Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - fredag 16/1

3 Mos 16, Matt 11:7-30

3 Mos 16

FÖRSONINGSDAGEN – då all orenhet blir försonad
1[I detta kapitel beskrivs försoningsdagen (jom kippur; det bibliska namnet är jom hakippurim – ordagrant "försoningarnas dag"), se 3 Mos 23:27-28. Detta är den heligaste dagen och har kommit att kallas Joma – Dagen.]

Herren (Jahveh) talade till Mose efter att Arons två söner [Nadab och Abihu] dött, när de offrade inför Herrens (Jahves) ansikte och dog [3 Mos 10:1-2], 2och Herren (Jahveh) sa till Mose:

Tala till Aron din bror, att inte komma när som helst in till den heliga platsen innanför förhänget [2 Mos 25:17-22], framför nådastolen som är ovanpå arken, så att han inte dör, för jag ska visa mig i molnet ovanpå nådastolen. [Nådastolen var arkens lock med en 1,25 m lång och 0,75 m bred utsmyckning i rent guld, se 2 Mos 25:17.]

Förberedande offer för översteprästen

Översteprästen i sina färggranna kläder.

3[Fem djuroffer krävdes: en ung tjur, två getter och två baggar.]

Så ska Aron komma in till den heliga platsen: med en ung tjur, en tjurkalv (ordagrant: ´en son av boskapen´), som syndoffer [3 Mos 4:3] och en bagge som brännoffer [3 Mos 1:1-17]. 4Han ska klä sig i heliga linnekläder, han ska ha underkläder (hebr. michnas) av linne [2 Mos 28:42] på sin kropp och ska vara omgjordad med en linnegördel och med en linneturban ska han vara klädd. Detta är de heliga kläderna, därför ska han tvätta sin kropp i vatten och sedan klä sig i dem.

[Översteprästen hade i vanliga fall en färggrann skrud med guld och ädelstenar, se 2 Mos 28:39-41; 39:29. Guldet förknippades med synden med guldkalven (2 Mos 32.4), vilket ansågs olämpligt när man ber om förlåtelse. De enklare vita linnekläderna var de övriga prästernas ämbetsdräkt. När nu översteprästen ska klä sig lika enkelt som alla andra präster, visar det profetiskt att Jesus måste bli som en av oss, sann människa, för att kunna ge oss försoningen. Heligheten förstärks också av att sju gånger i detta kapitel upprepas frasen "för honom själv" när det gäller offer, se vers 6 (2 ggr), vers 11 (3 ggr), vers 17 och 24.]

5Av Israels söners församling ska han ta två bockar till syndoffer och en bagge till brännoffer.

Sammanfattning: syndoffer och syndabocken

Syndabocken av William Holman Hunt. Målad på plats vid Döda havet 1854. I bakgrunden syns Edoms berg och ett kadaver från ett tidigare års syndabock som skickats ut i ödemarken.

6Aron ska offra sin syndofferstjur, som är för honom själv, och bringa försoning för sig själv och för sitt hushåll. 7Han ska ta två bockar och ställa fram dem inför Herrens (Jahvehs) ansikte, vid ingången till församlingens mötestält (tabernaklet).

[Denna vers visar profetiskt det som sker när Barabbas får byta plats med Jesus. Lotten kastas mellan två identiska getter. Barabbas betyder faderns son och Jesus är Faderns Son. Därför kan Jesus ta människans plats medan Barabbas får Jesu nåd, se Matt 27:15-26.]

8Aron ska kasta lott om de två bockarna, en lott för Herren (Jahveh) och en lott för syndabocken (hebr. azazel).

