Halvbibel - torsdag 1/5
Dom 8
1Och Efraims män sa till honom: "Varför har du behandlat oss på detta sätt? Varför kallade du inte på oss när du gick för att strida med Midjan?" Och de grälade allvarligt med honom.2Och han sa till dem: "Vad har jag gjort i jämförelse med er? Är inte Efraims insamlande [efterskörd av vindruvor] bättre än Aviezers vinskörd? 3Gud (Elohim) har gett i er hand Midjans furstar Orev och Zeev, och vad kunde jag göra i jämförelse med er?" Då avtog deras vrede mot honom, när han talade dessa ord.
4Och Gideon kom till Jordan och gick över, han och hans 300 män som var med honom, svaga, men förföljde fortfarande [midjaniterna]. 5Och han sa till Sukkots män: "Ge, jag ber er, brödkakor till folket som följer mig, för de är svaga och jag jagar efter Zevach och Tsalmunna, Midjans kungar."
6Men Sukkots furstar sa: "Varför ska vi ge bröd till din armé? Är Zevach och Tsalmunna tillfångatagna (är deras händer i dina händer)?"
7Och Gideon sa: "Därför när Herren (Jahveh) har gett Zevach och Tsalmunna i min hand, då ska jag riva ert kött (era kroppar) med öknens törne och med tistlar (hebr. barkanim)."
8Och han [Gideon och hans 300 män] gick upp därifrån till Penoel [en stad vid floden Jabbok, på östra sidan av Jordanfloden] och talade (ställde samma fråga) till dem, men Penoels män svarade honom på samma sätt som männen i Sukkot hade svarat. [Ordet för män är här båda gångerna uttrycket för en bräcklig människa] 9Och han talade även till Penoels män och sa: "När jag kommer tillbaka i frid (shalom) ska jag bryta ner detta torn."
10Och Zevach och Tsalmunna var i Qarqor [8 km öster om Sukkot] och deras armé med dem omkring 15 000 män, alla som var kvar av hela österns söners armé, för 120 000 män som drog svärd hade fallit (stupat). 11Och Gideon gick upp längs deras väg som bor i tält [rutten som karavaner och nomader tog] öster om Novach och Jogbeha och slog hären [med överraskning], för hären var [trodde sig vara] trygg. 12Och Zevach och Tsalmunna flydde och han jagade efter dem, och han tog Midjans två kungar, Zevach och Tsalmunna, och gjorde hela hären modfälld.
13Och Gideon, Joashs son, återvände från striden från bestigningen av Cheres. 14Och han fångade en av Sukkots unga män och frågade honom, och han skrev ner till honom Sukkots furstar och dess äldste, 77 män. 15Och han kom till Sukkots män och sa: "Se, Zevach och Tsalmunna om vilka ni hånade och sa: "Är Zevach och Tsalmunnas händer i din makt så att vi ska ge bröd till din armé?" 16Och han tog stadens äldste och öknens törne och tistlar (hebr. barkanim) och med dem lät han Sukkots män bli väl förtrogna (de fick fysiskt lära känna riset). 17Och han bröt ner Penoels torn och slog stadens män.
18Och han sa till Zevach och Tsalmunna: "Var är männen som ni slog i Tavor?"
Och de svarade: "Som du är, så var de, var och en såg ut som en kungason."
19Och han sa: "De var mina bröder, min mors söner, Herren (Jahveh) lever, om ni hade räddat dem levande skulle jag inte slå er." 20Sedan sa han till Jeter, sin förstfödde: "Upp och slå dem." Men ynglingen drog inte sitt svärd för han var rädd eftersom han var en yngling.
21Och Zevach och Tsalmunna sa [till Gideon]: "Stå upp du och fall över oss – för som mannen är så är hans styrka." Och Gideon steg upp och slog [dödade] Zevach och Tsalmunna och tog månsmyckena från deras kamelers nackar.
[Det hebreiska ordet saharon betyder "små månar" och är benämningen på en halsprydnad som bars av män och kvinnor, men även smyckade kameler (Dom 8:26; Jes 3:18). Förmodligen fanns det guld i de utsmyckningar som deras kameler hade. I vers 25-26 nämns att kamelernas halskedjor var gjorda av guld.]
Gideons Efod
22Och Israels män sa till Gideon: "Regera du över oss, du och även din son och även dina söners söner, för du har räddat oss ur midjaniternas hand."
23Och Gideon sa till dem: "Jag ska inte regera över er och inte heller mina söner ska regera över er, Herren (Jahveh) ska regera över er." 24Och Gideon sa till dem: "Jag vill framlägga ett önskemål till er, att ni var och en ska ge mig en öronring från sitt byte." För de hade öronringar av guld eftersom de var ismaeliter [folkslag relaterat till midjaniterna, se 1 Mos 37:25-28].
