Helbibel - måndag 20/1
1 Mos 41:17-42:17, Ps 18:1-16, Ords 4:1-6, Matt 13:24-46
1 Mos 41:17-42:17
17Farao talade till Josef:
25Josef sa till farao: "Faraos dröm är en. [De två drömmarna hör ihop.] Gud (Elohim) har berättat [uppenbarat profetiskt] för farao vad han ska göra. 26De sju välgödda och feta korna är sju år och de sju frodiga och välmatade stjälkarna är sju år. Drömmen är en (och densamma). 27De sju klena och utmärglade korna som kom upp efter dem är sju år och även de sju stjälkarna som var tunna och tomma och pinade av östanvinden, det är sju år av hungersnöd."I min dröm stod jag på stranden till floden [Nilen]. 18Se, sju kor kom upp ur floden, välgödda och feta och de åt av sjögräset. 19Sju andra kor kom upp efter dem, de var klena och utmärglade, något så anskrämligt har jag aldrig sett i Egyptens land. 20De klena och utmärglade korna åt upp de sju första välgödda och feta korna. 21När de hade ätit upp dem kunde man inte förstå att de hade ätit dem, de var fortfarande lika klena och utmärglade som från början. Sedan vaknade jag.
22Jag såg i min dröm sju stjälkar med säd skjuta upp, frodiga och välmatade. 23Och se, sju stjälkar som var tunna och tomma och pinade av östanvinden sprang efter dem. 24De tunna och tomma slukade de sju frodiga och välmatade stjälkarna.Jag berättade för mina spåmän (skrivare, från ordet för penna) men det var ingen som kunde ge mig en förklaring."
28Detta är de ting jag talar med farao om, det som Gud är på gång att göra har han visat för farao. 29Se, det kommer sju år som ska ge riklig (god, överflödande) avkastning i Egyptens land. 30Efter dem ska det komma sju år av hungersnöd och överflödet ska glömmas bort i Egyptens land och hungersnöden ska (istället) förtära landet. 31På grund av hungersnöden som kommer efter, ska man inte komma ihåg (ordagrant inte veta om) överflödet, eftersom hungersnöden ska bli så fruktansvärd. 32Av den anledningen fick farao två drömmar, eftersom dessa ting är fastställda (beslutade) av Gud (Elohim) och Gud ska snart låta det ske."
33[Josef fortsatte:] "Därför bör farao nu utse en förståndig och vis person och sätta honom över Egyptens land. 34Låt farao göra detta och låt honom utse tillsyningsmän över landet. Samla in en femtedel [spara 20%] från Egyptens land under de sju överflödande åren (då det blir stora skördar). 35Låt dem samla all mat som skördas under de överflödande åren som kommer och lagra upp säden i faraos hand [i faraos lador] till mat i städerna och låt dem bevara (ta väl hand om) den. 36Maten ska lagras i landet för de sju åren av hungersnöd, som ska komma i Egyptens land, så att landet inte går under genom hungersnöden."
37Detta (förslag) syntes gott i faraos ögon och i hans tjänares ögon. 38Farao sa till sina tjänare: "Kan vi finna en man som denna, en man som har Guds (Elohims) Ande i sig?"
39Farao sa till Josef: "Eftersom Gud (Elohim) har visat dig allt detta, finns det ingen lika förståndig och vis person som du. 40Du ska råda över mitt hus och i enlighet med dina ord ska allt mitt folk regeras, bara tronen ska vara större än du."
[Josef blir befordrad till den högste ämbetsmannen i Egypten, bara farao själv är högre i rang. Ordagrant: "din mun ska allt mitt folk kyssa", jfr Ps 2:11-12.]
Josef blir satt över hela Egyptens land
Josef blir Egyptens näst högst uppsatte, målning av Lawrence Alma-Tadema, 1874.
[Ordet avrech är troligtvis ett egyptiskt ord som är en uppmaning att böja knä, ett sätt att visa respekt som i Egypten främst gällde vördnad för gudarna. Farao betraktades som en gud och genom att visa samma respekt för Josef upphöjs även han till en gudomlig status.]