[Hebr. azazel antas komma från de hebreiska orden get (hebr. ez) och vända bort (hebr. azal). Så tolkar översättarna som översatte till grekiska 200 f.Kr. som valde översättningen "getabocken som går bort". En annan tolkning av ordet som ett abstrakt substantiv "fullständigt ta bort". Bocken som försvinner för gott och ses aldrig mer blir då en bild på synden som är helt borttagen. Inom judisk tradition tolkas azazel som en beskrivning på platsen dit bocken går (baserat på ordet gezerah i vers 22 som beskriver ett "avhugget" land). En modernare judisk tolkning är en referens till en demon Azazel som nämns i Första Henoks bok (ca 300-100 f.Kr.), det finns dock inget stöd i Bibeln för en sådan tolkning att demoner är involverade i att ta bort synd.]

9Aron ska föra fram den bock, över vilken Herrens lott fallit, och offra den som syndoffer. 10Men geten, på vilken lotten föll att bli en syndabock, ska ställas fram levande inför Herren, för att bringa försoning med den och låta den gå som syndabock ut i ödemarken (öknen).

Detaljerade instruktioner

Förbundsarken med de två keruberna av rent guld ovanpå.

11[Ceremonin består av fyra huvuddelar:
1. En tjur offras som syndoffer för prästerna, se vers 11-14
2. En bock offras för folkets synd (Heb 9:21-22; 1 Tim 2:5), vers 15-17
3. Blandning av tjurens och getens blod, vers 18-19
4. Syndabocken sänds iväg, vers 20-22

Efter dessa fyra delar sker en avslutande del, se vers 23-28]

Aron ska föra fram syndofferstjuren som är för honom själv och ska bringa försoning för sig själv och för sitt hushåll och ska döda syndofferstjuren som är för honom själv. 12Han ska ta ett rökelsekar fullt med brinnande kol av eld från altaret inför Herrens ansikte och sina händer fulla av söt rökelse som finfördelats (malts) och föra det innanför förhänget. 13Han ska placera rökelsen ovanpå elden inför Herrens (Jahves) ansikte, så att molnet av rökelse kan täcka nådastolen som är ovanpå vittnesbördet (arken), så att han inte dör. 14Han ska ta av tjurens blod och stänka det med sitt finger ovanpå nådastolens ansikte österut och framför nådastolen ska han stänka av blodet med sitt finger sju gånger.

[Den östra sidan av nådastolen är dess framsida. Tabernaklet, och senare templet, placerades alltid så att ingången var vänd mot öster. Därav följer att även arken och nådastolen blir placerade så att de alltid vänds med framsidan mot öster. Därför kan man säga att Gud blickar österut när han sitter på nådastolen, kerubernas vingar är ju hans tron. Öster är ett väderstreck som inte bara betyder en viss riktning i förhållande till omgivningen. I detta ord, hebr. kedem, ligger många fler betydelser. Öster är ett av de två eviga väderstrecken, till skillnad från norr och söder som har sina begränsningar vid respektive pol. Öster handlar om det eviga perspektivet också på det sättet att det ser både bakåt och framåt samtidigt. Det är ett ord som knyter ihop tidens begränsning med evighetens gränslöshet. Det är också ett ord som handlar om möten, att möta sig själv och att möta Gud. Det är när man blickar bakåt ett ord som innebär att man gör bokslut med det som har varit. På samma sätt när man blickar framåt ser man profetiskt vad som ska komma. Det är även ett ord som talar om vägledning, vilket är precis det man får när man profetiskt blickar framåt. I förståelsen av ordet öster ligger inte bara människans möjlighet att se hela sitt liv, utan också förståelsen av Gud som den som står utanför tid och rum och ser allting samtidigt från sitt evighetsperspektiv.]

15Sedan ska han [prästen] slakta folkets syndofferbock och bära in blodet bakom förhänget. Han ska göra på samma sätt som med tjurblodet: han ska stänka det ovanpå nådastolen och framför nådastolen. 16På det sättet ska han rena det allra heligaste från Israels söners (folks) orenheter på grund av deras överträdelser i alla deras synder. På samma sätt ska han göra med församlingens mötestält [uppenbarelsetältet, tabernaklet, som innehåller det heliga och allra heligaste] som står mitt ibland dem och är omgivet av deras orenhet. 17Ingen människa får vistas i församlingens mötestält när han [Aron, översteprästen] går in för att bringa försoning på den heliga platsen, till dess att han kommer ut och har bringat försoning för sig själv och för sitt hushåll och för hela Israels församling.