25Och de [israeliterna] svarade: "Vi vill gärna ge dem." Och de spred ut en mantel och var och en kastade öronringarna från sitt byte. 26Och guldvikten på öronringarna som han bad om var 1 700 shekel [20 kg] guld. Förutom månsmyckena (hebr. saharon) och hängsmyckena (örhängena) och de purpurfärgade dräkterna som var på Midjans kungar, och förutom kedjorna som hade suttit kring halsen på deras kameler. 27Och Gideon gjorde därav en efod [kanske en avbild av en överstepräst; för att avgöra Guds vilja, se 2 Mos 29:2-5] och placerade den i sin stad, i Ofra, och hela Israel gick efter den (ordagrant: prostituerade sig med den) och den blev en snara för Gideon och för hans hus.
Gideons död
28Så blev Midjan kuvade (de tvingades böja sina knän – hebr. kana) inför Israels söner och de lyfte inte längre upp sina huvuden. Och landet hade ro i 40 år i Gideons dagar.
29Och Jerubaal [annat namn för Gideon; Dom 6:32], Joashs son, gick och bodde i sitt eget hus. 30Och Gideon hade 70 söner som hade gått ut (fötts) från hans länder, för han hade många fruar. 31Och hans konkubin som var i Shechem [nuvarande Nablus i Samarien, se 1 Mos 12:6] födde också en son till honom och hon gav (kallade) honom namnet Avimelech.
[Avimelech betyder "min far är kung". Detta måste vara hans mors önskan och hur hon såg på Gideon. Gideon själv vägrade att vara en kung, se vers 23, så namnet är i den meningen en lögn, men kan vara ett uttryck för hans mors utopi eller önskan.]
32Och Gideon, Joashs son, dog i en god ålder och begravdes i Joashs, hans fars, grav i aviezriternas Ofra.
Avimelech – den femte ledaren
Avfall
33Och det skedde så snart Gideon var död, att Israels söner åter gick iväg efter baalerna och gjorde Baal-brit till sin gud (elohim). [Baal-brit betyder: ´förbundets Baal´, jfr med El-brit ´förbundets gud" i Dom 9:46.] 34Men Israels söner kom inte ihåg Herren (Jahveh) sin Gud (Elohim), som hade gett i deras hand alla deras fiender på alla sidor. 35Och de visade ingen nåd (omsorgsfull kärlek – hebr. chesed) mot Jerubaals hus, Gideon, efter allt det goda som han visat mot Israel.
Joh 1:29-51
Dag 2 – Guds Lamm
Johannes använder tidsangivelsen "nästa dag", se Joh 1:29, 35, 43. Tillsammans med den "tredje dagen" i Joh 2:1 och de två dagar det tar att gå till Kana, formas en "första vecka".
32Johannes vittnade vidare och sa: "Jag har sett Anden komma ner från himlen (skyn) som en duva, och bli kvar (stanna) över honom [för att aldrig lämna honom]. 33Jag kände honom inte (förstod inte vem han var), men han som sände mig för att döpa i vatten [Gud själv] sa till mig: 'Den som du ser Anden sänka sig och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.' 34Jag har sett [att det hände, jag såg det med egna ögon] och jag har vittnat om att han är Guds Son."
Dag 3 – de första lärjungarna
35Nästa dag stod Johannes [Döparen] där igen med två av sina lärjungar (efterföljare, lärlingar). [Andreas, Simon Petrus bror, se vers 40, och Johannes, evangeliets författare.] 36När han [på avstånd] fick se Jesus gå förbi sa han: "Se, där är Guds Lamm."
37De båda lärjungarna [Andreas och Johannes, evangeliets författare] hörde honom [Johannes Döparen] tala, och de följde Jesus. 38Jesus vände sig om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: "Vad söker (önskar) ni?"
De sa: "Rabbi, var bor du?" [Det arameiska ordet] Rabbi betyder lärare (mästare). [Johannes förklarar judiska termer och uttryck för sina grekiska läsare, se Joh 1:41, 42; 9:7; 20:16. Även geografin förklaras, se Joh 6:1.]
39Han sa till dem: "Kom med och se." Så de gick med honom och såg var han bodde, och var med honom den dagen. Det var omkring tionde timmen (sent på eftermiddagen vid fyratiden).
[Judisk tid räknades från klockan sex på morgonen då solen gick upp, medan romersk tid räknades från midnatt – på samma sätt som vi gör i dag. Tionde timmen är alltså fyra på eftermiddagen judisk tid, eller klockan tio på förmiddagen romersk tid. De övriga evangelierna använder med säkerhet judisk tid, och det är troligt att Johannes också gör det. Romersk tideräkning användes bara i officiella och juridiska dokument, annars räknades tiden från soluppgången. Dagens mitt markeras på romerska solur med VI, inte XII. De fyra tidsangivelser som finns i Johannesevangeliet är: omkring tionde timmen (som nämns i denna vers), omkring sjätte timmen (Joh 4:6), exakt sjunde timmen (Joh 4:52) och omkring sjätte timmen (Joh 19:14).]
