Warning: Undefined array key "HTTP_ACCEPT_LANGUAGE" in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 29

Warning: Undefined variable $lang in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 38
Bibeln på ett år | ❹ Halvbibel
Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - lördag 14/11

Hes 5, Heb 11:32-12:13


Hes 5

Symbolisk handling – Hesekiels hår
1[Herren fortsätter att tala till Hesekiel i den tredje synen hela detta kapitel ut, se Hes 3:22. Att raka håret var inget en präst tog lätt på, se3 Mos 19:27; 21:5; 5 Mos 6:5. På samma sätt som en rakkniv skär bort hår från ansiktet och huvudet, ska invaderande arméer skära bort folket från landet.]

"Och du människobarn, ta dig ett skarpt svärd, som en barberares rakkniv ska du ta det och låta det gå över ditt huvud och över ditt skägg. Ta sedan vågen och väg och dela håret.
2En tredjedel ska du bränna i eld i stadens mitt när dagarna för belägringen är fullföljda,
och du ska ta en tredjedel och slå det med svärdet runtom henne,
och en tredjedel ska du sprida ut för vinden och ett svärd ska dra ut efter dem.
[Förklaringen kommer i vers 12.]
3Du ska även ta några få strån av det och binda in det i hörnet på din skjorta. 4Och av dem ska du ta (några) och kasta dem i mitten av elden och bränna dem i elden, därifrån ska en eld dra fram i hela Israels hus.
     5Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Detta är Jerusalem! Jag har satt henne i mitten av folken och länderna är runtomkring. 6Och hon gjorde uppror mot mina påbud (bindande juridiska beslut) i att göra mer ondska än folken, och mot mina förordningar (ordagrant "saker inristat") mer än länderna runtomkring henne, för de förkastade mina påbud (bindande juridiska beslut) och mina förordningar (ordagrant "saker inristat") har de inte vandrat efter.
     7Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Eftersom ni har överträffat länderna runtomkring er genom att inte vandra efter mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och inte heller har gjort (följt) mina påbud (bindande juridiska beslut) och folkens påbud (bindande juridiska beslut) runtomkring har ni inte heller gjort.
     8Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Se, jag är emot er, även jag, och jag ska verkställa mina domar i din mitt, till folkens ögon (i folkens åsyn). 9Och jag ska göra i dig [Jerusalem], det som jag aldrig tidigare gjort [värre än alla tidigare domar, se Klag 4:6; Dan 9:12; Matt 24:21] och som jag aldrig senare kommer att göra, på grund av alla dina styggelser (detta avskyvärda) [plural – avgudadyrkan, onda gärningar, osv].

[Profetian inkluderar romarnas förstörelse av Jerusalem 70 e.Kr. och det sista försöket av Antikrist, se Sak 13:8-9; 14:2 så väl den av Nebukadnessar. Se även 1 Thess 2:16.]

10Därför ska fäderna äta sina söner i din mitt och sönerna ska äta sina fäder, och jag ska verkställa domen i din mitt, och hela din kvarleva ska jag sprida ut till alla vindar. 11Så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Eftersom du har orenat min helgedom med alla dina avskyvärda ting och med alla dina styggelser, ska jag även med säkerhet förminska dig och inte skona mitt öga och även jag ska inte ha något medlidande.
12En tredjedel av er ska dö genom pest och genom hungersnöd ska de bli förtärda i din mitt,
och en tredjedel ska falla för svärdet runtomkring dig,
och en tredjedel ska jag sprida ut till alla vindar och ett svärd ska gå ut efter dem.
13Så ska min vrede förbruka sig själv och jag ska tillfredsställa mitt raseri över dem och jag ska få lindring, och de ska veta (vara intimt förtrogna med) att jag Herren (Jahve) har talat i min nitälskan när jag förbrukade mitt raseri över dem.
     14Jag ska göra dig till en förundran och en förebråelse bland folken som är runtomkring dig till ögonen på (i åsynen av) alla som går förbi. 15Så ska det bli en förebråelse och ett hån (glåpord), en lärdom och en förundran för folken runtomkring dig, när jag verkställer domen i dig i vrede och i raseri och i ursinniga tillrättavisningar. Jag Herren (Jahve) har talat det. 16Jag sänder de onda pilarna över dem med hungersnöd som är till fördärv, som jag sänder för att fördärva dig, och jag förökar hungersnöden över dig och ska bryta din brödstav i bitar, 17och jag ska sända över dig hungersnöd och onda djur och de ska beröva dig, och pest och blod ska passera genom dig och jag ska sända svärdet över dig. Jag Herren (Jahve) har talat det."

Heb 11:32-12:13

32Vad ska jag säga mer?