18Han ska gå ut till altaret som är framför Herren (Jahveh) och bringa försoning för det, och han ska ta av tjurens blod och av bockens blod och placera det ovanpå altarets horn runtom. [2 Mos 27:2. Altaret har fyra horn, ett i varje hörn. Hornen på altaret representerar makt.] 19Han ska stänka av blodet ovanpå det med sitt finger sju gånger och rena det och helga det från Israels söners (folks) orenhet.

20När han har avslutat försoningen av den heliga platsen och av församlingens mötestält och altaret, ska han föra fram den levande geten. 21Aron ska lägga båda sina händer på den levande getens huvud och bekänna över den alla Israels folks missgärningar och alla deras överträdelser i alla deras synder och lägga dem på getens huvud och sända iväg den till ödemarken, i handen på en man som är redo [någon som ska leda ut geten i ödemarken, det är öknen öster om Jerusalem].

[Här talas också profetiskt om vad som skulle ske med Jesus. När översteprästerna slår Jesus i ansiktet uppfylls denna förebild, se Matt 26:67; Mark 14:65; Joh 18:22.]

22Bocken ska bära alla deras missgärningar till ett obebott land, och han ska låta geten gå ut i ödemarken.

23Aron ska komma in i församlingens mötestält och ska ta av sig linnekläderna som han tog på sig när han gick in till den heliga platsen och han ska lämna dem där. 24Han ska tvätta sin kropp med vatten på den heliga platsen och sätta på sig sina (egna) kläder och komma fram och offra sitt brännoffer och folkets brännoffer och bringa försoning för sig själv och för folket. 25Det feta av syndoffret ska han bränna på altaret.
     26Den man som ledde ut syndabocken ska tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten och sedan komma in i lägret. 27Syndofferstjuren och syndoffersgeten vars blod bars in för att bringa försoning på den heliga platsen ska bäras bort utanför lägret, och de ska brännas i eld, deras hud och deras kött och deras avskräde (slaktrester). 28Den som bränner dem ska tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten och därefter ska han gå in i lägret.

Försoningsdagen – en återkommande förordning
29Detta ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat") för er. I 7:e månaden på den 10:e dagen [10:e tishri, infaller i sept/okt] ska ni rannsaka er själva [ordagrant: "ödmjuka era själar"; detta inkluderar ofta fasta, se Ps 35:13; Jes 58:3, 10] och inte utföra något arbete alls, oavsett om det är någon från ert eget land eller en främling som vistas bland er. 30På den dagen ska översteprästen bringa försoning för er, för att rena er så att ni blir rena från alla era synder inför Herren (Jahveh). 31Det ska vara en sabbatsvila för er och ni ska rannsaka era själar. Det ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat").

[Det ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat") upprepas tre gånger, se vers 29, 31 och 34. När saker upprepas två gånger är det för att markera att det är extra viktigt. Här upprepas det tre gånger och därmed vet vi att det inte bara är något viktigt utan absolut nödvändigt.]

32Översteprästen, som han ska smörja, och som han ska helga till tjänstgöring i översteprästens ämbete i sin fars ställe, ska bringa försoning och ska ta på sig linnekläder, de heliga kläderna. 33Han ska bringa försoning för den heliga helgedomen och han ska bringa försoning för församlingens mötestält och för altaret och han ska bringa försoning för översteprästen och för allt folket i församlingen.

34Detta ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat") för er, för att bringa försoning för Israels söner (folk), för alla deras synder, en gång om året. Och han gjorde som Herren hade befallt Mose.

Matt 11:7-30

Jesus bekräftar Johannes tjänst
7[Folket som hört Johannes fråga, se vers 2-3, kanske började ifrågasätta Johannes tjänst och allt han predikat, se Matt 3. Det kan ha föranlett att Jesus nu bekräftar Johannes profetiska tjänst och talar väl om honom.]

