Tisdag 22/4

---

Ps 33:4-22

Skäl att prisa Gud
⁴För Herrens (Jahvehs) ord är rätt (sant, rättfärdigt; leder rakt fram),
    och han är trofast (hebr. emonah) i allt han gör (ordagrant: allt hans verk – i stadighet). [Detta är den första av 22 förekomster av hebr. emonah i Psaltaren – totalt används ordet 49 ggr i GT. Guds ord står stadigt och Gud är trofast!]
⁵Han älskar rättfärdighet och rätt [han finner glädje i att döma rättvist],
    jorden är full av Herrens (Jahvehs) nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed). [Nåden fyller hela jorden.]

⁶Genom Herrens (Jahvehs) ord blev himlarna till,
    och genom hans muns ande (utandning, andetag) hela dess här [skapades alla stjärnorna i skyn].
⁷Han samlar havets vatten som i en hög (på en plats som en vall, damm eller i en vinlägel),
    han lägger oceanerna (djupen) i [deras] förvaringsrum. [1 Mos 1:9]

⁸Må hela jorden frukta (vörda) Herren (Jahveh),
    må alla som bor i världen förundras av (respektera, hedra; bäva för) honom.
⁹För han talade och det blev till,
    han befallde och det stod där.

[I skapelsen talade Gud och det blev till, se 1 Mos 1:3, 6, 9, 11, 14-15, 20, 24, 26. I föregående vers nämns jorden och världen som står i feminin form. Här används maskulin form för "det" två gånger. Referensen är dock ändå till "allt" skapat som finns i världen. Ljus, mellanrum, vatten osv. som skapas i Första Moseboken har i hebreiskan maskulint genus.]

¹⁰Herren (Jahveh) upphäver (annullerar) hednafolkens beslut (rådslag; gör hedningarnas planer om intet),
    han hindrar (förbjuder, sätter stopp för, håller tillbaka) folkens planer (tankar).
¹¹Herrens (Jahvehs) beslut (planer, rådslut) står fast för evigt,
    hans hjärtas planer (tankar) från släkte till släkte.

¹²Rikt välsignat (saligt; mycket lyckligt) är det folk (den nation) vars Gud (Elohim) är Herren (Jahveh),
    det folk som han har utvalt till sin egendom (sin arvedel) [2 Mos 19:5].
    [Vers 12 är psalmens centrum.]

¹³Från himlarna blickar Herren (Jahveh) ned,
    han ser alla människors barn (Adams söner).
¹⁴Från sin boning [där han sitter på sin tron] betraktar han
    alla som bor på jorden.
¹⁵Han som [precis som en krukmakare] formar [vart och ett av] deras hjärtan till en gedigen enhet;
    han som förstår (ser, uppfattar) alla deras verk [intellektuellt kan urskilja allt de gör].

[Versen inleds ordagrant: "Han som formar enhetligt/tillsammans deras hjärta". Hjärtat syftar på den mänskliga naturen såsom intellekt, känslor och vilja. I hebreiskan är adverbet jachad placerat efter verbet för att forma, vilket gör att betydelsen inte är att han formar "alla mänskliga hjärtan" utan snarare att "varje individuellt hjärta" är format till en harmonisk enhet. Versens fortsättning har samma tema som Ps 94:9, nämligen: Den som skapat människans öra och öga, skulle han inte höra och se allt vad människorna gör?]

¹⁶Ingen kung räddas av [kan få seger genom] en stor armé,
    en hjälte (mäktig krigare) kan inte befrias (rädda sig själv) genom stor styrka.
¹⁷En falsk trygghet är stridshästen [den eller någon annan världslig kraft garanterar inte seger],
    trots att den har stor [fysisk] styrka kan den inte heller rädda [befria någon].

[Tre gånger används ordet "stor" (hebr. rov) i vers 16-17. Det beskriver ett numerärt stort antal, ofta något mäktigt och imponerande. Stridshästen var den största militära tillgången vid den här tiden. Ordagrant inleder hebreiskan: "en lögn är hästen för seger".]

¹⁸Se, Herrens (Jahvehs) öga är vänt till dem
    som fruktar (vördar, respekterar) honom,
    till dem som sätter sitt hopp till (förtröstar, väntar på) hans nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet),
¹⁹för att rädda (rycka bort) dem från döden,
    och hålla dem vid liv (upprätthålla/bevara dem) under [tider av] hungersnöd.

Avslutande uppmaning
²⁰Hela vår varelse (vår själ) väntar på [dröjer sig ivrigt kvar och längtar efter] Herren (Jahveh);
    han är vår hjälp (hjälpare – hebr. ezer) och vår sköld (beskyddare). [Han kommer till vår undsättning!]
²¹För i honom gläder sig vårt hjärta,
    för vi förtröstar (vi har litat) på hans heliga namn.
²²Låt din nåd (omsorgsfulla kärlek), Herre (Jahveh), vara [vila] över oss,
    på samma sätt som vi [tålmodigt] hoppas (väntar, förtröstar) på dig.