40En av de två som hade hört vad Johannes [Döparen] sagt och följde Jesus var Andreas, Simon Petrus bror. 41Han sökte och fann först sin egen bror Simon och sa till honom: "Vi har funnit (upptäckt efter att ha sökt, börjat erfara) Messias."
Det [hebreiska] ordet [Messias är en titel som] betyder "den Smorde" (Kristus).
[Det hebreiska Mashiach och det grekiska Christos, translittererat till Kristus, har samma betydelse. Johannes har för vana att förklara ord, namn och judiska begrepp. I nästa vers är det betydelsen av Petrus namn, se även Joh 4:9; 4:25; 6:1; 12:41; 19:31.]
42Andreas tog sedan Simon [Petrus] till Jesus.
Medan Jesus tittade på (in i, direkt på) honom sa han: "Du är Simon, Johannes son, du ska heta Kefas" – det [arameiska] namnet betyder Petrus [en liten sten].
Dag 4 – fler lärjungar kallas
43Nästa dag ville Jesus gå till Galileen. [Troligen för att gå på bröllopet som det berättas om i Joh 2:1.] Han träffade Filippus [som senare blir en av de tolv lärjungarna] och Jesus sa till honom: "Följ mig." 44Filippus var från (född i) Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus.
45Filippus sökte upp Natanael och sa till honom: "Vi har sökt och funnit honom som Mose har skrivit om i undervisningen (Torah – gr. nomos) och som profeterna har skrivit om – Jesus från Nasaret, Josefs [adopterade] son." 46Natanael sa till honom: "Kan något gott komma från Nasaret?"
Filippus svarade: "Kom och se."
[Jesus föddes i Betlehem men växte upp i Nasaret i Galileen som var en illa ansedd stad. Jesus uppfyllde profetian att kallas en nasaré, se Matt 2:23. Profeterna talar om rotskottet (hebr. netzer), vilket är snarlikt Nasaret, se Jes 11:1; Jer 23:5; Sak 6:12. Det nedvärderande uttrycket nasaré får också sin uppfyllelse i hur Jesus blev föraktad, se Ps 22:7-8; Jes 53:3. Filippus respons är inte en argumentation utan en inbjudan att få möta Jesus själv.]
47Jesus såg Natanael komma mot honom och sa om honom: "Se, här är en sann (verklig, äkta) israelit, i vilken det inte finns något svek (falskhet)."
[Natanael är ett hebreiskt namn som betyder "Gud ger" eller "gåva från Gud". Han kom från staden Kana i Galileen, se Joh 21:2. Jesus gör en jämförelse med Natanaels förfader Jakob. Namnet Jakob betyder: "svindlare, en som ligger i bakhåll och attackerar". Den ordagranna betydelsen är "den som håller i hälen", se 1 Mos 25:26. Namnet beskrev Jakobs karaktär innan Gud gav honom ett nytt namn – Israel, se 1 Mos 32:27-28. Namnet Israel har flera betydelser: "att kämpa mot Gud" eller "att Gud kämpar för oss", "att Gud regerar" eller "att regera tillsammans med Gud". Jakob fick i en dröm se en stege rest till himlen, se 1 Mos 28:10-17. Jesus är den stegen, vers 51.
Natanael är troligtvis samma person som lärjungen Bartolomeus. Det är inte ovanligt att man hade flera namn. Han nämns alltid tillsammans med Filippus, se Matt 10:3; Mark 3:18; Luk 6:14.]
48Natanael frågade honom: "Hur känner du mig?" [Hur vet du dessa saker om mig?]
Jesus svarade honom: "Innan Filippus kallade på dig, när du fortfarande satt under fikonträdet, såg jag dig."
[Fikonträdet är en bild för nationen Israel, se Jer 8:13; 24:1-10; Hos 9:10. Att sitta under fikonträdet var en rabbinsk bild för att be och studera Skriften. Ens eget fikonträd syftar också på ens eget hem, se Mika 4:4; Sak 3:10. Fikonträdet med sina breda tjocka blad gav gott skydd mot solen. Något i Jesu svar måste ha gjort att Natanael gick från att vara en skeptiker till att bli en troende, se vers 49. Natanael, som sökt sig ner till Jordandalen för att lyssna på Johannes Döparens undervisning, var sannolikt bekant med den rabbinska undervisningen om bön som sa: "Den som när han ber, inte ber för att Messias ska komma, har ännu inte bett."]
49Natanael sa: "Rabbi (lärare), du är Guds Son, du är Israels Kung!"
50Jesus svarade: "Du tror (litar, förtröstar) på mig eftersom jag sa till dig att jag såg dig under fikonträdet? Du ska få se större saker än detta." 51Sedan sa han till honom: "Jag säger er sanningen (amen, amen), efter detta ska ni alla se himlen öppnas, och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen."
[Jesus är Jakobs stege, se vers 47. Han är den som förbinder himlen med jorden, det övernaturliga med det naturliga! Det är också intressant att riktningen är att änglar "stiger upp" och sedan ner, se 1 Mos 28:12.]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