Jag skulle inte hinna med att berätta om
    Gideon [som vann seger med en liten armé på 300 män, se Dom 6-8],
    Barak [som lydde domaren Deborahs profetiska ord. Tillsammans besegrade de fienden, se Dom 4-5],
    Simson [som till sist förstod att hans styrka inte kom från honom själv, se Dom 13-16],
    Jefta (Jiftach) [född utanför äktenskapet, fördrevs av sina bröder, men fick vara med och besegra ammoniterna och blev en domare, se Dom 10:6-12:15],
    David [Israels mest berömda kung, se 1 Sam 16-31; 1 Kung 1-2],
    Samuel [Israels stora profet, se 1 Sam 1-16]
    och profeterna,

33som i tro
besegrade kungariken,
utövade rättfärdighet (styrde de landet på ett rättfärdigt sätt),
fick se [Guds] löften gå i uppfyllelse,

stängde lejons gap [Dan 6],
34släckte rasande eld,
undkom svärdets egg,

var svaga men fick kraft,
blev starka i strid,
drev främmande härar på flykten.
35Kvinnor fick [i tro] sina döda tillbaka
    genom uppståndelse,
andra blev torterade och accepterade inte befrielsen [som erbjöds om de förnekade tron],
    för de ville nå en bättre uppståndelse.

[Gamla testamentet har två exempel på kvinnor som fått sina döda söner tillbaka. Elia uppväckte en änkas son i Sarefat, se 1 Kung 17:17-24, och Elisha uppväckte en kvinnas son i Shunem, se 2 Kung 4:17-37. Grekiska ordet för tortyr är tumpanizo som ursprungligen beskriver hur man slår på en trumma. Ordet kan specifikt beskriva hur offret blir slagen på eller får sin kropp fastbunden och utsträckt på ett hjul, men användes generellt för olika former av tortyr.]

Exempel på människor som dött i tro
36[På samma sätt som Abel dödades av sin bror på grund av sin tro, följer nu en rad exempel på kvinnor och män utan namn som fått lida och dö för sin tro. Ibland krävs det mer tro att stå fast i sin övertygelse än att bli befriad från besvärande omständigheter, på samma sätt som de tre unga hebréerna vägrade släppa sin tro även om Gud inte skulle befria dem från ugnen, se Dan 3:16-18.
    Ordet för "andra" i föregående vers är allos medan denna vers börjar med hetros.]


Andra (en annan kategori av människor) fick utstå
    hån och piskrapp,
    ja, även bojor och fängelse.
37De blev stenade,
    söndersågade [enligt judisk tradition blev Jesaja dödad på det sättet],
    dödade med svärd.
De gick runt i fårskinn och gethudar,
    nödlidande,
    plågade
    och misshandlade.

38Världen var inte värdig att ta emot dem.

De irrade omkring i
    öknar och bergstrakter,
    i grottor och hålor.

Alla dessa vittnar om tron
39[Nu sammanfattas resonemanget som startade i kapitel 11. Ordet vittnesbörd som används i vers 2 återkommer här och ramar in hela stycket.]

Även om alla dessa [exempel på personer från Gamla testamentet som nämnts] hade fått vittnesbörd för sin tro, fick de inte det som var utlovat. [De fick inte se Messias, hans rike och den slutgiltiga upprättelsen och frälsningen som sker när Jesus kommer igen, se Heb 9:28.] 40Gud har nämligen förberett något bättre för oss [Heb 8:6]: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet.

[En dag ska de som förlorat familjemedlemmar för tidigt återse dem, se Heb 11:35. Alla rättfärdiga ska stå upp på den yttersta dagen, se Dan 12:2, 13.]

Uthållighet

Löp loppet

Tävlande löpare avbildade på ett antikt lerkärl. Amforor fyllda med olja (ofta med en avbildning på respektive idrottsgren på utsidan) utgjorde segerpriset vid de panatenska spelen i Aten.

1[Följande kapitel handlar om uthållighet och inleds med en liknelse från de grekiska löpartävlingarna. Spelen i Olympia var de största och mest prestigefyllda, men liknande tävlingar anordnades även i andra städer såsom Korint, Delfi och Nemea. I de olympiska spelen, som under nära 1 300 år hölls på samma plats, fick endast fria grekiska män tävla, vilket år 146 f. Kr. även kom att innefatta de män som hade romerskt medborgarskap. Det finns en koppling till den himmelska staden som Sara och Abraham såg fram emot i föregående kapitel, se Heb 11:10, 16. En troende har ett himmelskt medborgarskap, se Fil 3:20.]

Just därför, eftersom vi [nu] är omgivna (har omgärdats) av en så stor sky av vittnen [några exempel gavs i förra kapitlet, se Heb 11] och har lagt av (kastat bort) varje [onödig och hindrande] vikt – även synden som så lätt tynger ner oss [författaren inkluderar sig själv] – borde vi uthålligt [i jämn takt] löpa det lopp som ligger framför oss, 2samtidigt som vi uteslutande [ända fram] fixerar blicken på trons upphovsman (pionjär) och fullkomnare, Jesus, som för (alt. översättning: som i stället för) [att möta] den glädje som låg framför honom uthärdade ett kors utan att bry sig om dess skam – han som också har satt sig på höger sida om Guds tron: 3Tänk därför [analyserande och reflekterande] på honom som har uthärdat (stannat kvar uthålligt under) sådan rebelliskhet (motsägelse – gr. antilogia) [fiendskap som opponerar sig och avsiktligt kommer fram till motsatt slutsats] mot (in i) sig själv från (under) syndare, [begrunda detta] så att ni inte tröttnar [skulle slita ut er och blir helt utmattade] och tappar modet (ger upp; blir själsligt utmattade).

