Jes 33:10-36:22, Ps 64:1-11, Ords 23:23, Gal 5:13-26
Kolumn 26, 27 och 28 från den stora Jesaja rullen som finns på Israelmuseet i Jerusalem. Längst ner i kolumn 27 är ett medvetet avbrott på tre rader.
Bokens första del är skriven i poetisk stil, för att i kap 36-39 skifta till prosa, för att på nytt bli poetisk i kap 40-66. Detta skrivsätt bildar alltså en stilistisk kiasm. Det blir också en markör som visar att detta stycke är det centrala i hela boken. Kapitel 36-39 består av sju episoder ordnade i ett kiastiskt mönster:
A Ett fientlig Assyriskt sändebud (Jes 36:1-22)
B Hiskias nöd och vädjan till Herren (Jes 37:1-7)
C Sancherivs hånfulla bud till Hiskia (Jes 37:8-13)
D Hiskias bön till Herren (Jes 37:14-20)
C´ Herrens svar till Sancherivs hån (Jes 37:21-38)
B´ Hiskias sjukdom och vädjan till Herren (Jes 38:1-22)
A´ Ett "vänligt" Babyloniskt sändebud (ironi) (Jes 39:1-8)
Den tematiska symmetrin i kiasmen har fått företräde för den kronologiska ordningen, händelserna i kapitel 38-39 inträffar före händelserna i 36-37:
725-722 f.Kr. Assyrien belägrar Samarien, israeliterna i exil
715 f.Kr. Hiskia blir kung i Juda
705 f.Kr. Sancheriv blir kung i Assyrien
701 f.Kr. Sancheriv invaderar Juda
681 f.Kr. Sancheriv mördas av två av sina söner (Jes 37:36)
Inskriptionen på denna relief har texten: Sanaheriv, den mäktige kungen, kungen av landet Assyrien, sittande på domens tron, vid ingången till staden Lachish. Jag ger tillstånd till deras slakt.
"Säg nu till [er kung] Hiskia: Så säger den stora kungen, kungen i Assyrien [Sancheriv], vilken trygghet sätter du din förtröstan till? 5Jag säger: Det är bara tomma ord (munväder), för råd och styrka är för strid. Vem litar du på eftersom du har gjort uppror mot mig? 6Se, du litar på denna stav av flisig vass, på Egypten, som ifall man lutar sig mot den, går in i handen och genomborrar den. Sådan är farao, Egyptens kung, för alla som litar på honom. 7Men om du säger till mig: Vi litar på Herren vår Gud (Jahve Elohim). Är det inte han vars höga platser [offerplatser, ofta på höjder, se 2 Kung 18:4; 2 Krön 30:14; 31:1] och vars altare [er kung] Hiskia har tagit bort, och har sagt till Juda och Jerusalem: Ni ska tillbe inför detta altare?
[Den assyriske överbefälhavaren antar felaktigt att de andra offerplatserna var platser där Herren tillbads och att begränsa offren bara till Jerusalem skulle förnärma honom. Dessa höga platser och altaren var inte det sättet som Israels Gud skulle tillbes, se 5 Mos 12.]
8Nu ber jag därför, gör en vadslagning med min herre, Assyriens kung, och jag ska ge dig 2 000 hästar om du kan klara din del att sätta ryttare på dem. 9Hur kan ni vända bort ansiktet från en ledare, och den minste av min herres tjänare, så att ni sätter er tillit till Egypten för hästar och ryttare? 10Har jag kommit upp utan Herren (Jahve) mot detta land för att fördärva det? Herren (Jahve) har sagt till mig: Gå upp mot detta land och fördärva det."
Den assyriske befälhavaren talar på hebreiska till folket. Illustration av den skotske konstnären William Hole (1846-1917).
"Lyssna till orden från den store kungen – Assyriens kung! 14Så säger kungen [världshärskaren över dåtidens stormakt]:21Men de teg och svarade honom inte ett ord, för kungens befallning var: "Svara honom inte."
