Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - fredag 12/7

Esr 7, Rom 1:1-17


Esr 7

Andra gruppen – Esra (kap 7-10)
1[Kapitel 6 avslutades med hur templet till sist invigs 516 f.Kr. av den första gruppen som återvände från exilen. Kapitel 7 tar vid 58 år senare (458 f.Kr.), se vers 7. Serubbabel hade lett den första gruppen, och nu 80 år senare leder Esra den andra gruppen tillbaka. Så småningom kommer Nehemja leda den tredje gruppen (444 f.Kr.), se Neh 1.]

Nu, efter allt detta, under Persiens kung Artachshastas (Artaxerxes I) regering kom Esra, son till Seraja, son till Asarja (hebr. Azarjah), son till Chilkija, 2son till Shallom, son till Tsadoq, son till Achitov, 3son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot, 4son till Zerachja, son till Uzzi, son till Bukki, 5son till Avishoa, son till Pinchas, son till Elazar, son till Aron, översteprästen.

[Som ättling till Aron, kom han från den högsta och mest respekterade judiska prästsläkten. Hans status som präst gav honom också politiskt inflytande.]

6Denne Esra kom upp från Babylon. Han var skriftkunnig i Moses undervisning (hebr. Torah) som Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), hade gett. Kungen garanterade honom allt han bad om, eftersom Herren (Jahveh) hans Guds (Elohims) hand var över honom. 7Och några av Israels barn (söner) och några av prästerna, leviterna, sångarna, dörrvaktarna och tempeltjänarna kom upp till Jerusalem i kung Artachshastas 7:e regeringsår. [Artachshastas (Artaxerxes I) kom till makten 465 f.Kr. sedan satrapen Artabanos hade mördat hans far Xerxes I och även hans äldre bror Dareios hade dödats. Sju år efter detta är år 458 f.Kr.]

8Han kom till Jerusalem i den 5:e månaden [av] i kungens 7:e regeringsår. [Den första dagen i av i Artachshastas sjunde regeringsår motsvarar 4:e aug 458 f.Kr.] 9Han påbörjade sin resa upp från Babylon på den första dagen i den första månaden [nisan] och kom till Jerusalem på den första dagen i den 5:e månaden [av], [den långa resan gick bra] eftersom Guds (Elohims) goda hand var över honom.

[Resan, via Karkemisch i norra Syrien, var lång och farlig, se Esra 8:21-22. Datumet 1:a nisan motsvarar 8:e april och 1:a i den hebreiska månaden av den 4:e aug 458 f.Kr. Det tog drygt tre och en halv månad att resa de 140 milen och man gick i genomsnitt 15 km per dag. Särskilt den senare delen av resan under sommarmånaderna blir det väldigt hett i området. Datumen anspelar också på ett nytt uttåg liknande det från Egypten, se 2 Mos 12:2; 4 Mos 33:3. Det finns även en koppling till profeten Jesaja, se Jes 11:11-16.]

10För Esra hade helhjärtat beslutat sig för (hade satt sitt hjärta till att) söka och utforska Herrens (Jahvehs) undervisning (hebr. Torah), för att efterleva den och undervisa om dess stadgar och föreskrifter i Israel. 11Nu är detta en kopia av brevet som kung Artachshasta (Artaxerxes I) gav till prästen Esra, den skriftlärde, en lärare i frågor som angår Herrens (Jahvehs) budord och hans stadgar för Israel.

Artachshastas brev till Esra
12[Vers 12-26 är på arameiska:]
" [Från:] Artachshaste (Artaxerxes I), kungarnas kung [en dåtida populär titel – beskriver styre över många folk],
till prästen Esra, lärare i himlarnas Guds påbud (aram. dat).

13Jag utfärdar nu en förordning, att var och en av Israels folk och deras präster och leviter som bor i mitt rike och som vill (av egen fri vilja) fara till Jerusalem ska resa med dig. 14Kungen och hans sju rådgivare sänder i väg dig för att undersöka förhållandena i Juda och Jerusalem utifrån din Guds påbud, som är i din hand. 15Du ska föra dit silver och guld som kungen och hans rådgivare frivilligt har gett till Israels Gud som bor i Jerusalem. 16Ta också med dig allt silver och guld som du kan få i hela Babel tillsammans med de frivilliga gåvor som folket och prästerna ger till sin Guds hus i Jerusalem. 17För dessa pengar ska du noggrant välja ut och köpa tjurar, baggar, lamm [till bränn- och syndoffer] och sådant som behövs till de matoffer och drickoffer som hör till. Detta ska du offra på altaret i er Guds hus i Jerusalem. [Esra hade säkert berättat för Artachshasta om vad som behövdes för offren i templet, se vers 6.]

