Halvbibel - lördag 3/8
Job 9
Jobs svar1Då svarade Job och sa:
2I sanning vet jag att det är så,
men hur kan en man (hebr. enosh) vara rättfärdig inför (med, i närvaro av – hebr. im) Gud (El)? [Job 25:4]
3Om någon skulle vilja tävla (mäta sig) med honom,
kan han inte svara på en av tusen [frågor].
4Hans [Guds] hjärta är vist, hans kraft är väldig,
ingen kan pressa (trotsa, vara hård mot) honom och ha kvar sin frid (hebr. shalem).
[Han kommer inte att kunna bestå, ha framgång, förbli hel.]
5Han [Gud] flyttar berg [jordbävning] innan de vet det [det sker plötsligt],
omstörtar dem i sin vrede.
6Han skakar jorden så den vacklar från sin plats,
och dess pelare [fundament] bävar (skiftar, skakar).
7Han beordrar solen, så den inte skiner (stiger upp),
och förseglar stjärnorna [så de inte syns].
[Kan vara en beskrivning på natt, då solen är borta, och dag, då inte stjärnorna syns. Texten kan också beskriva tillfällen då solen inte syns, vilket i Bibeln ibland kopplas ihop med jordbävningar, se Joel 2:10; 3:15-16; Jes 13:10-13. Det kan också referera till en solförmörkelse.]
8Det är bara han [Gud] som kan spänna ut himlarna (expandera universum),
och trampa på havets vågor.
[Här anar vi hur Bibeln antyder att det måste finnas fler än de tre rumsdimensionerna. Tack vare den moderna kvantfysiken som talar om 10 dimensioner är det fullt möjligt att tolka denna vers bokstavligt, se även 2 Sam 22:10; Job 26:7. I denna vers finns också en messiansk antydan som Jesus uppfyller. Job säger profetiskt att det bara är Gud som kan gå på vattnet. När Jesus går på vattnet är det ännu ett tecken och en profetisk handling som bevisar att han är Gud, se Matt 14:25.]
9Vem har skapat Björnen, Orion
och Plejaderna och rummen i söder [alla stjärnbilder som vi kan se på himlen],
10gör stora ting som inte kan utforskas
och förunderliga ting som inte kan räknas?
11Se, han går med mig och jag ser honom inte;
han går vidare men jag märker honom inte.
12Se, han rycker undan, vem kan hindra honom?
Vem kan säga till honom: "Vad gör du?"
13Gud (Eloha) ska inte dra tillbaka sin vrede,
under honom böjer sig (ödmjukas) Rahavs [Stolthetens – Leviatans] hjälpare.
[Rahav betyder stolt och återkommer i Job 26:12. Ordet används som ett symboliskt namn för Leviatan, se Jes 51:9; Job 26:12; 41:24-25, men senare även för Egypten, se Ps 87:4; Jes 30:7. Rahav beskriver ondskan och djävulen som Gud en dag kommer att straffa, se 1 Mos 3:14-15; Ps 74:13-14; Jes 27:1. Havet är ofta en symbol för folk och nationer i kaos och uppror, se Ps 46:4; Upp 13:1; 17:15, men Gud är den som skapar ordning, se 1 Mos 1:2; Upp 21:5.]
14Hur mycket mindre ska jag svara honom
och välja mina ord med honom?
15Även om jag vore rättfärdig skulle jag inte svara.
Jag skulle bönfalla honom som tvistar med mig.
16Om jag ropade och han svarade mig,
skulle jag inte tro (lita på) att han vänder sitt öra till min röst.
17Han som bryter ner mig med en storm [Job 38:1]
och förökar mina sår utan orsak,
18han ger mig inte att hämta andan,
utan fyller mig med bitterhet.
19Om det handlar om styrka (hebr. koach) är han mäktig (hebr. amits).
Se, om det handlar om rätt, vem samtycker med mig?
20Om jag är rättfärdig dömer mig min egen mun.
Är jag ren (oskyldig, rituellt ren som ett felfritt offerdjur – hebr. tam) ska han bevisa mig förvrängd.
