Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - måndag 15/6

2 Krön 15, Apg 9:26-43

2 Krön 15

Profetiskt budskap
1Guds (Elohims) Ande kom över Asarja, Odeds son. 2Han gick ut mot Asa och sa till honom: "Hör mig, du Asa, och ni hela Juda och Benjamin. Herren (Jahveh) är med er när ni är med honom, och om ni söker honom låter han sig finnas av er. Men om ni överger honom kommer han att överge er. 3En lång tid levde Israel utan den sanne Guden, utan präster som undervisade dem (hebr. jarah) och utan någon undervisning (instruktion, Torah). 4Men i sin nöd omvände de sig till Herren (Jahveh), Israels Gud, och när de sökte honom lät han sig finnas av dem. 5Under de tiderna fanns det ingen trygghet när man gick ut eller in, utan stor förvirring rådde bland alla som bodde här i länderna. 6Folk drabbade samman med folk och stad med stad, för Gud förvirrade dem med all slags nöd. 7Men var nu starka och låt inte modet falla, för ert arbete ska få sin lön."

Centralt – Religiösa reformer
8När Asa hörde dessa ord och denna profetia av profeten Oded [hans son Asarja], tog han mod till sig och avlägsnade de eländiga avgudabilderna ur Juda och Benjamins hela land och ur de städer som han hade erövrat i Efraims bergsbygd. Han upprättade på nytt Herrens altare, det som stod framför Herrens förhus.

[Det var Asarja, Odeds son, som talade profetian, se vers 1. Att den hebreiska texten har Oded här kan vara ett patronymikon, där faderns namn används om sonen. Detta skrivsätt är inte ovanligt. Jesus kallas "Davids son" i Jer 30:9 och Mose används om "Moses söner", se Ps 90:1. Den grekiska översättningen Septuaginta byter ut Oded mot Asarja, den latinska översättningen Vulgata och den syriska översättningen lägger till och översätter "Asarja, Odeds son".]

9Och han samlade hela Juda och Benjamin, liksom de främlingar från Efraim, Manasse och Simeon som bodde ibland dem. Många från Israel hade anslutit sig till honom när de såg att Herren (Jahveh), hans Gud (Elohim), var med honom.
     10De samlades i Jerusalem i tredje månaden av Asas 15:e regeringsår [ca 896 f.Kr. på våren, kanske under påskhögtiden i Jerusalem]. 11Av det byte de hade fört med sig offrade de på den dagen åt Herren 700 tjurar och 7 000 djur av småboskapen. 12Och de slöt det förbundet att de skulle söka Herren (Jahveh), sina fäders Gud, av hela sitt hjärta och av hela sin själ. 13Var och en som inte sökte Herren (Jahveh), Israels Gud, skulle bli dödad, liten eller stor, man eller kvinna. 14Och de svor eden inför Herren med hög röst, under jubel och till ljudet av trumpeter och shofarer. 15Hela Juda gladde sig över eden, för de hade svurit den av hela sitt hjärta, och de sökte Herren med hela sin vilja. Han lät sig finnas av dem, och han lät dem få ro på alla sidor.
     16Kung Asa avsatte också sin farmor (mor/farmor – hebr. im) Maacha från sin position som drottningmoder, eftersom hon hade satt upp en avgudabild åt Ashera. Asa högg ner hennes avgudabild, krossade den och brände den i Kidrondalen. 17Offerhöjderna blev dock inte avlägsnade ur Israel, men Asas hjärta var hängivet Gud så länge han levde. 18Han förde in i Guds hus både det hans far och det han själv hade helgat åt Herren: silver, guld och kärl.
     19Och det blev inget krig förrän i Asas 35:e regeringsår.

Apg 9:26-43


     26När Saulus kom till Jerusalem försökte han ansluta sig till lärjungarna. Men alla var rädda för honom, eftersom de inte trodde att han var en lärjunge. 27Då tog Barnabas hand om honom. Han förde honom till apostlarna och berättade för dem hur Saulus hade sett Herren på vägen, att Herren hade talat till honom och att han i Damaskus hade predikat frimodigt i Jesu namn.
     28Sedan stannade Saulus hos dem [15 dagar och träffade Petrus och Jakob, se Gal 1:18-19], och han gick in och ut i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn. 29Han talade och diskuterade med de grekisktalande judarna, men de försökte röja honom ur vägen. 30När syskonen (bröderna och systrarna i tron) fick veta det, tog de med honom ner till Caesarea [Maritima, vid havet] och sände honom sedan vidare till Tarsus.