44Farao sa till Josef: "Jag är farao och utan din tillåtelse ska ingen man lyfta upp sin hand eller sin fot i hela Egyptens land." 45Farao gav Josef namnet Tsofnat-paneach [som betyder "uppenbarare av hemligheter"], och till hustru gav han honom prästen Potiferas dotter Asenat från On. Och Josef vandrade ut över Egyptens land. [Potiferas är en längre form av namnet Potifar. De tidigaste rabbinska traditionerna (Rashi, Rashbam och Alshish) säger att det var samma Potifar (1 Mos 39:4, 20) som fängslade Josef och som var general, se 1 Mos 39:1.] 46Josef var 30 år gammal när han stod inför farao, kungen i Egypten. Josef gick ut från faraos ansikte och vandrade runt i [inspekterade] hela Egyptens land.
[Det finns flera paralleller mellan Josef och Jesus. Josef fick en brud samtidigt som han fortfarande var förkastad av sina egna bröder. Den kristna kyrkan har sedan slutet på Apostlagärningarnas tid bestått mest av hedningar, se Rom 11:25. Jesus var också 30 år när han började sin publika tjänst, se Luk 3:23]
47Under de sju överflödande åren gav marken sin gröda i stora mängder. 48Han samlade upp all mat under de sju åren som var i Egyptens land och lagrade maten i städerna [nära där människorna bodde]. Markens mat som fanns runtomkring varje stad samlade han [strategiskt] in i den staden. 49Josef lagrade säd som havets sand, enorma mängder, tills det inte längre var möjligt att hålla räkning på (bokföra) allting för det var så stora mängder (bokstavligt utan siffror, omöjligt att räkna).
[En del språkvetare tror att Josef uppfann det första alfabetet i syfte att förenkla bokföring över alla grödor som skulle förvaras. Fram till den här tiden användes skriftspråk i form av hieroglyfer, vilket Josef säkerligen fick lära sig när han togs i tjänst hos farao. Men om det är så att Josef istället uppfann alfabetet så var det detta som Mose fick lära sig under sina år i faraos palats så att han sedan hade ett skriftspråk med alfabetets bokstäver när han under ökenvandringen skrev ner de fem Moseböckerna.]
50Till Josef föddes två söner innan hungeråren kom, som Asenat dotter till Potifera prästen i On, födde åt honom. 51Josef gav sin förstfödda namnet Manasse, för Gud har fått mig att glömma min träldom och min fars hus. [Namnet Manasse betyder "få att glömma".] 52Den andra gav han namnet Efraim, för Gud har gjort mig fruktsam i mina bedrövelsers land. [Namnet Efraim betyder "dubbel frukt".]
[Guds ordning är först Manasse, sedan Efraim. Först måste vi "glömma" och komma över det som varit, förräderiet, de falska anklagelserna, fängelset och det orättfärdiga behandlandet innan vi kan bära frukt. Istället för att söka hämnd, måste vi förlåta våra bröder och föda "Manasse", se Fil 4:8.]
53De sju överflödande åren som var i Egyptens land tog slut, 54och de sju hungeråren började, precis som Josef hade sagt. Det var hungersnöd i alla länder (runt hela Medelhavet och även söderut i Afrika) men i Egypten fanns det bröd. 55När hela Egypten svalt, ropade folket till farao efter bröd, och farao sa till alla egyptier: "Gå till Josef och det han säger till er, gör det."
56Hungersnöden var över hela jorden. Men Josef öppnade upp alla förrådshus och sålde till egyptierna. Hungersnöden var svår i Egyptens land. 57Alla länder kom till Egypten, till Josef, för att köpa säd eftersom hungersnöden var svår i hela världen.
Josefs bröder till Egypten
1När nu Jakob såg (förstod) att det [faktiskt] fanns säd i Egypten sa Jakob till sina söner: "Varför ser ni på varandra?" [Trots att Jakob var på väg att bli blind, se 1 Mos 48:8, hade han en klarhet att se vad som skulle göras. Brödernas oförmåga att se och agera står i skarp kontrast med Josef som både förutsåg hungersnöden och förberedde.] 2Han sa: "Se, jag har hört att det finns säd i Egypten. Gå ner dit och köp därifrån åt oss, så att vi kan leva och inte dö [av hungersnöd]."