18Och med det silver och guld som blir över får du och dina bröder göra det ni anser vara bäst, efter Guds vilja. 19Alla de kärl du får till tempeltjänsten i din Guds hus ska du överlämna inför Jerusalems Gud. 20Det du måste betala för resten av det som behövs till din Guds hus, ska du utbetala ur kungens skattkammare.

21Jag, kung Artachshaste (Artaxerxes I), utfärdar nu en befallning till alla skattmästare i landet på andra sidan floden: Allt som prästen Esra, lärare i himlarnas Guds påbud, begär av er, det ska noggrant göras och ges,
     22upp till 100 talenter [3,4 ton] silver,
    100 kor-mått [23 kubikmeter] vete,
    100 bat-mått [2,2 kubikmeter] vin,
    100 bat-mått [2,2 kubikmeter] olja och
    därtill så mycket salt som behövs.

[En babylonisk talent vägde omkring 34 kg. 100 talenter silver var en stor summa på över 3 ton. I jämförelse skriver den samtida grekiska historikern Herodotos (i sitt verk Historia, 3.95) att det årliga bidraget till hela provinsen på andra sidan floden var 350 talenter. Att det anges en övre gräns visar ändå att uppgifterna är trovärdiga. Ett kor-mått motsvarade 10 bat-mått. Varje område betalade skatt både i varor och i pengar, se Esra 6:9, så dessa varor fanns tillgängliga och kunde hämtas ut från förråden.]

23Allt vad himlarnas Gud befaller ska noggrant göras och ges till himlarnas Guds hus, för att inte vrede ska komma över kungens och hans söners rike. 24Vi kungör för er att ingen ska ha rätt att lägga skatt, tull eller vägpengar på någon präst eller levit, sångare, dörrvakt, tempeltjänare eller annan tjänare i detta Guds hus.

25Och du, Esra, ska efter den vishet du fått av Gud utse domare och lagkloka som ska skipa rätt bland allt folket i landet på andra sidan floden, alla dem som känner din Guds påbud. Om någon inte känner dem ska ni lära honom dem. 26Den som inte följer din Guds påbud och kungens påbud ska omgående (noggrant) dömas, antingen till döden eller till förvisning, indragning av egendom eller fängelse."
27Välsignad är Herren (Jahveh), våra fäders Gud (Elohim), som har lagt på kungens hjärta att försköna Herrens (Jahvehs) hus i Jerusalem på detta sätt, 28och har utvidgat sin nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed) mot mig inför kungen och hans rådgivare och kungens alla mäktiga furstar. Jag har vunnit styrka när Herren (Jahveh) min Guds (Elohims) hand har varit över mig och jag samlade ledande män från Israel för att gå upp med mig.

Rom 1:1-17

ROMARBREVET
[Introduktion: Brevet behandlar på ett systematiskt sätt de grundläggande sanningarna i tron. I Rom 10:9 beskrivs hur man blir frälst genom hjärtats tro och munnens bekännelse. Apostlagärningarna avslutas med att Paulus anländer till Rom, och det är då naturligt att det följs av det brev han skrev till församlingen några år tidigare då han var i Korint. Många har berörts av detta brev. Augustinus, en av kyrkofäderna, kom till tro år 380 när han läste Rom 13:13-14. På 1500-talet blev det tydligt för Martin Luther att det är tron som frälser, se Rom 3:28. Drygt tvåhundra år senare fick John Wesley frälsningsvisshet när man läste ur förordet ur Luthers kommentar på Romarbrevet i en kyrka i London. Brevet är strukturerat i ett antal frågor, några formulerade – andra tänkta, som Paulus besvarar.

Skrivet: Omkring år 56 e.Kr.

Till: Rom, se Rom 1:7.

Från: Korint. I brevet finns en referens till Korints östra hamnstad Kenkrea, se Rom 16:1. Gaius, som nämns i Rom 16:23, var en av de kristna ledarna i Korint, se 1 Kor 1:14.

Författare: Paulus, se Rom 1:1. Nedtecknat av Tertius, se Rom 16:22.

Budbärare: Troligtvis Febe, se Rom 16:1-2.]


Inledning (1:1-1:17)

Hälsning

Målning av Thomas Cole från 1800-talet som illustrerar Rom under dess storhetstid under Romarriket.

1[Från:] Paulus [som betyder "den lille"],
    tjänare (slav, livegen) åt Jesus den Smorde (Messias, Kristus),
        kallad till apostel (budbärare)
    och avskild för [att predika] Guds evangelium (de goda nyheterna),
     2som han har utlovat genom sina profeter
    i de heliga Skrifterna.

[Paulus väljer att använda sitt grekiska namn Paulus, som betyder liten, i stället för sitt hebreiska namn Saul. Evangeliet fullbordar Gamla testamentets löften, se 1 Mos 3:15; Ps 45; Jer 31:31-34.]