[Saulus stannar 8-14 år i sin hemort Tarsus i landskapet Kilikien, nuvarande södra Turkiet, se Gal 1:21-2:1. Det är hit Barnabas så småningom kommer och tar med sig Saulus till Antiokia, se Apg 11:25.]

31Församlingen hade nu lugn och ro i hela Judeen, Galileen och Samarien. Den blev uppbyggd och levde i vördnad för Herren, och växte genom den helige Andes uppmuntran (förmaning, tröst).

Petrus verkar vid Medelhavskusten (9:32-10:48)

Evangeliet spred sig snabbt längs med kusten. Filippus hade nyligen varit här, och nu kom också Petrus hit.

32[Saulus är nu i Tarsus. Berättelsen återgår nu till Petrus som senast var tillsammans med Johannes och Filippus i Samarien, se Apg 8:14-25.]

Petrus reste runt i hela området [kring Jerusalem] och kom även ner till de heliga (de troende) som bodde i Lydda.

[Staden Lydda hette på Gamla testamentes tid Lod, vilket också är dess moderna namn i dag. Den ligger alldeles intill Israels internationella flygplats Ben Gurion. På Nya testamentets tid var den en gränsstad mellan Judeen och Samarien. Det är troligt att Filippus passerade förbi här och evangeliserade på sin vandring från Ashdod norrut mot Caesarea, se Apg 8:40.]

En lam man helas i Lydda
33Där träffade han en man vid namn Aineas. [Ett grekiskt namn som betyder "prisad" och "lovordad".] Han var förlamad och sängliggande sedan åtta år tillbaka. [Den grekiska texten kan också översättas "från åtta års ålder."] 34Petrus sa till honom: "Aineas, Jesus den Smorde (Messias, Kristus) botar dig nu. Stå upp och bädda din säng!" Genast steg han upp. 35Alla som bodde i [staden] Lydda och [i den fem mil långa kustregionen mellan Joppe och Caesarea som kallades] Saron såg honom, och vände om (återvände) till Herren.

En kvinna dör men uppväcks igen

Jaffa, i bakgrunden syns Tel Aviv.

36I Joppe [nuvarande Jaffa vid Medelhavets kust] bodde en lärjunge [ordagrant: ´lärjunginna´ – gr. mathetria] som [på arameiska] hette Tabita, översatt [på grekiska] är det Dorkas [som betyder gasell, ett djur som har vackra ögon och står för skönhet när det används som namn på människor]. Hon var ständigt engagerad i att göra goda gärningar och var mycket generös (gav frikostigt för att hjälpa de fattiga). 37Vid den här tiden blev hon sjuk (svag, livlös) och dog. När de hade tvättat hennes kropp, bar de upp den till ett rum på övervåningen.
     38Eftersom Lydda låg nära Joppe [knappt två mil in i landet] och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män som bad honom komma till dem så fort som möjligt. 39Petrus stod upp och gick genast med dem. När han kom fram förde de honom upp på övervåningen. Alla änkorna stod runt omkring honom och visade gråtande alla de skjortor (tunikor) och andra kläder som Dorkas hade gjort medan hon ännu var ibland dem. 40Petrus körde ut alla (drev ut dem) från rummet och föll ned på sina knän och bad. Sedan vände han sig till den döda och sa: "Tabita, stå upp."
    Då öppnade hon sina ögon, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp. 41Han räckte ut sin hand och hjälpte henne upp. Sedan kallade han in de heliga (de troende) och änkorna och presenterade henne livs levande framför dem.
     42Detta blev välkänt i hela Joppe, och många kom till tro på Herren. 43Petrus stannade en längre tid i Joppe hos Simon som var garvare.

[Att arbeta med att ta fram läder ansågs vara orent bland judarna, eftersom man handskades med döda djur. Att Petrus bor hos Simon som arbetade med skinnberedning, visar att han tar ställning för hedningarna.]





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)