Medan de gick därifrån började Jesus tala till folket om Johannes:

"Vilken typ av högtidligt skådespel förväntade ni er att få se i öknen? Ett strå som vajar för vinden? 8Nej, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina (lyxiga, mjuka) kläder? Nej, de med fina kläder brukar ju finnas i kungapalatsen. 9Vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er, och ännu mer än en profet (mer speciell, mer betydelsefull). 10Det är om honom det står skrivet:
'Se, jag sänder ut min budbärare framför dig,
    han ska bereda vägen för dig.' [Mal 3:1]
11Jag säger er sanningen, bland alla dessa som har fötts av kvinnor [Job 14:1], har ingen trätt fram som är större än Johannes Döparen, ändå är den minste i himmelriket (himlarnas kungarike) större än han. [En ny era med församlingens tidsålder är på väg att bryta fram. I Guds rike har nu den minste fått större privilegier än den store förelöparen Johannes Döparen.] 12Ända sedan Johannes Döparens dagar [när han började predika i öknen och skaror kom dit, se Matt 3:5] fram till nu har himmelriket (himlarnas kungarike) stormats (trängt fram), och starka människor försöker inta det (rycka det till sig, plundra, stjäla det) med våld.

[Vissa översättningar har "himmelriket stormas", medan andra har "himmelriket tränger fram". Ordet kan tolkas negativt att med våld försöka inta, eller positivt att ivrigt tränga sig på. Betydelsen verkar vara att när Johannes började predika att "Guds rike har kommit nära", uppstod en ivrig längtan bland folket att rycka det till sig, men alla gjorde det inte på rätt sätt, dvs. genom sinnesändring och tro på Jesus. Många tog till felaktiga metoder, så att Jesus t.o.m. måste dölja att han var Messias och förbjuda lärjungarna och andra att berätta om honom. Ordet "med våld" är samma ord som används i Joh 6:15 då man med våld tänkte göra Jesus till kung.]

13För alla profeterna och undervisningen [Moseböckerna – Torah] har profeterat (talat inspirerade av Gud) fram till Johannes, 14och om ni vill ta emot (acceptera) det, så är han den Elia som skulle komma [som Mal 4:5 förutsäger]. 15Den som har öron, lyssna (hör, tänk på vad du hört).

16Vad ska jag likna den här generationen vid? De är som småbarn som sitter på torgen (samlingsplatserna) och ropar till sina kamrater:
17'Vi har spelat flöjt för er [lekt bröllop],
    och ni har inte dansat.
Vi har sörjt [lekt begravning],
    och ni har inte jämrat er (slagit handen mot bröstet för att visa sorg).'

[En oandlig människa som inte hör, se vers 15, liknas vid ett omoget barn som vill att Gud ska dansa efter hennes pipa och rätta sig efter hennes nycker. Vers 16-19 bildar ett kiastiskt mönster. Johannes mer asketiska framträdande liknas vid en begravning. Jesu glädjefyllda evangelium liknas vid ett bröllop med flöjt och dans, se Mark 2:18-19.]
18Johannes kom,
    och han varken äter eller dricker [med andra], och man säger:
        'Han är besatt.'

19Människosonen kom,
    och han äter och dricker [det är bröllopsstämning, se vers 17], och då säger man:
        'Titta, vilken frossare och fyllerist (begiven på vin), vän med tullindrivare [kända för att använda tvivelaktiga metoder och själva roffa åt sig]
    och syndare (de som aktivt lever i synd).'

Ändå har vishetens gärningar [barn] visat sig vara rättfärdiga."

[Jesus åt och umgicks visserligen med människor som inte hade gott anseende, se Matt 9:10-13, men han var varken frossare eller fyllerist. Dessa två ord används ofta i par i Bibeln, se 5 Mos 21:20; Ords 23:21. Många senare manuskript har barn istället för gärningar, men det är troligast en harmonisering med Luk 7:35. Tittar man på arameiska versioner så ser man att det ord som används där är gärningar, men är snarlikt ett ord för barn.]