Låt inte [er kung] Hiskia lura er, för han kommer inte att kunna befria er. 15Låt inte heller Hiskia få er att lita på Herren (Jahve) och säga att Herren (Jahve) säkert ska rädda oss, denna stad ska inte ges i den assyriske kungens hand. 16Lyssna inte på Hiskia, för så säger Assyriens kung: Gör fred med mig och kom ut till mig och ät var och en av sitt vin och var och en av sitt fikonträd och drick var och en vattnet från hans egen brunn, 17tills jag kommer och för bort er till ett land som liknar ert eget, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar.
18Akta er så att inte Hiskia övertalar er och säger: 'Herren (Jahve) ska befria oss.'Har något annat lands gud befriat sitt land ur den Assyriske kungens hand?20Vilka är de bland ländernas alla gudar som har befriat dessa länder ur min hand, så att Herren (Jahve) skulle befria Jerusalem ur min hand?"
19Var är Chamats och Arpads gudar?
[Två städer i centrala Syrien som assyrierna besegrat under sina fälttåg, se Jes 10:9]
Var är Sefarvims gudar?
[Sefarvim (betyder: "de två skrivarna"), en stad i norra Syrien på östra sidan av Eufrat som Assyrien intagit.]
Har de befriat Samarien ur min hand?
[Den assyriska kungen Shalmaneser V (727-722 f.Kr.) började belägringen mot Hosea eftersom han ingick förbund med Egypten (2 Kung 17:4). Sargon avslutade belägringen, och nämner antalet israeliter som fördes bort i fångenskap till 27 280.]
[Talen i vers 4-20 motsvarar nästan ordagrant 2 Kung 18:19-35. Det är troligt att en officiell transkribering av talet gjordes och fanns tillgänglig i arkiven.]
I föregående psalm var Gud i fokus, medan fienderna fanns med i kulisserna. Här är rollerna omvända, men resultatet det samma – Gud griper in och räddar psalmisten från de ondas planer. Fiendernas vapen består av lögn och förtal. Psalmen målar först upp en mörk bild där onda människor helt utan gudsfruktan attackerar och planerar för "det perfekta brottet". Men Gud står inte handfallen, pilarna som var riktade mot den oskyldige vänds och kommer tillbaka på dem själva.
Författare: David
Struktur: Psalmen består av två större stycken, vers 2-7 och 8-11. Flera verser speglar varandra mellan dessa stycken. De ondas pilar i vers 5 speglas av Guds pilar i vers 10; de onda är utan fruktan i vers 5 medan alla ska frukta Gud och erkänna hans gärningar i vers 10.
1a. Bön till Gud om hjälp, vers 2-3
1b. De ondas gärningar beskrivs, vers 4-7
2a. Gud agerar, vers 8-10
2b. Uppmaning till att prisa Gud, vers 11
"Du ska [osjälviskt och utgivande] älska din nästa (din medmänniska) som dig själv." [3 Mos 19:18]15Men om ni [kontinuerligt] biter och sliter i (ordagrant: biter och "äter ner"/förtär) varandra, se [då hela tiden] till att ni inte uppslukas av (förbrukar; gör slut på) varandra.
Det är stor skillnad mellan gärningar och frukt. En maskin i en fabrik utför ett arbete och producerar en produkt, men den kan inte göra en frukt. Frukt är inte en "gärning" utan växer och kommer naturligt. I en troende kommer frukt som ett resultat av ett liv i Anden, se vers Gal 5:25.