3Josefs tio bröder [halvbröder] gick då ner för att köpa säd från Egypten. 4Men Benjamin, Josefs [yngre] bror, sände Jakob inte iväg med sina bröder för han sa (tänkte för sig själv): "Tänk om någon olycka ska drabba honom." [Benjamin och Josef var helbröder. Rakel var deras mor.] 5Israels söner kom bland alla de andra som kom [den 8-10 dagars långa resan ner till Egypten] för att handla, för hungersnöden var stor i Kanaans land.
6[Josef kom som 17-åring till Egypten. Vid 30 års ålder blev han befordrad, och nu 9 år senare kommer hans bröder för att köpa säd av honom – 22 år sedan de sålde honom som slav. Den första drömmen som Josef haft går nu i uppfyllelse, se 1 Mos 37:5-8 – nästan. När de böjde sig för honom räknar han dem; de var tio, inte elva. Var är den elfte?]
Josef var guvernör över landet, det var han som skötte försäljningen till alla människor i landet. Josefs bröder [tio av dem, se vers 3] kom och bugade inför honom med sina ansikten mot marken. 7Josef såg sina bröder och kände igen dem, men gjorde sig själv oigenkännlig för dem och talade hårt (med myndig röst) till dem och han sa till dem: "Varifrån kommer ni?" och de svarade: "Från Kanaans land för att köpa mat."
8Josef kände igen sina bröder, men de kände inte igen honom. 9Josef kom ihåg drömmarna som han hade drömt om dem [1 Mos 37:5-11] och sa till dem: "Ni är spioner som kommer för att se landets nakenhet (var svagheterna finns)."
10De sa till honom: "Nej, min herre, dina tjänare har kommit för att köpa mat. 11Vi är alla en mans söner, vi är ärliga män, dina tjänare är inte några spioner." 12Han sa till dem: "Nej, för att se landets nakenhet (var svagheterna finns) har ni kommit."
13De sa: "Vi dina tjänare är tolv bröder, söner till en man i Kanaans land, vår yngste är hos sin far och en finns inte längre."
14Josef sa till dem: "Det är det jag talade till er när jag sade: 'ni är spioner.' 15Genom detta ska ni prövas, så sant farao lever, ni ska inte gå härifrån om inte er yngste bror kommer hit. 16Sänd en av er och låt honom hämta er bror och ni ska vara bundna för att era ord ska prövas, huruvida det är sanning i er. Annars, så sant farao lever, är ni verkligen spioner." 17Han satte dem alla tillsammans i förvar i tre dagar.
Ps 18:1-16
Psalm 18 – Tack för segernI denna tacksång bekräftar David att Gud är hans trofasta beskyddare. Psalmen är lång, den tredje längsta i hela Psaltaren och den längsta i första boken (Psalm 1-41). En snarlik version finns även i 2 Sam 22:1-51. Den helige Ande verkar vilja förmedla ett viktigt budskap då sången finns med två gånger. Det är några små skillnader i ordval mellan de två versionerna, men troligtvis var det denna variant i Psaltaren som användes inom tempelmusiken. Paulus citerar denna psalm och kopplar den till Jesu liv, se Rom 15:9. Det går även att se hur psalmen beskriver hans död, uppståndelse, uppstigande, andra tillkommelse och kommande rike. Ingen annanstans i Bibeln beskrivs så detaljerat striden och den seger Jesus vann då han uppstod!
Författare: David
Citeras: Vers 50 citeras i Rom 15:9
Struktur:
Psalmen är uppbyggd som en kiasm i flera nivåer.
A Inledande lovprisning, vers 2-7
B Guds ingripande, vers 8-20
C Guds trofasthet, vers 21-30
B´ Gud ger kraft, vers 31-46
A´ Avslutande lovprisning, vers 47-51
Av Herrens (Jahves) tjänare David, som talade [sjöng] orden av denna sång, den dagen då Herren (Jahve) räddat (ryckt bort) honom ur greppet (handen, dvs. makten) av alla hans fiender och ur Sauls hand.
[David var kung när han skrev denna psalm, ändå väljer han att beskriva sig som "Herrens tjänare" vilket visar på hans ödmjuka inställning.]
Inledande lovprisning
2Han [David] sa [inleder denna frihetssång med följande ord, se vers 1]:
Jag vill älska dig innerligt (omfamna mig som ditt barn, jag behöver känna din närhet)!