21Är jag ren (hebr. tam), jag vet att min själ inte är det,
föraktar jag mitt liv.
22Det hör ihop (ordagrant: ´det är ett´), därför säger jag:
Den rene (hebr. tam) och den onde gör han slut på (fördärvar han).
23Om gisslet slår plötsligt (oväntat),
hånar han de oskyldigas olycka.
24Jorden är given i de ondas hand.
Han täcker deras domares ansikten.
Om det inte är han, vem är det då?
25[I Job 7:6 jämförde Job sina dagar med en vävares skyttel, nu jämför han dem med en löpare, en båt och en örn. I Job 7:6 var dagarna hopplösa, här är de glädjelösa.]
Och mina dagar är lätta, de springer ifrån mig [Job 7:7],
de flyr [hastar förbi] och ser inget gott.
26De drar förbi som ett snabbt skepp,
som en örn slår ner på sin mat [sitt byte].
27Om jag säger: Jag ska glömma mina klagomål,
jag ska ta av mitt sorgsna ansikte och vara på gott humör,
28är jag rädd för alla mina smärtor.
Jag vet att du inte håller mig oskyldig.
29Jag kommer att dömas,
varför arbetar jag då fåfängt?
30Om jag tvättar mig med snö
och gör mina händer aldrig så rena,
31ska du ändå sänka ner mig i diket (graven, latringropen)
och mina egna kläder ska avsky mig.
32För han är inte en man som jag är, att jag kan svara honom,
att vi skulle komma samman i domen.
33Det finns ingen skiljedomare emellan oss
som kan lägga handen på oss båda.
34Låt honom ta bort sin käpp [kortare klubba för att försvara fåren] från mig [Ps 23:4; Job 21:9]
och låt inte hans skräck göra mig rädd,
35då ska jag tala och inte vara rädd för honom,
för sådan är jag inte med mig själv.
Rom 16:10-27
10Hälsa Apelles,prövad i den Smorde (Messias, Kristus).
Hälsa dem som tillhör Aristobulus familj.
[Aristobulus kan ha varit barnbarn till Herodes den store och vän med kejsar Claudius. Hans bror var Agrippa I som bl.a. dödade Jakob, se Apg 12:2. Det är inte känt om Aristobulus hade blivit en kristen, eller om han levde när brevet skrevs. Hans familj var dock troende och får en speciell hälsning av Paulus.]
11Hälsa min släkting (judiska landsman) Herodion.
Hälsa dem i Narcissus familj,
som tillhör Herren.
[Syftar troligen på den kände Tiberius Claudius Narcissus. Han var en friköpt slav som blev en välbärgad man som hade stort inflytande under kejsar Claudius styre. Han avrättades 54 e.Kr. när Nero kom till makten, och var alltså död när Romarbrevet skrevs. Hans familj var dock kristen och får en speciell hälsning av Paulus.]
12Hälsa [systrarna] Tryfaina (Tryfena) och Tryfosa,
som arbetar i Herren.
Hälsa den älskade Persis [hennes namn betyder "en persisk kvinna"],
som har arbetat mycket i Herren.
13Hälsa Rufus [kanske son till Simon från Kyrene, som bar Jesu kors till Golgata, se Mark 15:21],
utvald i Herren,
och hans mor
som är en mor också för mig.
14Hälsa Asynkritus,
Flegon,
Hermes [ett vanligt manligt slavnamn i Rom],
Patrobas,
Hermas
och syskonen (bröderna och systrarna i tron) hos dem.
15Hälsa Filologus [ett vanligt manligt slavnamn i Rom]
och Julia [ett vanligt kvinnligt slavnamn i Rom],
Nereus
och hans syster,
Olympas
och alla heliga hos dem.
16Hälsa varandra med en helig kyss.
[Sättet att hälsa varandra skiljer sig åt mellan olika tider, samhällen och kulturer. Kindkyssen var och är en vanlig hälsningsform i Medelhavsområdet. Motsvarande uppmaning i vår kultur skulle kunna vara: "När ni nu läst brevet, krama om varandra och var rädda om varandra!"]
Alla den Smordes (Kristi) församlingar hälsar er.