3Gällande hans Son [det är det evangeliet handlar om] som var född [i mänsklig svaghet]
    av (gr. ek) Davids säd
        till sin (gr. kata) mänskliga natur (kött). 4Han har bevisats vara Guds Son i kraft [med gudomlig natur],
        av (gr. en) helighetens Ande
    genom (gr. ek) uppståndelsen från de döda –
Jesus den Smorde (Messias, Kristus), vår Herre.

[Vers 3-4 formar en kiasm med centrum i hur Jesus har bevisats vara Guds Son. Versen ramas in av ett inclusio av hans Son och vår Herre.]

5Genom honom har vi fått nåd (favör) [kraft] och vårt apostlaämbete. Anledningen är att föra människor av alla folk till trons lydnad för hans namns skull. [Trons lydnad kan också översättas "tron som leder till lydnad".] 6Ni är också bland dem som är kallade att tillhöra Jesus den Smorde (Messias, Kristus).

7Till alla er i Rom
    som är älskade (osjälviskt utgivande) av Gud,
    kallade att vara heliga [önskar jag]:
Nåd (favör) [kraft] och frid
    från Gud vår Far och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).

[Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor, se Tit 2:11. Det är upp till var och en att bekänna sig till honom, se 1 Joh 2:23; Luk 12:9.]

Paulus önskan att besöka Rom

Än i dag kan man besöka Forum Romanum som var ett av stadens torg.

8Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) för er alla, eftersom man i hela världen ständigt talar om er tro. 9Gud, som jag tjänar i min ande när jag förkunnar evangeliet om hans Son, är vittne till hur jag ständigt nämner er, 10alltid – i mina böner – vädjande om att nu kanske äntligen, genom Guds vilja, få göra en lyckosam (lyckad, framgångsrik) resa till er. 11Jag längtar efter att få träffa er och dela med mig av någon andlig gåva åt er så att ni blir styrkta. 12Det innebär att vi tillsammans kan bli uppmuntrade (stärkta) genom varandras tro, både er och min.
     13Syskon (bröder och systrar), jag vill att ni ska veta att jag många gånger har bestämt mig för att komma till er och skörda någon frukt bland er liksom bland andra folk, men hittills har jag varit förhindrad.

[Jesus talar om hur skörd är en bild av människors omvändelse och frälsning, se Joh 4:34-38.]

14Jag har skyldigheter
    mot både greker och barbarer,
    mot både lärda och olärda.

[Barbarer kallades alla icke-grekiska folk. Ordet har också en nedvärderande underton av att vara ociviliserad och olärd. Paulus använder den vanliga grekiska uppdelningen mellan greker och icke-greker, för att inkludera alla hedningar. Ursprunget för det grekiska ordet barbaros är att stamma och tala obegripliga ljud. För det grekiska örat lät alla främmande språk som obegripligt babbel. Utifrån detta skapades det ljudhärmande, onomatopoetiska, ordet bar-bar som blev barbaros.]

15Därför är det min önskan att få predika evangeliet också för er i Rom.

Brevets tema – evangeliet!
16För jag skäms inte för evangeliet (budskapet med de goda nyheterna). Det är [en] Guds kraft (gr. dunamis) till frälsning (räddning, befrielse, helande) för var och en som tror (förtröstar), både för jude (ordagrant: judisk)[som kommer] först (främst) – och för grek (hedning). [Evangeliet är en befriande kraft som upprättar, helgar, förvandlar och förnyar alla som tror.] 17För Guds rättfärdighet uppenbaras [blir nämligen synlig] i det [i evangeliet] – från tro till tro – precis som det står skrivet [Hab 2:4]:
"Men den rättfärdige ska (kommer att) leva av tro."
[Gr. pistis betyder tro, trohet, trofasthet, förtröstan, tillit och övertygelse. Tron har sitt ursprung i Guds egen fasta visshet och är en gåva som han fritt delar med sig av (Ef 2:8; 1 Joh 5:4). Uttrycket "från/av tro till tro" kan beskriva tro som växer och uppenbaras alltmer, från det första steget i trosvandringen (när man tar emot Jesus, se Joh 1:12) vidare genom helgelsen (som en Jesu lärjunge måste genomgå, se 1 Thess 4:7; 2 Thess 2:13; 1 Pet 1:15-17) fram till slutmålet (där allt kommer att bli helt uppenbart och synligt vid Herrens ankomst, se Mark 13:26; 2 Thess 1:7-10; 1 Pet 1:13; Upp 1:7). Det beskriver också en tro på Gud som växer och fördjupas. Uttrycket förstärker att det är bara med hjälp av tro, ja, bara utifrån tro, som vi kan ta emot evangeliet och bli rättfärdiga.]






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)