[Bilden som målas upp är inte ett sprinterlopp utan ett längre distanslopp som kräver uthållighet. Författaren kan också ha ett stafettlopp i åtanke, där vi nu löper vår delsträcka med stafettpinnen som var en brinnande fackla. Åskådarna är de som gått före och redan löpt sina lopp. Dessa har vittnat om vad de hört och sett, ofta med livet som insats och de sitter nu på idrottsarenan, som är fullsatt från nedersta läktaren ända upp till översta balkongerna (som man på den tiden just benämnde "skyn"). Under den förberedande träningen användes vikter för att öka belastningen, men ingen atlet skulle komma på tanken att tävla med dessa vikter på sig – dessa lade man av sig. Innan deltagarna klev in på stadion klädde de av sig eftersom man tävlade helt naken.]

Guds fostran

Antik skola i Mellanöstern där unga pojkar skriver på lertavlor. Målning av den amerikanska konstnären Tom Lovell.

4[I följande stycke fortsätter brevskrivaren undervisa med hjälp av termer från sportens värld. För att kunna löpa uthålligt krävs förberedelse och träning. I vers 11 används det grekiska verbet gymnazo för att tränas och i vers 5, 7, 8 och 11 talas det om paideia – fostran. Här görs associationer till antikens gymnasium. Gymnastik härstammar från gymnazo, som i sin tur kommer från ordet för naken (gr. gymnos). Ett gymnasium var antikens institution för kroppslig träning, men även för utbildning och litterär skolning. Brevets mottagare hade fått lida för sin tro.]

Än har ni inte gjort motstånd ända till blods [de hade förlöjligats, misshandlats och deras tillgångar hade konfiskerats, se Heb 10:32-34, dock hade de ännu inte lidit martyrdöden] när ni kämpar mot synden, 5och ni har helt (fullständigt) glömt den uppmaning (uppmuntran) som riktas till er som söner [som kommer till er på samma sätt som en far argumenterar, resonerar och för en dialog – gr. dialegomai – med sina söner/barn]:
Min son, förakta inte (ta inte lätt på) Herrens fostran (disciplinering, tuktan),
    tappa inte heller modet (duka inte under) när han tillrättavisar dig,
6för den Herren älskar fostrar (disciplinerar, tuktar) han,
    han pryglar (straffar, agar) ju var (varje) son som han tar emot [välkomnar nära sitt hjärta och har kär].
[Citat från Ords 3:11-12, se även Job 5:17; Ps 89:31-33; Ps 118:18; Ords 15:10; Jak 1:2.]
7När [andra handskrifter: om – i grekiskan skiljer bara en bokstav] ni håller ut [ända fram till slutmålet] under fostran (disciplinering, tuktan)[tänk på att] Gud behandlar er som söner. För vilken son blir inte fostrad av sin far? 8Får ni inte fostran (disciplinering, tuktan) – något som alla de andra har fått [sin] del av – då är ni oäkta barn och inga riktiga söner. 9Dessutom så hade vi våra jordiska (köttsliga) fäder som uppfostrare, och vi respekterade (vördade) dem. Ska vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Fader så att vi får leva? 10För det var verkligen så att de [våra fäder här på jorden] fostrade oss en kort tid (ordagrant: några korta dagar) så som de ansåg lämpligt (efter det som enligt dem verkade bra).

[Mänsklig fostran baseras på ofullständiga bedömningar och tillfälligt temperament. Ibland orättvist, ibland för hårt, andra gånger för släpphänt.]

Han [Gud], däremot [som vår himmelske Fader som känner allas hjärtan, se Matt 6:9; 1 Kung 8:39; 1 Sam 16:7], gör det för vårt bästa [på ett kombinerat sätt som ger oss fördelar på alla områden], för att vi ska få del av hans helighet. 11För stunden (gr. paron) verkar ju ingen fostran (disciplinering, tuktan) vara till glädje utan [snarare] till sorg (bedrövelse, smärta), men efteråt ger den – för dem som har tränats (gr. gymnazo) genom den – [avkastning i form av] rättfärdighetens fridsamma (rofyllda, välgörande) frukt. [Frukt står liksom i Gal 5:22 och Jak 3:18 i singular.] 12Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän [Jes 35:3].

13Gör stigarna raka för era fötter [Ords 4:26], så att det som haltar inte går (skulle gå) ur led, utan istället (ännu hellre) blir (skulle bli) botat (helat).

[I många beskrivningar av antikens tävlingar, särskilt i pankration som var en kombination av brottning och boxning – beskrivs hur fötter vrids ur led.]






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)