[David använder inte det vanliga hebreiska ordet för att älska ahav, utan racham, som annars alltid används för att beskriva hur Gud älskar människan genom att han visar medlidande och nåd. Första gången racham används är i 2 Mos 33:19, där Mose får se Guds härlighet och Gud förbarmar sig över honom. Hur kan David förbarma sig över Gud? En djupare förståelse får vi då ordet också används för att beskriva den innerliga kärlek och omsorg en mor har för sitt barn, se Jes 49:15, dvs. genom den samhörighet och de band som växer fram då en förälder ger sitt barn fysisk närhet. Med detta ord beskriver David sin inre längtan och sitt djupa behov av att få komma nära sin himmelske Fader.]Herre (Jahve),
min styrka (källa till kraft).
3Herre (Jahve),
min bergsklyfta (ointagliga bergskam; skyddade plats)
och min borg (mitt starka fäste)
och min räddare (den som befriar mig) [så att jag kan undkomma oskadd].
Min Gud (Eli),
min Klippa (fasta punkt; mitt massiva berg) – till vilken jag tar min tillflykt [Matt 7:24],
min sköld [mitt personliga försvar]
och min frälsnings horn [som hornet på en vildoxe – metafor för militär styrka och seger]
och mitt försvarstorn (värn; min fästning, säkra höjd)!
[I vers 2-3 riktar psalmisten sig direkt till Herren och använder åtta termer: min styrka, min bergsklyfta, min borg, min räddare (verb – en personlig beskyddare), min klippa, min sköld, min frälsnings horn och mitt värn. Detta är den längsta uppräkningen i Psaltaren och visar på Gud som vår Hjälpare och Beskyddare! I vers 4-7 summeras hela psalmen. Här finns ett kiastiskt mönster i flera nivåer som inramar Davids rop och vädjan till Herren.]
4Jag ropade till (höjde min röst i bön, kallade på) Herren (Jahve)
– som är värdig att bli prisad –
och blev räddad från mina fiender.
5Dödens rep slöt sig om mig,7I min nöd (ångest, förtvivlan) [när jag var trängd] ropade jag till (höjde jag min röst; kallade jag på) Herren (Jahve),
fördärvets [laglöshetens sataniska] strömmar (forsande vatten) förskräckte mig [ville dränka mig].
6Sheols (underjordens) rep virade (snodde) sig runt mig,
dödens snaror mötte mig (dödsfällorna kastade sig mot mig).
[Vers 5-6 beskriver bakgrunden och formar en väl strukturerad kiasm med fyra uttryck för döden och fyra verb för hur den drabbade David. Döden personifieras i ett rytande hav med stormande vågor och farliga strömmar. Rep och snaror trasslar in sitt offer och drar ner det i djupen. Havet är ofta en symbol för folk och nationer i kaos och uppror, se Ps 46:4; Upp 13:1; 17:15. Fördärvet i vers 5 är det hebreiska ordet belial som också beskriver undergång. I Qumranskrifterna framställs Belial i form av en person som är Guds fiende och som lockar till avfall. Paulus använder ordet i den betydelsen när han retoriskt frågar vilken samhörighet Jesus kan ha med Belijaal, se 2 Kor 6:15. Den arameiska översättningen tolkar ordet som "utan ok", och då är betydelsen att man lämnat Guds undervisning och lever i laglöshet.]
till min Gud (Elohim) skrek jag ut (hojtade högt) [efter hjälp och befrielse].
Han hörde min röst från sitt tempel [vers 10 antyder att det är Guds himmelska tempel som åsyftas]
och mitt kvalfyllda skrik till honom (rop efter hjälp i djup vånda) nådde hans öron.
Guds ingripande
8[Guds närmande beskrivs i liknande termer som mötet på Sinai berg, se 5 Mos 32:22. Jämför också med förstörelsen av Sodom och Gomorra, se 1 Mos 19:24-29. I följande stycke fram till vers 16 beskrivs Guds ingripande i termer som en jordbävning, storm, åska och kanske ett vulkanutbrott.]
Då gungade jorden (upp och ner) och den skakade,
bergens grundvalar darrade och skakade, eftersom han var vred (upptänd av ilska).
9Rök steg upp ur hans näsa,
och förtärande eld från hans mun,
glödande kol slungades ut (antändes).
