. 40Efter det som hänt här i dag riskerar vi att anklagas för uppror. Vi kan ju inte ge något skäl om vi ska stå till svars för det här kaotiska mötet." 41Med dessa ord upplöste han folksamlingen.





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)