Himmelriket är dolt för den här världens visa

Korasin förstördes helt vid en jordbävning omkring 370 e.Kr. Än i dag vittnar de svarta lavastenarna på denna plats om hur Jesu profetiska ord fullbordades.

20Sedan började Jesus öppet gå till rätta med de [judiska] städer [som Korasin, Betsaida och Kapernaum i Galileen] där han hade utfört de flesta av sina många underverk, och förebrå dem att de inte hade omvänt sig:

21"Ve dig [uttryck för intensiv förtvivlan], Korasin! [Judisk stad på västra sidan om Galileiska sjön.]
Ve dig, Betsaida! [Judisk stad längs med den norra kusten av Galileiska sjön.]
För om de kraftgärningar (mirakler, mäktiga under) som har gjorts hos er hade blivit gjorda i Tyros och Sidon [två hedniska städer i Fenikien vid Medelhavet], skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska. 22Men jag säger er: För Tyros och Sidon ska det bli lindrigare på domens dag än för er.
     23Och du, Kapernaum [Jesu hemstad], ska du upphöjas till himlen? Nej, du ska störtas ner till Hades (dödsriket). För om de kraftgärningar som har utförts i dig hade skett i Sodom, skulle det ha stått ännu i dag.

Vy från ruinerna av staden Korasin. Tre kilometer längre ned ligger Kapernaum vid Galileiska sjön.

24Men jag säger er: För Sodoms land ska det på domens dag bli lindrigare än för dig."

25[Motståndet mot Jesus och lärjungarna har växt. Trots det hån och förakt som de troende kommer att möta är lärjungaskapet fortfarande det enda som kan tillfredsställa människans djupaste längtan. I vad som uppenbarligen är en offentlig bön prisar Jesus Gud i ordalag som påminner om Dan 2:19-23.]

I den stunden (vid den tiden) började Jesus tala (svarade han) och sa:

"Jag tackar (prisar, bekänner öppet) dig, Fader, Herre över himmel och jord, eftersom du har dolt detta för de visa och kloka (förståsigpåare) och uppenbarat det för dem som är som spädbarn (omyndiga, okunniga, hjälplösa, som inte kan tala än). 26Ja, Fader, för så var din goda vilja. 27Allt har anförtrotts (överlämnats) åt mig av min Fader. Ingen känner (har en full personlig erfarenhet av) Sonen utom Fadern, och ingen känner (har en full personlig erfarenhet av) Fadern utom Sonen och den som Sonen beslutar (önskar) att uppenbara honom för.
     28Kom till mig alla [ni] som arbetar hårt [ständigt sliter] och är tyngda (har betungats) [under lasten av pålagda bördor och religiösa plikter], så ska jag (kommer jag att) ge er vila (ro, vederkvickelse). [Det grekiska ordet anapauo kan med sin innebörd och sin pågående aktiva verbform översättas: 'kommer jag alltid ge vila/en välförtjänt paus'. Jesus citerar 2 Mos 33:14, i Guds närvaro och vilja finns vila.] 29Ta på er mitt ok och lär [er] av mig [bli mina lärjungar], för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni (kommer ni att) finna vila (ro, vederkvickelse) för era själar [Jer 6:16], 30för mitt ok är milt (väl anpassat för sitt syfte; gott, behagligt; fyllt med glädje), och min börda (packning) är lätt."

[Ett ok var tillverkat av trä och lades över nackarna på två oxar som drog en plog eller vagn. Det var vanligt att man kopplade ihop en erfaren oxe med ett yngre djur. Oket symboliserar tjänande, lydnad och underkastelse. Jesus är den erfarne "dragaren" som tar den stora bördan på sig. Han är Mästaren som inbjuder oss att frivilligt och aktivt gå in under hans ok för att tjäna, lyda och underordna oss honom. Genom att koppla ihop oss med Jesus slipper vi slita och arbeta i egen kraft.]





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)