sexuell omoral (otukt – gr. porneia),som jag [redan nu] i förväg säger er [varnar er angående] – precis som jag [också] sa förut: de som verkligen gör [sig skyldiga till] sådana saker [rutinmässigt ger sig hän åt köttets gärningar – sexuell omoral, avgudadyrkan, hat, omåttlighet osv., se vers 19-21] ska inte ärva Guds rike (kungarike). [Apg 10:42][Porneia härstammar från ett grekiskt ord för att sälja, som i sin tur kommer från ett verb som betyder "att trafikera" och som inbegrep slavhandel. Pornografi – porneia och grafo (där det senare betyder "något skrivet eller tecknat") är en beskrivning av någon som säljer sin kropp.]orenhet (smutsighet) [här avses troligen både rituell orenhet som kom av olika tillstånd som gjorde en person oren, men även ens orena "uppblandade" tankar/sinne],
lössläppthet (tygellöshet, sensualitet – gr. aselgeia) [vältrande lyx; ett sexuellt utsvävande liv i orgier; total frånvaro av avhållsamhet – den primära synden i Sodom och Gomorra, se 1 Pet 4:3; 2 Pet 2:6],
20avgudadyrkan [tillbedjan av en mänskligt framställd bild, avbild, avgud eller idol, dvs. något annat som tar Guds rättmätiga plats],
drogbruk (ockultism, trolldom – gr. pharmakeia),[Det grekiska ordet för drog, medicin eller medicinsk behandling är pharmakon och kommer ursprungligen av att ge dryck med hjälp av trollformler. Ordet för apotekare är pharmakeus. Det beskrev någon som tillredde droger eller gifter och som i förlängningen även kunde kallas trollkarl. Droger användes vid hednatemplen för att försätta sig i trans]fientligheter [hat, avsky, bitterhet och ovänskap],
gräl (kiv, ordstrider, gnabb)
[som orsakar splittring i sin iver och stridslystenhet],
avund (avundsjuka, svartsjuka, ofördragsamhet; ordagrant: hetta – gr. zelos),
vredesutbrott
[temperamentsfulla, okontrollerade och upprörda känsloyttringar],
intriger (stridigheter, partikäbbel)
[rivalitet och själviska ambitioner för egen vinnings skull],
splittringar (meningsskiljaktigheter, delningar, uppdelningar) [som resulterar i att man lämnar någon man varit lojal mot, att man överger och agerar rebelliskt och uppviglande],
falska läror (villoläror, partier – gr. haireseis)
[elittänkande sekter som föredrar slutenhet i grupp],
21känslor av missunnsamhet [starka känslor av avund – eller svartsjuka, en illvilja som leder till en önskan att ta ifrån någon annan det den har],
fyllerier (berusningsmedel – gr. methai)
[alkohol eller drogkonsumtion],
supkalas (gr. – komoi) [vilt firande som bara gick ut på att i onyktert tillstånd få sina begär tillfredsställda, se 1 Pet 4:3]
och [allt] annat sådant (liknande saker)
kärlek [som är utgivande, osjälvisk och rättfärdig],24Och de som tillhör den Smorde (Messias, Kristus) Jesus har korsfäst (korsfäste) sitt kött [sin fallna mänskliga natur] med dess lidelser (impulser) och begär (lustar, åtrå). [Rom 6:6; Gal 2:20; 6:14] 25Om vi lever [Guds rika liv] genom Anden, ska (skulle, borde) vi också marschera (följa; vandra i linje) [vara synkroniserade] med Anden.
glädje [gr. chara – här finns roten char från det grekiska ordet för nåd (charis) med – dvs. en glädje "som lutar sig mot" nåden, se 1 Pet 4:13],
frid (ro, stillhet, vila, harmoni, helhet, endräkt) [Joh 14:27],
tålamod (tålighet, långmodighet, fördragsamhet, överseende, skonsamhet),
vänlighet (godhet, välvilja) [som på ett milt sätt bistår verkliga behov],
godhet (dygd, välgörenhet) [inneboende godhet och karaktärsfasthet som verkar i generositet gentemot andra],
trofasthet (tro, tillit, förtröstan, övertygelse),
23mildhet (saktmod) [balanserad och kontrollerad styrka som är fri från hämndlystnad och bitterhet],
självbehärskning (avhållsamhet, återhållsamhet, måttlighet, nykterhet) [förmågan att behärska sina känslor och impulser].
[Det grekiska ordet för frukt (karpos) står i singular. Den helige Ande producerar bara en sorts frukt och den presenteras här med nio komponenter där kärleken står främst. De tre första bor i den troendes hjärta, de följande tre har mer att göra med förhållandet till andra människor och de tre sista är generella inre kvaliteter för att möjliggöra ett liv i helgelse. Precis som vid uppräkningen av köttets gärningar finns inte heller här konjunktionen "och" mellan punkterna. Detta skrivsätt (som kallas asyndeton) betonar därför slutsatsen:]
Mot [allting] sådant [alla dessa egenskaper och kvaliteter i Andens frukt] finns ingen lag (är inte lagen).
[Däremot är Moseböckernas undervisning emot varje köttslig gärning. Den som bryter mot ett enda bud är skyldig i allt, se Jak 2:10.]