[Dessa hälsningar kom troligen från Paulus resesällskap som var på väg tillsammans med honom till Jerusalem, som representerade flera församlingar i Makedonien, Achaia och Mindre Asien, se Apg 20:4. De skickar också med sina hälsningar.]
Några sista ord – varning
17Jag uppmanar er, syskon (bröder och systrar i tron), att vara på er vakt mot dem som skapar splittring och väcker anstöt (blir stötestenar) mot den lära som ni har fått undervisning i.
[Av de sju saker som Herren hatar är splittring bland syskon det mest allvarliga, se Ords 6:16, 19. Jesus varnade också för falska profeter, se Matt 7:15.]
Håll er borta från dem, 18för sådana människor tjänar inte vår Herre den Smorde (Messias, Kristus) utan är slavar under sina egna begär (sin egen buk), och med fina ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor. [Paulus instruerade den unge Titus att efter två varningar inte ha med sådana människor att göra, se Tit 3:10.] 19Er lojalitet (lydnad) är ju känd av alla. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni ska vara kloka när det gäller det goda och oskyldiga när det gäller det onda. 20Fridens Gud ska låta Satan bli krossad under era fötter snabbt [som en romersk soldat marscherade med korta stampande steg]. Vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) nåd vare med er.
[Paulus beskriver ofta den andliga kampen med bilder från den romerska armén. Det grekiska ordet för snabbt (gr. tachos) beskrev hur romerska soldater marscherade med korta snabba steg. När deras spikbeklädda läderskor med metallbeslag stampade mot de stenbelagda romerska gatorna skapades ett omisskännligt ringande ljud som hördes lång väg. På samma sätt som vi i dag väjer för ett utryckningsfordon med påslagna sirener betydde det här ljudet: gå åt sidan, här kommer romerska soldater! En romersk soldat stannade inte för något eller någon, det skulle vara en förödmjukelse för hela armén. Om ett barn eller en äldre person inte hann undan fortsatte man rakt fram, och krossade personen under sina fötter.
Bilden som Paulus målar upp är att om djävulen är så dum att han kommer i vägen för en grupp kristna, krossas han under deras fötter. I Romarbrevet som behandlar så många viktiga doktriner nämns djävulen bara en gång i förbifarten och det är i den här versen. Hans plats är det lilla utrymmet som finns mellan fotsulan och marken under den kristne!
Guds titel här är inte "Härskarornas Gud" utan "Fridens Gud". Det är inte volymen i bönen, utan djupet i gudsrelationen som avgör om vi segrar över ondskan. Förutsättningen ges i versen innan – lydnad och helgelse. En troende som har kommit in i Guds frid, som marscherar framåt i Guds takt, som varken gör för mycket eller för lite utan vandrar i förutberedda gärningar – den kristne kan leva ett segerrikt liv!]
Hälsningar från Paulus medarbetare
21Min medarbetare Timoteus hälsar er.
Det gör också mina släktingar (judiska landsmän)
Lucius,
Jason
och Sosipater.
22Jag, Tertius, som har skrivit ner detta brev, hälsar er i Herren.
23Gaius,
som är min och hela församlingens värd [i Korint], hälsar er. [Paulus döpte Gaius i Korint, se 1 Kor 1:14.]
Erastus, stadens kassör,
hälsar er,
det gör även brodern Quartus. 24[De tidigaste manuskripten har inte med vers 24 "Jesu den Smordes nåd vare med er alla. Amen."]
Lovprisning
25[De tre sista verserna i Romarbrevet är en enda mening i grekiskan.]
Nu till honom som har makt att styrka er
genom mitt evangelium och
förkunnelsen om Jesus den Smorde (Messias, Kristus):
Han har avslöjat det mysterium (den hemlighet)
som i oändliga tider varit dolt,
26men som nu har uppenbarats och gjorts känt
genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning
för att föra alla folk till trons lydnad.
27Han är den ende vise Guden,
och hans är äran
genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) i evighet.
Amen (det är sant och trovärdigt, låt det ske så).
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- > ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- ❻ Parallell