10Han böjde himlarna (krökte universum) och kom ner,
och han steg ner med mörka moln under sina fötter.
[Det hebreiska ordet för "böjde" är nata som betyder att expandera och spänna ut. Bibeln beskriver hur himlarna och universum böjs/kröks. Här antyds att det verkar finnas fler än de tre rumsdimensionerna. I början på 1900-talet formulerade Einstein relativitetsteorin, med tiden som en fjärde dimension, vilket resulterar i "krökta rum". Här anar vi hur Gud kan stå utanför tiden och känna till början från slutet, och samtidigt finnas i tiden. Idag talar forskare ofta om tio dimensioner med bl.a. ljus, supergravitation, elektromagnetism, supersträngteori, osv.]
11Han besteg en kerub och flög,
han svävade fram på vindens vingar.
[En kerub är ett bevingat himmelskt väsen, se 1 Mos 3:24; 1 Kung 6:24-27; Hes 1:4-28; 10:20.]
12Han svepte (dolde) sig i mörker (den mörka stormen var som en slöja),
som ett tält (hydda, täckande skydd av tillfällig natur – hebr. sukka) runt sig, mörka vatten, täta moln.
13Från strålglansen (det bländande skenet) framför honom vek molnen undan,
med hagel och klot av eld (blixtar). [Det kan vara en referens till Jesu återkomst, se Matt 24:27.]
14Herren (Jahve) dundrade i [2 Sam 22:14 har "från"] himlarna,
och den Högste (Elion) lät sin stämma höras, hagel och klot av eld (blixtar) [ackompanjerade fortsatt].
15Han sköt sina pilar och skingrade dem [fienderna],
flammande blixtar i mängd förvirrade dem (panik och tumult bröt ut).
16Havsdjupen exponerades (havets strömmar),
jordens inre delar blottades vid ditt härskri (tillrättavisning, när du dånat med hög röst), Herre (Jahve),
genom din kraftiga utblåsning från din näsa.
[Effekterna av en stor jordbävning med sprickor, slukhål och avgrundsdjup målas upp.]
Ords 4:1-6
Ditt liv står på spel1Lyssna, mina söner (barn, vänner), till er fars förmaning (instruktion),
lyssna uppmärksamt så att ni kan lära er insikt (förstånd, urskillningsförmåga i andliga frågor).
2För jag ger er god lärdom (goda doktriner),
lämna (överge) inte min undervisning (instruktioner – hebr. Torah).
3När jag [Salomo] själv bara var ett barn inför min far [David],
och i min mors [Batshevas] ögon hennes ömt älskade enda son,
4då undervisade han mig och sa:
"Låt ditt hjärta få tag på (hålla fast vid) mina ord,
håll mina budord (tydliga befallningar), så du får leva [länge, väl, fri från missmod].
5Införskaffa (sök, förvärva) vishet, införskaffa förstånd (urskillningsförmåga).
Glöm inte och vänd dig inte bort från min muns ord.
6Överge inte visheten, hon ska bevara (försvara, skydda) dig, älska henne,
och hon ska skydda dig.
Matt 13:24-46
Tre liknelser om himmelriket
1 (av 3) Liknelsen om vetet och ogräset
24Han berättade en annan liknelse för dem: "Himmelriket (himlarnas kungarike) [Guds konungavälde som har sitt ursprung från himlen, finns redan nu överallt där Jesus är Herre, och kommer en dag att manifesteras på hela jorden då Jesus kommer tillbaka] kan liknas vid en man som sådde god säd i sin åker.
25Medan alla låg och sov kom hans fiende och sådde falskt vete [rajgräs, ett ogräs med giftig frukt som är snarlikt vete] på åkern mitt bland vetet och gick sedan sin väg. 26När säden hade skjutit upp och format sädeskorn (bar frukt), visade sig också det falska vetet.Till vänster falskt vete, giftigt rajgräs, som ända fram tills skörd är väldigt lik äkta vete då den mörknar istället för att gulna. Den lilla bilden visar den mogna frukten.
27Då kom husbondens (markägarens) tjänare till honom och sa: 'Herre, sådde du inte god säd i din åker, varifrån kommer då ogräset?'
28Han svarade: 'En fiende har gjort detta.' Så tjänarna sa till honom: 'Vill du att vi går och rensar bort ogräset.'
29Han svarade: 'Nej, när ni samlar in ogräset så rycker ni upp vetet på samma gång. 30Låt båda växa tillsammans fram till skörden, och när skördetiden är inne ska jag säga till skördearbetarna att först samla ihop ogräset, och bunta ihop det så att det kan brännas upp. Sedan ska de samla in vetet i min lada.' "
[Jesus förklarar liknelsen enskilt för lärjungarna lite senare i Matt 13:36-43. I det här området växer ett ogräs som kallas falskt vete. Det är troligt att Jesus syftar på detta gräs som är mycket snarlikt vetet men ger en giftig frukt. Det är först när frukten mognar man kan särskilja dem. I stället för att gulna till skörd som vetet gör blir frukten svart. På svenska kallas arten dårrepe eller giftigt rajgräs; dess latinska namn är Lolium temulentum.]
2 (av 3) Liknelsen om senapsfröet31Han berättade en annan liknelse för dem: "Himmelriket (himlarnas kungarike) är som ett senapsfrö som en man tar och sår i sin åker. 32Det är det minsta av alla frön [som vanligtvis planterades i landet], men när det har växt upp är det större än alla trädgårdsväxter och blir ett träd, så stort att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna."Senapsfröet är 1-2 millimeter i diameter och busken kan bli 2-3 meter hög.
3 (av 3) Liknelsen om jästen
33Han berättade en annan liknelse för dem: "Himmelriket (himlarnas kungarike) är som jästen (surdegen) som en kvinna gömmer (blandar – gr. ekgrupto) i tre mått (gr. saton – motsvarar 13 liter) mjöl [totalt omkring 40 liter] tills dess hela degen har jäst [blivit påverkad av jästen]."
[Det finns flera olika tolkningar av dessa två liknelser. Den första och uppenbara är att Guds rike växer, både som ett senapsfrö och som en deg. Ser man till sammanhanget så är dessa två liknelser inbäddade mellan liknelsen om "ogräset och vetet" och dess förklaring. Huvudtemat i den liknelsen är att det finns ett falskt vete som tillåts växa parallellt med det äkta. Det finns alltså människor som kallar sig kristna men inte är det. Jesus säger i vers 41 att i tidsålderns slut ska änglar samla och föra bort alla ur hans rike som är stötestenar (som gör så att andra dras in i synd) och lever i laglöshet.
I ljuset av den förklaringen och att ordet "träd" används om senapsbusken, kan senapsfröet stå för en falsk oproportionerlig tillväxt. De yttre delarna av trädet långt från stammen blir t.o.m. hem för fåglar som tar bort Guds ord från människor, se vers 4. Detta kan symbolisera yttre attacker mot Gudsriket. I Hesekiel och Daniel finns liknelser där fåglarna i trädet beskriver människor i ett rike, se Hes 17:23; 31:6; Dan 4:12-21. Appliceras den tolkningen blir den konsekvent med att både goda och onda människor sås in i riket, se vers 38.
Surdeg är genom hela Bibeln en bild på falska läror och i så fall förutsäger Jesus att det kan smyga sig in villoläror som sprider ondska inifrån. Jesus varnar för fariséernas och saddukéernas surdeg som är deras felaktiga lära, se Matt 16:6-12. Fariséerna levde inte som de lärde och saddukéerna var en privilegierad välbärgad elit som hade missförstått både Skrifterna och Guds kraft, se Luk 12:1 och Matt 22:29. Tre mått mjöl för tankarna till 1 Mos 18:6 där just en kvinna, Sara, bakar bröd av tre mått mjöl inför Herrens besök hos Abraham. Genom både den judiska och den kristna historien står det osyrade brödet för äkta gemenskap med Gud. Inför den judiska påsken städar man ur all jäst ur husen, se 2 Mos 12:15, och i den kristna nattvarden har brödet en central betydelse. Att då den som är ansvarig för att baka brödet "gömmer" in jäst som förstör gemenskapen med Gud är allvarligt.]
Syftet med liknelserna
34Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, han talade inte till dem utan att använda en liknelse. 35Detta för att det som var sagt genom profeten skulle uppfyllas:"Jag vill öppna min mun för att tala i liknelser. Jag ska förkunna vad som har varit dolt sedan världens nedkastande [gr. apo kosmos katabole – dvs. från syndafallet då Guds ordnade världssystem raserades]."[Även om Jesus redan förklarat varför han talade i liknelser till folket, se vers 10-17, så understryker Matteus detta med en referens från Gamla testamentet. Eftersom Jesus använde sig av olika undervisningsstilar senare syftar uttalandet att Jesus bara använde liknelser främst på detta undervisningstillfälle, se t.ex. Matt 15:3-9; 19:3-12.]
[Citat från Ps 78:2, skriven av Asaf.]
Jesus undervisar lärjungarna enskilt
36Sedan lät han folket gå och gick in i huset [antagligen Petrus hus där Jesus bodde då han verkade i Galileen].
Förklaringen till liknelsen om vetet och ogräset
Hans lärjungar kom till honom och sa: "Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern."
37Han svarade [och förklarar liknelsen från vers 24-30]:"Den som sår den goda säden40På samma sätt som ogräset [som liknar det äkta vetet] samlas ihop och bränns upp i eld, så ska det vara vid tidsålderns slut. 41Människosonen ska då sända ut sina änglar och de ska samla ihop från hans rike alla som är stötestenar (personer som gör så att andra dras in i synd) och alla som praktiserar laglöshet (gör det som är orätt), 42och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta ljudligt och skära tänder (där råder ångest, hat och ondska, ordagrant 'rent fysiskt skaka av skräck'). 43Då ska de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike [en anspelning på Dan 12:3]. Den som har öron, han ska höra (lyssna uppmärksamt, ta till sig och förstå min undervisning)."
är Människosonen.
38Åkern
är världen.
Den goda säden
är Guds barn (rikets söner).
Ogräset
är ondskans barn (den ondes söner).
[Det kommer att finnas onda människor som kallar sig 'kristna', se vers 41.]
39Ovännen som sådde det
är djävulen.
Skörden
är tidsålderns slut (fulländning).
Skördemännen
är änglar. [Gr. aggelos som betyder budbärare, syftar antagligen på Guds änglar som han ska sända ut, se vers 41.]
Tre liknelser om himmelriket
1 (av 3) Liknelsen om skatten i åkern
44[Jesus fortsätter att undervisa lärjungarna enskilt:] "Himmelriket (himlarnas kungarike) [som finns överallt där hans vilja sker] är som en dyrbar skatt som blivit gömd i en åker. En man finner den och gömmer den igen, och i sin glädje [över upptäckten] går han och säljer allt han äger och köper den åkern."
2 (av 3) Liknelsen om köpmannen och pärlorna
45"Himmelriket (himlarnas kungarike) kan också liknas vid en köpman (en resande uppköpare) som söker efter dyrbara pärlor. 46När han hittar en dyrbar pärla, går han och säljer allt han äger och köper den."
[Vid en snabb anblick kan det verka som om frälsningen liknas vid en skatt och en pärla, och människan måste sälja allt för att köpa den. Tittar vi däremot på de tre liknelser som Jesus förklarar, är det Gud som är huvudpersonen och den som agerar. Det är Gud som är mannen som sår den goda säden i de två första liknelserna och han är den som skördar vid tidsålderns slut, se vers 37 och 49. Det är därför troligt att mannen som hittar skatten i åkern är Gud själv och att köpmannen som söker pärlor också är Gud. Skatten hittas i åkern som tidigare var en bild på världen, se vers 38. Gud är den som söker efter människors hjärtan. Priset betalas med Jesu liv på korset.
I Gamla testamentet omnämns Israel ofta som Guds speciella skatt, se 2 Mos 19:5. Om skatten är en bild på Israel kan pärlan vara en bild på församlingen. I havet skapas pärlor när ett sandkorn råkat komma in i en mussla. Det lilla sandkornet irriterar musslan som kapslar in den lager på lager och pärlan växer. En fin bild på hur Jesus som var "stötestenen" blir grundstenen som församlingen byggs på. Pärlor omnämns inte i Gamla testamentet, men var inte något obekant för lärjungarna. Köpmän importerade dem långväga ifrån, från områden kring Indiska Oceanen, Persiska viken och Röda havet. Havet symboliserar ofta världens nationer, och där finns Guds församling.]
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- > ❸ Helbibel
- ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- ❻ Parallell
